Ölands Järnvägar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ölands Järnvägar
Allmänt
PlatsÖland
SträckaBöda-Näsby (Ottenby station)
Organisation
InvigdSammanslagning 1928 av
Södra Ölands Järnväg
Borgholm-Böda Järnväg
Avstängd1961
ÄgareSvenska staten 1947-
BanoperatörStatens Järnvägar 1947
Tekniska fakta
Längd151 kilometer
Antal spårenkelspår
Spårvidd891 millimeter (smalspår)
Största lutning16 
Minsta kurvradie300
Hastighet35 km/h
Källor[1]
Linjekarta
Ölands Järnvägar
km
Unknown BSicon "LSTR"
BödabananGrankulleviken
Unknown BSicon "exKBSTe" Unknown BSicon "exKBHFa"
55 Böda 1906-
Unknown BSicon "exBHF"
97 Skäftekärr1906
Unknown BSicon "exBHF"
93 Vedborm1906
Unknown BSicon "exBHF"
87 Löttorp1906
Unknown BSicon "exHST"
83 Ranstadsvägen
Unknown BSicon "exBHF"
38 (Ölands) Källaberg1906
Unknown BSicon "exHST"
79 Gunnarslund1906
Unknown BSicon "exHST"
76 Stenninge
Unknown BSicon "exBHF"
74 Persnäs1906
Unknown BSicon "exHST"
70 Föra1906
Unknown BSicon "exBHF"
67 Uggletorp1906
Unknown BSicon "exHST"
64 Askelunda1949
Unknown BSicon "exHST"
62 Stacketorp1906
Unknown BSicon "exHST"
60 Istad1948
Unknown BSicon "exBHF"
58 Alböke1906
Unknown BSicon "exHST"
56 Dalbyro1906
Unknown BSicon "exHST"
53 Kalleguta1906
Unknown BSicon "exBST"
52 Källingemörelastplats betor
Unknown BSicon "exBHF"
52 Öjkroken1906
Unknown BSicon "exBHF"
49 Köpingsvik1947- (Tingsdal 1906-1947)
Unknown BSicon "exBS2c1" Unknown BSicon "exBS2+r"
Unknown BSicon "exSTR+l" Unknown BSicon "exBHFq" Unknown BSicon "exABZr+r"
45 Borgholm1906
Unused track end end Unknown BSicon "exSTR"
Borgholms hamn
Unknown BSicon "exHST"
44 Kolstad1909
Unknown BSicon "exBHF"
40 Räpplinge1909
Unknown BSicon "exBHF"
37 Ölands Lindby1909
Unknown BSicon "exBHF"
32 Gårdslösa1909
Unknown BSicon "exBHF"
28 Långlöt1909
Unknown BSicon "exHST"
26 Björkerum
Unknown BSicon "exBHF"
23 Runsten1909
Unknown BSicon "exHST"
21 Ölands Bäck1909
Unknown BSicon "exBHF"
17 Norra Möckleby1909
Unknown BSicon "exHST"
16 Dörby
Unknown BSicon "exABZgl"
14 Gårdby grusgrop
Unknown BSicon "exBHF"
13 Gårdby1909
Unknown BSicon "exHST"
11 Torps by
Unknown BSicon "exHST"
7 Lenstad1909
Unknown BSicon "exBHF"
4 Ölands Skogsby1909
Unknown BSicon "exTRAJEKT" Unknown BSicon "exSTR"
Kalmar(Kalmar-Berga Järnväg)
Unknown BSicon "exENDEaq" Unknown BSicon "exABZg+r" Unknown BSicon "exSTR"
Färjestaden hamn
Unknown BSicon "exBHF" Unknown BSicon "exSTR"
0 Färjestaden
Unknown BSicon "exSTRl" Unknown BSicon "exABZgr+r"
2 Lundtorp1927
Unknown BSicon "exHST"
4 Kråketorp
Unknown BSicon "exHST"
6 Eriksöre1910
Unknown BSicon "exHST"
7 Karlevi
Unknown BSicon "exBHF"
9 Vickleby1910
Unknown BSicon "exHST"
13 Resmo1910
Unknown BSicon "exTRAJEKT" Unknown BSicon "exSTR"
Bergkvaraa
Unknown BSicon "exENDEaq" Unknown BSicon "exABZg+r" Unknown BSicon "exSTR"
Mörbylånga hamn
Unknown BSicon "exBHF" Unknown BSicon "exSTR"
17 Mörbylånga1910
Unknown BSicon "exSTRl" Unknown BSicon "exABZqr+r"
Mörbylånga sockerbruka
Unknown BSicon "exHST"
17 Mörbylånga centralskola
Unknown BSicon "exHST"
19 Mörbylånga by
Unknown BSicon "exHST"
20 Mörbylångadalen
Unknown BSicon "exHST"
22 Rösslösa
Unknown BSicon "exHST"
24 Bring1910
Unknown BSicon "exBHF"
26 Kastlösa1910
Unknown BSicon "exHST"
35 Skärlöv1910
Unknown BSicon "exHST"
38 Ölands Melby
Unknown BSicon "exHST"
40 Ölands Segerstad1910
Unknown BSicon "exBHF"
44 Torngård1910
Unknown BSicon "exBHF"
46 (Ölands) Gräsgård1910
Unknown BSicon "exHST"
50 (Ölands) Eketorp1910
Unknown BSicon "exKBHFe"
54 Ottenby1910
aTredje räl för normalspår
mellan hamnen och sockerbruket

Ölands Järnvägar (ÖJ) bildades 1928 när de tidigare separata järnvägarna Borgholm-Böda Järnväg (BBJ) och Södra Ölands Järnväg SÖJ) slogs samma till en förvaltning. Järnvägen gick sträckan NäsbyMörbylångaFärjestadenBorgholmBöda (151 km) och var smalspårig med spårvidden 891 mm. Järnvägen köptes av staten 1947 och drevs därefter av Statens Järnvägar (SJ) fram till den 1 oktober 1961 när all järnvägstrafik på Öland lades ner. En stor del av godstrafiken var säsongstransporten av sockerbetor till sockerbruket i Mörbylånga

Historia[redigera | redigera wikitext]

BBJ och SÖJ byggdes i början av 1900-talet delvis finansierade med statslån. Den gemensamma skulden uppgick 1927 till nästan 1,4 miljoner kronor och endast SÖJ betalade en del ränta. Riksdagen beslutade 1927 att lånen skulle avskrivas till 800 000 kronor och vara räntefria i 3 år och halv ränta i ytterligare två år. Villkoret var att BBJ och SÖJ blev sammanslagna. Det fanns inget val utan den 1 januari 1928 tog ett nytt bolag Ölands Järnvägar över verksamheten. ÖJ fortsatte att ha dålig ekonomi och 1947 köpte staten järnvägen och driften togs över av SJ.[1]

Runsten stationshus

Fordon[redigera | redigera wikitext]

ÖJ tog över fordonen från BBJ och SÖJ. För att förbilliga persontrafiken byggdes fyra 2-axliga personvagnar om till motorvagnar 1928, ytterligare två 1933 och en sista 1937. Samtliga byggdes om vid Kalmar Verkstad. Bolaget köpte en lokomotor 1933 och en andra 1937 också från Kalmar Verkstad. Detta var för att avlasta tankloken. Som ersättning för äldre ånglok köptes tre stycken nya tanklok från Motala Verkstad, dessa levererades 1935, 1939 och 1945. Motorvagnarna behövde ersättas och mellan 1941 och 1943 köpte ÖJ fem Hilding Carlsson rälsbussar och sex släpvagnar som var i drift till nedläggningen. Under SJ fortsatte trafiken med rälsbussarna och ångloken började ersättas av lokomotorer Z4p.[1][2]

Tågfärjetrafik över Kalmarsund[redigera | redigera wikitext]

Under 2:a världskriget var det brist på järnvägsvagnar och ÖJ hade överskott på godsvagnar förutom under sockerbetssäsongen. Mellan 1943 och 1947 transporterades godsvagnar på pråmar mellan Öland och fastlandet.[3]

  • Den 30 september 1947[4] öppnades godsfärjeleden mellan Kalmar och Färjestaden med kustartillerifärjan Balder som var försedd med provisoriska spår. Våren 1948 fortsatte trafiken och 177 smalspårsvagnar och 14 normalspåriga vagnar fraktades under året. Ytterligare en färja Ana byggdes om och togs i drift i september 1950. Kustartilleriet sade upp avtalet om Ana 1955 och SJ lät bygga en färja Bure vid AB Bröderna Larsson Varv & Mek Verkstad. Bure som sattes i trafik den 21 oktober 1957 kunde ta både normalspåriga och smalspåriga vagnar men hade besvär att ta sig fram i issörja. Under vintern omlastade SJ godset till Kalmarsundsbolagets båtar. Trafiken med Bure upphörde efter att järnvägen på Öland var uppriven. Den sista turen gick den 4 maj 1962.[3]
  • Från 1953 när sockerbruket i Karlshamn lades ner transporterades sockerbetor från östra Blekinge med lastbil till Bergkvara i Småland och lastades på normalspåriga godsvagnar trots att i både Mörbylånga och Bergkvara (Östra Blekinge Järnväg) fanns det 891 mm smalspåriga järnvägar. Normalspårsvagnarna gick med tågfärjan S/S Betula till Mörbylånga. En normalspårig lokmotor följde med färjan. I Mörbylånga fanns det en tredje skena för normalspår från färjeläget till sockerbruket. Sockerbetstransporterna och färjetrafiken slutade efter 1958 års betsäsong. Järnvägsfärjan och de korta normalspårsspåren på varje sida om Kalmarsund var en egen järnväg utan anslutning eller omlastning till de omkringliggande smalspåriga järnvägarna.[5][6][7]

Nedläggning[redigera | redigera wikitext]

Underhållet av järnvägen hade varit eftersatt under många år och i början på 1960-talet beslutades att järnvägen skulle läggas ner. Den allmänna trafiken upphörde den 1 oktober 1961[8] och banan började rivas. Rivningen slutfördes under 1962 och det mesta av järnvägsmaterialet fraktades till Kalmar på järnvägsfärjan.[1]

Nutid[redigera | redigera wikitext]

Efter att spåren revs såldes de flesta byggnaderna till privatpersoner och bansträckningen avstyckades i 562 fastigheter varav de flesta är i privat ägo. Vägverket sponsrade ett projekt "Ölands järnvägsbank 2003" för en trafiksäker cykel-, vandrings och ridled och ett seminarium hölls den 2 februari 2006 men det blev ingen fortsättning.[9]


Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Historiskt om Svenska Järnvägar, Ölands Järnväg (ÖJ)
  2. ^ ÖLANDS JÄRNVÄG Rälsbussar
  3. ^ [a b] Ölands Järnvägar Tågfärjor
  4. ^ Historiskt om Svenska Järnvägar, Järnvägar i historien 1947
  5. ^ Gamla Postvagnen Diverse svar på frågor i tråden nedan 2002-01-06
  6. ^ Gamla Postvagnen Sv: Varför normalspårsvagnar i Bergkvara? 2003-04-04
  7. ^ ”Fakta om Fartyg S/S PERCH ROCK”. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2012. https://archive.is/20120801175616/http://www.faktaomfartyg.nu/perch_rock_1929.htm. 
  8. ^ Historiskt om Svenska Järnvägar, Järnvägar i historien 1961
  9. ^ Ölands järnvägsbank 2003

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Adolfson, Göran P. D; Lantz, Sune; Nilsson, Hjalmar (1987). Ölands järnvägar. Malmö: Stenvall. Libris 7630195. ISBN 91-7266-101-1 
  • Anderson, William (1911). Södra Ölands järnvägs resebeskrivning utg. af "Bondesons", Kalmar. Kalmar. Libris 2492602 
  • Fransson, Eric (1998). En stins minns Ölands järnväg 1924-1955. Lund: HLV. Libris 10248155 
  • Johannesson, Ove (1975). En bildberättelse om Ölands järnväg. Moheda. Libris 2003143 
  • Lindberg, Margareta; Brunby, Peter (2003). Sista tåget ut : en nöjesresa på Ölands järnväg söndagen den 24 september 1961. [S.l.]: Fören. Ölands järnvägsled. Libris 9179042 
  • Nilsson, Hjalmar (1970). Ölands järnväg, en svunnen epok. [Borgholm]: [Nyqvists bokh.]. Libris 1442073 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]