Hoppa till innehållet

Ólafur Thors

Från Wikipedia
Ólafur Thors
Född19 januari 1892[1][2]
Borgarnes, Island
Död31 december 1964[1][2] (72 år)
Reykjavík, Island
Medborgare iIsland
Utbildad vidJuridiska fakulteten vid Köpenhamns universitet
SysselsättningPolitiker[3], bankman
Befattning
Partiledare, Självständighetspartiet (1934–1961)
Islands sysselsättningsminister (1939–1942)
Islands utrikesminister (1942)
Islands statsminister (1942)
Islands utrikesminister (1944–1947)
Islands statsminister (1944–1947)
Islands statsminister (1949–1950)
Islands socialminister (1949–1950)
Islands fiskeriminister (1950–1956)
Islands industriminister (1950–1953)
Islands statsminister (1953–1956)
Islands statsminister (1959–1961)
Islands statsminister (1962–1963)
Politiskt parti
Självständighetspartiet
Utmärkelser
Storkorset av isländska falkorden (1956)[4]
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - storkors av första klassen
Redigera Wikidata

Ólafur Thors, född 19 januari 1892 i Borgarnes, Island, död 31 december 1964 i Reykjavik, var en isländsk politiker i Självständighetspartiet vars partiledare han var 1934–1961. Han innehade posten som Islands statsminister under fem perioder under åren 1942–1963.

Thors var alltingsledamot för Självständighetspartiet från 1926 fram till sin död 1964. Hans första ministerpost var som biträdande justitieminister från november 1932 till december 1932. I sin fortsatta politiska karriär tjänstgjorde han som fiske- och industriminister 1939–1942 och 1950–1953.

Thors var Islands statsminister under hela fem ämbetsperioder. Hans ämbetsperioder, varav under de två första även som utrikesminister, var:[5]

Härutöver uppehöll han ämbete som socialminister i sin egen regering 1949–1950, och som fiskeminister i sin egen regering från 1953 till 1956. Han var också delegat i FN:s generalförsamling 1947 och 1948.

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. 1 2 Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Olafur-Thorstopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000003028, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 10362303847749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  4. 1 2 läs online, www.forseti.is .[källa från Wikidata]
  5. Iceland: Prime ministers, rulers.org, läst 2020-10-09
Företrädare:
Jón Þorláksson
Partiledare, Självständighetspartiet
2 oktober 1934–22 oktober 1961
Efterträdare:
Bjarni Benediktsson
Företrädare:
Skúli Guðmundsson
Islands sysselsättningsminister
17 april 1939–16 maj 1942
Efterträdare:
Magnús Jónsson
Företrädare:
Stefán Jóhann Stefánsson
Islands utrikesminister
16 maj 1942–16 december 1942
Efterträdare:
Vilhjálmur Þór
Företrädare:
Hermann Jónasson
Islands statsminister
16 maj 1942–16 december 1942
Efterträdare:
Björn Þórðarson
Företrädare:
Vilhjálmur Þór
Islands utrikesminister
21 oktober 1944–4 februari 1947
Efterträdare:
Bjarni Benediktsson
Företrädare:
Björn Þórðarson
Islands statsminister
21 oktober 1944–4 februari 1947
Efterträdare:
Stefán Jóhann Stefánsson
Företrädare:
Stefán Jóhann Stefánsson
Islands statsminister
6 december 1949–14 mars 1950
Efterträdare:
Steingrímur Steinþórsson
Företrädare:
Stefán Jóhann Stefánsson
Islands socialminister
6 december 1949–13 mars 1950
Efterträdare:
Steingrímur Steinþórsson
Företrädare:
Jóhann Þorkell Jósefsson
Islands fiskeriminister
14 mars 1950–29 mars 1956
Efterträdare:
Lúdvik Jósepsson
Företrädare:
Jóhann Þorkell Jósefsson
Islands industriminister
14 mars 1950–7 februari 1953
Efterträdare:
Ingólfur Jónsson
Företrädare:
Steingrímur Steinþórsson
Islands statsminister
11 september 1953–24 juli 1956
Efterträdare:
Hermann Jónasson
Företrädare:
Emil Jónsson
Islands statsminister
20 november 1959–8 september 1961
Efterträdare:
Bjarni Benediktsson
Företrädare:
Bjarni Benediktsson
Islands statsminister
1 januari 1962–14 november 1963
Efterträdare:
Bjarni Benediktsson