Östersunds rådhus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Östersunds rådhus
Rådhus
Östersunds rådhus från Kyrkparken
Östersunds rådhus från Kyrkparken
Land Sverige Sverige
Region Jämtland
Kommun Östersund
Ort Östersund
Adress Rådhusgatan 21
Arkitekt Frans Bertil Wallberg
Konstruktör Johan August Hellström
Ägare Östersunds kommun
Färdigställande 1912
Arkitektonisk stil Nationalromantiken


Östersunds rådhus i Östersund uppfördes åren 1909-1912 efter ritningar av arkitekt Frans Bertil Wallberg. Byggmästare var Johan August Hellström. Östersunds rådhus är Sveriges elfte högsta tornbyggnad med 51 meter.[källa behövs]

Östersunds Rådhus från Postgränd

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Rådhuset är ett imposant nationalromantiskt byggnadsverk, där modern nordeuropeisk tegelarkitektur smälts samman med jämtsk byggnadstradition. Lökkupolen har medvetet utformats för att ge associationer till jämtska klockstaplar (jämför med Frösö kyrka). Fasaden är klädd med mörkt Helsingborgstegel och Gustakalksten från Brunflo. Utsmyckningar är utförda av skulptören Olof Ahlberg.

Nedre och övre trapphallen med Rådhussalen, ursprungligen stadsfullmäktiges sessionssal, och Domsalen utgör rådhusets representativa och mest välbevarade del. Övre trapphallen är den kanske mest anslående interiören med valv, pelare och muralmålning, som skapar en stämning av kärv monumentalitet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Östersunds kommunflagga framför rådhuset i november 2005

Byggnadsstyrelsens vice ordförande i Östersund, bankdirektören Carl Lignell, ställde höga krav på bygget. Ett exempel på det är de spegelramar av furu som pryder domsalen. Lignell granskade noggrant alla spegelramar, som för övrigt tillverkades av snickerier i Östersund med omnejd. Tre fjärdedelar underkändes och skickades tillbaka därför att de innehöll för mycket kvist.

Redan på ritningsstadiet väckte byggnaden uppmärksamhet. I tidskriften Arkitektur kunde man år 1907 läsa att Rådhuset var "det bästa som av modärn svensk arkitektur hittills framkommit".[källa behövs] Även i staden väckte bygget stor uppståndelse, dock inte enbart av det positiva slaget. Somliga av stadens 10 000 invånare upprördes över "skrytbygget". De ansåg det vara ett slöseri, som hörde hemma i huvudstaden. Allra mest retade man sig på den enorma tornklockan. Hos vissa tog sig upprördheten uttryck i att man trakasserades de stackars byggnadsarbetarna, som bland annat utsattes för stenkastning. Under en kortare tid fick man lägga ner bygget för att det hela skulle lugna ner sig.[källa behövs]

När rådhuset till slut invigdes inbjöds allmogen till festligheterna, dock ej byggmästaren Johan August Hellström. Han låg i tvist med stans styrande sedan kalkylen på 367 500 kronor spräckts. 560 000 kronor blev slutnotan för det ståtliga bygget. Det hela slutade i att byggmästaren gick i konkurs.

Stadens tjänstemän förmådde bara fylla ut drygt hälften av de då 136 rummen i det nya rådhuset. Andra hälften hyrdes ut, framför allt till statliga myndigheter. Under många år samsades därför en brokig samling verksamheter i huset. Här fanns bland annat stadsläkarens vaccinationsrum, utskänkningslokal (Systembolaget), polis, häkte och - två trappor ner - fängelse, inklusive fönsterlösa isoleringsceller.

Åren omkring 1970 genomfördes en omfattande om- och tillbyggnad av rådhuset i samband med den stora kommunsammanslagningen.

År 2009 utsågs Östersunds rådhus till "Sveriges bästa kommunhus" i en omröstning i SKTF-tidningen.[1]

Klocktornet[redigera | redigera wikitext]

Fyra gånger varje dag, klockan 8.00, 12.00, 16.00 och 20.00 ger sig rådhuset till känna. Då spelar det datorstyrda klockspelet i stadshustornet. Det installerades 1986 under Östersunds 200-årsjubileum och spelar till exempel nationalsången i Republiken Jamtland - Jämtlandssången och "E Jamtlandstaus" av Hans Peter Burman.

Studenttraditioner[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt samlas Östersunds gymnasieskolors studenter på rådhustrappan vid midnatt varje studentnatt för att sjunga Studentsången samt Jämtlandssången. Ofta fylls även fontänen söder om rådhuset av skum i samband med samlingen.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.sktftidningen.se/zino.aspx?articleID=11913

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]