Émile Littré

Från Wikipedia
Émile Littré
FöddÉmile Maximilien Paul Littré
1 februari 1801[1][2][3]
Paris[4]
Död2 juni 1881[1][2][3] (80 år)
rue d'Assas[4], Frankrike
BegravdMontparnassekyrkogården
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidLycée Louis-le-Grand
Medicinska fakulteten i Paris
SysselsättningPolitiker[5], medicinhistoriker, filosof, språkvetare, författare[6], lexikograf, översättare
Befattning
Ledamot av Frankrikes nationalförsamling, Seine (1871–1876)
Stol nummer 17 i Franska akademien (1871–1881)[7]
Livstidssenator i franska senaten (1875–1881)
FöräldrarMichel-François Littré
Marie Sophie Johannot
Utmärkelser
Concours général
Redigera Wikidata

Émile Maximilien Paul Littré, född 1 februari 1801, död 1 juni 1881, var en fransk språkforskare och filosof.

Littré ägnade sig först åt medicinska studier men ansågs med sitt blyga inåtvända sinne mindre lämpad som läkare och bättre lämpad som forskare. 1839-61 utgav han en berömd utgåva av Corpus Hippocraticum i 10 band. Sedan han 1839 invalts i Institut de France, fick han anledning att syssla med äldre fransk litteratur, och därmed kom han in på sitt främsta verksamhetsfält. Han publicerade i Histoire littéraire de la France artiklar om fornfransk litteratur, och han behandlade, med tillgodogörande av Friedrich Christian Diez arbeten, i Journal des savants det fornfranska språket, ett nästan okänt område i dåtida fransk vetenskap. Hans främsta verk är Dictionnaire de la langue française (4 band, 1863-72, supplement 1875), ett jättearbete, som Littré utförde. Littré omfattade med värme den comteska positivismen, som han behandlade i flera skrifter och vars överdrifter han försökte mildra. I politiken drogs Littré in genom val till deputeradekammaren 1871 och till senator 1875, men hans blyghet hindrade honom att debattera politik annat än med pennan i hand. I Franska akademien invaldes Littré 1871, ett inval som förmådde biskopen av Orléans att 1875 utträda ur akademien, då han inte såg revolutionären och fritänkaren Littré som värdig akademiledamot.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] läs online, www.senat.fr.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Frankrikes nationalförsamling (red.), Sycomore, Maximilien, Paul, Emile Littré, 11740, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Литтре Эмиль”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ senat.fr, läst: 23 april 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Franska akademien, läs online, läst: 2 juni 2022.[källa från Wikidata]