Östersunds stad

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Östersunds stad
(1786/1863–1970)
Östersunds stadsvapen
Östersunds stadsvapen
LänJämtlands län
LandskapJämtland
CentralortÖstersund
Östersunds stad i Jämtlands län
Kommunkod2380
Numera del avÖstersunds kommun
Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Östersunds stad. För orten se Östersund, för dagens kommun, se Östersunds kommun.

Östersunds stad var en tidigare kommun i Jämtlands län. Centralort var Östersund och kommunkod 1952-1970 var 2380.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Östersund fick stadsprivilegier den 23 oktober 1786[1] och inrättades sedan som stadskommun den 1 januari 1863 när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft. Den 10 februari 1899 inrättades Odenslunds municipalsamhälle inom Brunflo landskommun. Detta inkorporerades i Östersunds stad den 1 januari 1918.[2]

Staden inkorporerade inte någon annan kommun i samband med kommunreformen den 1 januari 1952, dock så inkorporerades två områden från närliggande kommuner. Enligt beslut den 17 november 1950 överfördes den 1 januari 1952 till Östersunds stad och församling inkorporerades följande områden:[3]

  • Från Rödöns landskommun och församling överfördes fastigheterna Kånkback 1:2-1:4, med 13 invånare och omfattande en areal av 0,49 km², varav allt land.
  • Från Frösö köping och församling överfördes vissa områden med 149 invånare och omfattande en areal av 11,95 km², varav allt land.

Den 1 januari 1954 överfördes från Rödöns landskommun och Ås församling till Östersunds stad och församling ett område med 887 invånare och omfattande en areal av 6,87 km², varav 5,30 km² land.[4]

1 januari 1971 infördes enhetlig kommuntyp och Östersunds stad ombildades därmed till Östersunds kommun.

Judiciell tillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Staden fick egen jurisdiktion med rådhusrätt den 1 april 1858,[1] som lydde under Svea hovrätt fram till 1948 och sedan under Hovrätten för Nedre Norrland. Rådhusrätten upphörde 1 januari 1971 i samband med Tingsrättsreformen i Sverige, då de sista kvarvarande rådhusrätterna samt häradsrätterna omvandlades till tingsrätter. Östersunds rådhusrätt blev då Östersunds tingsrätt.[5]

Kyrklig tillhörighet[redigera | redigera wikitext]

I kyrkligt hänseende tillhörde staden förr Brunflo församling. Stadens område utbröts ur Brunflo församling 1821 för att bilda Östersunds församling.[6]

Sockenkod[redigera | redigera wikitext]

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 2580[7] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

Stadsvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält ett framåtvänt älghuvud av silver.[8]

Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t den 9 juni 1911. Vapnet förs idag av den nuvarande Östersunds kommun. Se artikeln om Östersunds kommunvapen för mer information.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Karta över Östersunds stad 1922.

Östersunds stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 51,77 km², varav 48,20 km² land.[3]

Tätorter i staden 1960[redigera | redigera wikitext]

I Östersunds stad fanns tätorten Östersund, som hade 23 930 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 96,6 %.[9]

Borgmästare i Östersunds stad[redigera | redigera wikitext]

Ämbetstid Namn Levnadstid
1858–1878 Johan Julius Rosén 1824–1889
1879–1916 Isidor von Stapelmohr 1849–1916
1917–1932 Albert Olsén 1863–1932
1933–1952 Iwan Wikström 1888–1965
1952–1970 Åke Jansler 1910–2002

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i valen 1919–1966[redigera | redigera wikitext]

ValårVSÖVRSNFCFRFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1919101014
101014
3464,8
295
19209916
9916
3437,2
31
192228618
28618
3444,1
31
1926111517
11517
3454,5
33
193013417
13417
3454,7
33
193413417
13417
3462,5
34
1938161512
16512
3461,0
33
1942171412
17412
3458,1
31
1946317812
317812
4067,0
35
1950191110
191110
4077,3
35
1954119911
19911
4076,5
35
19581192513
192513
4071,6
337
1962212710
212710
4076,1
337
19661714819
17489
4078,1
36
  • Övriga 1966 var Vänster Samling
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Runeberg.org Sveriges statskalender 1925 sida 1101
  2. ^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 92-93
  3. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 114. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  4. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 58. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014 
  5. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Östersunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  6. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  7. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Östersunds stad Sockenutbredning erhålls på kartan genom att i Kartinställningar kryssa för Socken
  8. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  9. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-10-31. sid. 30. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 30 juni 2015