Österrikes parlament

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Österrikiska parlamentet
Österreichisches Parlament
Emblem eller logo.
Typ
UtformningTvåkammarsystem
Ledning
Förbundsrådets talmanReinhard Todt (SPÖ)
sedan 1 januari 2018
Nationalrådets talmanWolfgang Sobotka (ÖVP)
sedan 20 december 2017
Struktur
Antal platser244
  • 61 (Förbundsrådet)
  • 183 (Nationalrådet)
Bundesrat Österreich (current composition).svg
Förbundsrådet Politiska grupper     ÖVP (22)

     SPÖ (20)
     FPÖ (14)

     grupplösa (5)
NRWahl 2017.svg
Nationalrådet Politiska grupper     Folkpartiet (62)

     Socialdemokraterna (52)
     Frihetspartiet (51)
     NEOS (10)

     Peter Pilz lista (8)
Val
Senaste val till FörbundsrådetEj enhetligt eller direktvald församling
Senaste val till Nationalrådet15 oktober 2017
Mötesplats
Vienna Parlament 2005.jpg
Parlamentsbyggnaden, Innere Stadt, Wien
Webbplats
www.parlament.gv.at
Österrikes statsskick
Coat of arms of Austria, depicting the black eagle.
Denna artikel ingår i en artikelserie
Konstitution
Författningen
Lagstiftande makt
Nationalrådet
Förbundsrådet
Revisionsverket
Ombudsman
Statsskick
Förbundspresidenten
Förbundsregeringen
Förbundskanslern
Minister
Domstolsväsen
Författningsdomstolen
Förvaltningsdomstolen
Regioner
Förbundsländer
Lantdagen
Delstatsregeringen
Distrikt
Kommuner
Direkt demokrati
Folkomröstning
Folkinitiativ
Politiska partier
SPÖ, ÖVP, FPÖ, NEOS, PILZ
Övrigt
Europakonventionen
Europeiska unionen
Förenta nationerna
Österrikes författningssamling
Österrike-portalen

Österrikiska parlamentet (tyska: Österreichisches Parlament) är den lagstiftande makten på federal nivå. Det består av två självständiga parlamentskammare. Nationalrådet (tyska: Nationalrat) är folkrepresentationen och väljs direkt medan förbundsrådet (tyska: Bundesrat) representerar förbundsländerna och väljs av lantdagarna. Även om båda parlamentskammare i stort sett har liknande funktioner är nationalrådet mycket starkare än förbundsrådet. Nationalrådet har beslutsrätten vid lagstiftningen medan förbundsrådet bara har rätten till suspensivt veto. Även förbundsrådets kontrollfunktion är mycket svagare eftersom förbundsrådet – i motsats till nationalrådet – inte har några sanktionsmöjligheter.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Parlamentshuset kring 1900

Den österrikiska parlamentarismen är jämförelsevis ung. Ett riksråd skapades efter den borgerliga revolutionen 1848, men det hade inte någon politisk makt. Situationen förbättrades något med statsreformen 1867.

Efter första världskriget grundades Republiken Österrike och med författningen från 1920 skapades dagens tvåkammarparlament. Ändå var utvecklingsmöjligheterna för ett parlamentariskt arbete dåliga. Parlamentet var ständigt i defensiven: tidsandan var antiparlamentarisk, grannländer gick över till auktoritära statsformer. Under en parlamentarisk kris 1933 tog förbundskanslern Engelbert Dollfuss tillfället i akt, eliminerade parlamentet och upprättade den austrofascistiska diktaturen.

Efter andra världskriget återupprättades republiken. De första tjugo åren regerades Österrike av en stor koalition bestående av ÖVP och SPÖ som kunde stödja sig på en förkrossande majoritet i parlamentet (över 90% av ledamöterna kom från regeringspartierna). Oppositionen var för svag för att effektfullt kontrollera regeringen och regeringspartiernas parlamentsgrupper var fullt integrerade i koalitionsarbetet så att det mesta av det politiska arbetet skedde utanför parlamentet. Först 1966 när den stora koalitionen upplöstes användes parlamentets möjligheter på ett verkningsfullt sätt.

Förbundsförsamling[redigera | redigera wikitext]

Vanligtvis arbetar de två parlamentskammare självständigt. En gemensam sammankomst kallas för förbundsförsamling. Förbundsförsamlingens viktigaste uppgift är att bevittna förbundspresidentens edsavläggelse.

Myndigheter som lyder under parlamentet[redigera | redigera wikitext]

Det finns två myndigheter som lyder under parlamentet: Revisionsverket (tyska: Rechnungshof) och ombudsmännen (Volksanwaltschaft).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]