Östergötlands Dagblad

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Östergötlands Dagblad (ÖD) var en dagstidning som grundades 1890 i Linköping, 1895 flyttade till Norrköping och 1959 slogs samman med Norrköpings Tidningar (NT). Dess politiska färg var ursprungligen liberal, med blev senare mer högerinriktad.

Initiativtagare till ÖD var Carl Ekman, brukspatron i Finspång, som under tullstriden 1887 ville skapa ett frihandelsvänligt organ i Östergötland. Ett tryckeri sattes upp i Linköping och tidningen började utges den 1 december 1890. Från 1 oktober 1895 flyttades verksamheten till Norrköping. Tidningen köptes 1897 av Karl Hammarberg, som blev dess tredje huvudredaktör, och ombildades 1901 till aktiebolag, som nybildades 1905. Aktiemajoriteten förvärvades 1916 av Gustaf Gustafsson, som blev tidningens femte huvudredaktör. Tidningen omfattade 16 sidor och utkom alla dagar utom söndag. Upplagan var 11.000 exemplar (1922).

Under rösträttsfrågan bröt tidningen med det liberala partiet och tog ställning för högern, vilket ledde till en politisk och ekonomisk kris. När denna hade övervunnits, gick tidningen stadigt uppåt. Bland tidningens fasta medarbetare fanns O. Dehn, G. Eriksson, Karl Magnus Lindh, J. Lybäck, H. Nelson, Karl Erik Otterdahl, Valfrid Spångberg och Yngve Svartengren.

Huvudredaktörer[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]