Öja kyrka, Södermanland

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Öja kyrka
Kyrka
Öja kyrka 2014
Öja kyrka 2014
Land Sverige Sverige
Län Södermanlands län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Strängnäs stift
Församling Västra Rekarne församling
Koordinater 59°17′11.76″N 16°9′33.12″Ö / 59.2866000°N 16.1592000°Ö / 59.2866000; 16.1592000
Invigd 1849
Öja kyrka b.jpg

Öja kyrka är en kyrkobyggnad öster om Alberga i Öja socken i Eskilstuna kommun. Den hör till Västra Rekarne församling i Strängnäs stift. Kyrkan ligger 25 kilometer sydväst om Eskilstuna och 16 km söder om Kungsör.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Öja kyrka är en nyklassicistisk helgedom med ett rektangulärt långhus, västtorn samt smalare korutsprång i öster, flankerat av hörnpaviljonger. Den norra paviljongen inrymmer sakristian, medan den södra utgörs av det Sparreska gravkoret, enda kvarvarande rest av den föregående kyrkan. Kyrkan har ingångar på tornets västsida samt mitt på norra respektive södra långhusväggen. Fasaderna är vitputsade och uppbryts av stora rundbågiga fönster. Långhuset täcks av ett flackt sadeltak. Korutsprånget i öster har ett karnissvängt tak, medan hörnpaviljongerna täcks av huvar med brutna, svängda takfall. Långsidorna accentueras av mittrisaliter med gavelfrontoner. Tornet har tredelade ljudgluggar (serlianamotiv); tornmuren avslutas med konsolfris och kröns av ett smäckert utformat smidesräcke. Den öppna tornlanterninen, bestående av åtta parställda pelare, står på ett högt fundament och kröns av kupoltak med förgyllt klot och kors. Kyrkorummet täcks av ett tunnvalv vilande på en profilerad taklist. Korutsprånget har en mer elaborerad utformning med pilastrar, rundbågade nischer och stjärnprytt hjälmvalv. Två gipsreliefer, på varsin sida om tribunbågen, symboliserar Lag och Evangelium. Altaruppsatsen, framför det numera igensatta östfönstret, skänktes av riksrådet Axel Carlsson Sparre 1661. Den runda predikstolen är från kyrkans uppförandetid.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Öja kyrka före ombyggnaden i slutet av 1840-talet.

Öja romanska stenkyrka härstammar från medeltiden och har utvidgats i flera omgångar. Kyrkan dokumenterades 1686 av antikvarien Johan Peringskiöld och 1847 av arkitekten Johan Robert Nyström. Vi vet därför att den under 1700-talet bestod av ett långsmalt långhus, västtorn, två vapenhus i söder samt gravkor på norra sidan. År 1727 inrättades ett gravkor även i öster avsett för ätten Sparre. Möjligen har detta ritats av arkitekten Göran Josuæ Adelcrantz. År 1750 satte orgelbyggarna Jonas Gren & Petter Stråhle, Stockholm, upp en 9-stämmig piporgel.

Befolkningstillväxten i socknen och tidens tand gjorde dock att helgedomen så småningom kom att dömas ut som trång och skröplig och år 1827 upprättade arkitekt Carl-Gustaf Blom-Carlsson vid Öfverintendentsämbetet ritningar till en ny sockenkyrka. Han föreslog en stor kvadratisk byggnad under kupoltak, placerad mitt på det gamla långhuset. Han skickade också över ytterligare två radikala ombyggnadsförslag. År 1839 fick byggmästare Abraham Nyström i uppdrag att rita en kyrka i Öja. Han ville förnya hela kyrkan förutom Sparrarnas gravkor från 1727. Förslaget innebar ett långhus med torn i väster och en vid absid i öster. Sakristian förlades till nordöstra hörnet. Sydportalen framhävdes genom att den placerades i ett svagt utskjutande tvärskepp med imiterat murverk. Tornet är en efterbildning av det torn som arkitekten Justus Weinberg (1770–1832) ritat för Skärkinds kyrka och som Abraham nyligen byggt. Nyströms förslag bearbetades av Blom-Carlsson, som strök det falska murverket vid sydportalen men i stället införde ett imiterat murverk runt hela kyrkan upp till underkanten på fönstren. Även tornets bottenvåning och fönsteromfattningarna på tvärskeppet försågs med dylik rusticering.

Då det var dags att riva den gamla kyrkan, lades ett rep om tornets spira varefter församlingen drog ned den – en händelse som man länge talade om i bygden. År 1847 kunde Öja nya kyrka börja uppföras på samma plats som den gamla. Invigningen ägde rum den 1 september 1849. De sista utsmyckningsarbetena utfördes 1851 av sonen Bengt Alfred Nyström. Samma år installerades en piporgel byggd av E. A. Setterquists orgelbyggeri i Hallsberg.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Orglar[redigera | redigera wikitext]

Kronologi:

Disposition:

Manual C-f³ Öververk C-f³ Pedalverk C-g° Koppel
Borduna 16’, B/D Principal 8’ Wiolon 16’ Öververk/manual
Principal 8’, B/D Rörfleut 8’ Wioloncell 8' Manual/pedal
Dubbel Gedact 8’ Fugara 8' Octava 4'
Flauto Amabile 8’ Fleut 4’ Bassun 16’
Täckt Qvint 6’ (eg. 5 1/3’)
Octava 4’
Qvinta 3’ (eg. 2 2/3’)
Octava 2’
Trompet 8’, B/D
  • 1881: Reparation av orgelbyggare A. L. Andersson, Skalltorp. Förmodligen bygges öververket nu in i crescendoskåp.
  • 19591960: Översyn & omintonering av orgelbyggare Olof Rydén, Stockholm.

Disposition:

Manual C-f³ Öververk C-f³ Pedalverk C-g° Koppel
Borduna 16’, B/D Vox retusa 8’ Violon 16’ Öververk/manual
Principal 8’, B/D Rörflöjt 8’ Violoncell 8’ Manual/pedal
Dubbelgedackt 8’ Gamba 8' Oktava 4’
Fugara 8’ Täckflöjt 4’ Basun 16’
Täckkvint 5 1/3’
Oktava 4’
Kvinta 2 2/3’
Oktava 2’
Trumpet 8’, B/D Crescendosvällare

Disposition:

Huvudverk C-f³ Svällverk C-f³ Pedalverk C-g° Koppel
Borduna 16’, B/D Principal 8’ Violon 16’ I/P
Principal 8’, B/D Rörflöjt 8’ Violoncell 8' II/I
Dubbelfleut 8’ Fugara 8' Oktava 4'
Flauto Amabile 8’ Fleut 4’ Basun 16’
Täckt Qvint 6’ (eg. 5 1/3’)
Octava 4’
Qvinta 3’ (eg. 2 2/3’)
Octava 2’
Trumpet 8’, B/D Crescendosvällare

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Inspelningar av musik framförd på kyrkans org.

Externa länkar och källor[redigera | redigera wikitext]

Litteratur och källor[redigera | redigera wikitext]