Östhammars kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Östhammars kommun
Kommun
Östhammar centrum.JPG
Vy över Östhammar
SloganEn del av Roslagen[1]
Kommunens vapen.
Östhammars kommunvapen
LandSverige
LandskapUppland
LänUppsala län
CentralortÖsthammar
Inrättad1 januari 1971[2]
Areal, befolkning
Areal3 713,12 kvadratkilometer ()[3]
- därav land1 474,53 kvadratkilometer[3]
- därav vatten2 238,59 kvadratkilometer[3]
Folkmängd22 344 ()[4]
Bef.täthet15,15 inv./km² (land)
Läge
Östhammar Municipality in Uppsala County.png
Kommunen i länet.
Koordinater60°15′32″N 18°22′25″Ö / 60.258888888889°N 18.373611111111°Ö / 60.258888888889; 18.373611111111
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsUppsala domkrets (–)
Tierps domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0290[5]
Anställda2 075 ()[6]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0382[7]
GeoNames2685697
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Östhammars kommun är en kommun i Uppsala län. Centralort är Östhammar.

I öster gränsar kommunen till Norrtälje kommun i Stockholms län. I söder gränsar kommunen till Uppsala kommun och i väster till Tierps kommun. På ön Märket i Ålands hav har kommunen landgräns till Hammarlands kommun i Landskapet Åland i Finland.

Kommunen består i öster av en skärgård med öar som Gräsö, Vässarö, Tvärnö, Raggarö, Fälön och Ormön.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Alunda, Börstil, Dannemora, Ekeby, Film, Forsmark, Gräsö, Harg, Hökhuvud, Morkarla, Skäfthammar och Valö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Östhammars stad och Öregrunds stad som 1863 bildade var sin stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området storkommunerna Dannemora (av de tidigare kommunerna Dannemora, Film och Morkarla), Frösåker (av Börstil, Forsmark, Harg, Hökhuvud och Valö) samt Oland (av Alunda, Ekeby, Skäfthammar, Stavby och Tuna). Samtidigt uppgick Gräsö landskommun i Öregrunds stad medan Östhammars stad förblev oförändrad. 1957 införlivades dock Frösåkers landskommun i Östhammars stad.

1967 uppgick stadskommunen Öregrunds stad i Östhammars stad. Östhammars kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Östhammars stad och samtidigt överfördes området från Stockholms län till Uppsala län. 1974 införlivades Dannemora kommun samt delar ur Olands kommun (Alunda, Ekeby och Skäfthammars församlingar).[8]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Tierps domsaga, före 1 april 1980 benämnd Uppsala läns norra domsaga. Kommunen ingår sedan 2005 i Uppsala domsaga.[9]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är belägen vid Bottenhavet och varje århundrade gör landhöjningen att nya öar, kobbar och skär kommer fram och kompletterar kommunens landyta. Det finns flera fjärdar, den största är Östhammarsfjärden. Bland större sjöar återfinns till exempel Dannemorasjön och Gruvsjön.[10]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett 30-tal naturreservat i Östhammars kommun som inkluderar skärgårdsmiljö, skogar och myrmarker.[11] Upplandsleden och Vikingaleden går genom reservatet Aspbo som består av glesa skogar som en gång varit betesmark.[12] I reservatet Andersby ängsbackar finns ett kulturlandskap som gestaltar 1800-talets bondesverige[13] och i Dansarberg växlar landskapet mellan frodiga kalkbarrskogar, sumpskogar, hällmarker och åkermarker.[14]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Östhammars kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sex församlingar – Alunda, Dannemorabygden, Ekeby, Frösåker, Skäfthammar-Hökhuvud och Öregrund-Gräsö.

Sedan 2016 indelas kommunen istället in i följande distrikt[15]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det nio tätorter i Östhammars kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Östhammar 4 726
2 Gimo 2 698
3 Alunda 2 506
4 Österbybruk 2 331
5 Öregrund 1 589
6 Hargshamn 289
7 Dannemora 214
8 Skoby, del av 146

Centralorten är i fet stil
Tätorten Skoby var delad på två kommuner: Östhammars kommun (146 personer) och Uppsala kommun (84 personer).

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

I valet 2006 blev fördelningen jämn över blocken och då Sverigedemokraterna saknade kandidat blev denna stol tom och ett dödläge mellan blocken uppstod.[16][17] Efter valet år 2010 bildade Socialdemokraterna tillsammans med Centerpartiet en majoritet,[18] vilka fortsatte styra tillsammans efter valet 2014.[19] Under mandatperioden 2018 till 2022 styrdes kommunen av en blocköverskridande majoritet bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet i syfte att inte ge Sverigedemokraterna inflytande. [20]

Efter valet 2022 styrs kommunen av Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Borgerligt Alternativ.[21]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande S Roger Lamell
Förste vice ordförande C Lisa Landberg
Andre vice ordförande M Lennart Owenius

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande C Jacob Spangenberg
Förste vice ordförande S Margareta Widén-Berggren
Andre vice ordförande M Pär-Olof Olsson

Totalt har kommunstyrelsen elva ledamöter, varav Socialdemokraterna har fem, Moderaterna har tre, Centerpartiet har två och Sverigedemokraterna har en ledamot.[22]

Kommunala nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden S Lisa Norén C Cecilia Bernsten
Kultur- och fritidsnämnden S Jonas Lennström C Lisa Landberg
Bygg- och miljönämnden S Tomas Bendiksen C Inger Abrahamsson
Lokala säkerhetsnämnden S Margareta Widén-Berggren M Lennart Owenius
Barn- och utbildningsnämnden C Josefine Nilsson S Matts Eriksson
Valnämnden C Camilla Strandman S Mika Muhonen

Mandatfördelning i Östhammars kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSoSSDNYDÖVRLPoBoACLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197011711344
171344
4084,5
337
197322216315
2221635
4989,8
409
197622315315
2231535
4989,5
3712
197922413316
2241336
4988,5
3415
1982223212217
22321227
4988,7
3217
198522429417
2242947
4982,8
3613
1988223210417
22321047
4982,8
3118
19911211210419
2121049
4983,4
3118
199422521928
2252928
4983,8
2623
199842228229
42228229
4978,03
2920
2002221229328
221229328
4976,74
2722
200621822129229
2182229229
4977,87
2523
201021922292110
2192229210
4981,03
2623
201422025128117
22025287
4983,37
2722
20182161837237
216837237
4985,14
2722
  • Övriga 1970 var Opolitisk Kommunal Samling
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Näringslivet i Östhammars kommun har historiskt haft tre utgångspunkter. Den första är kustområdet i öster med fisket och sjöfarten, som därigenom utvecklat handels- och sjöfartsstäder. Den andra är den norduppländska järnhanteringen som redan på 1400-talet började utvecklas med malmen i Dannemora som bas. Den tredje är jordbruket som i större skala förekommer i Alunda- och Hökhuvudstrakten.

Idag bär näringslivet fortfarande spår av historien med jordbruk och metallindustri, men sjöfart och fiske har till stor del ersatts med turism och handel. Sveriges Kommuner och Landsting definierar kommunen tillhörandes kommungrupp "turism- och besöksnäringskommuner"[23]. Det beror på att antalet fritidshus i kommunen överstiger 0,20 per invånare.

Energi och råvaror[redigera | redigera wikitext]

Den 3 juni 2009 togs beslutet av Svensk Kärnbränslehantering att man förordar Forsmark i Östhammars kommun som ort för slutförvar av det uttjänta kärnbränsle som blivit över efter de svenska kärnreaktorerna. Slutförvaret är ett av de största industriprojekten i Sverige på senare år och beräknas ge 500-700 personer jobb under byggtiden. Fortfarande (2018) återstår dock flera steg innan bygget kan starta. [24]

Industri[redigera | redigera wikitext]

Bland större företag märks Forsmarks kraftgrupp i Forsmark och Sandvik Coromant i Gimo. Sandvik Coromant är Uppsala läns största privata arbetsplats med 1500 anställda[25].

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 22 344 invånare (31 december 2022), vilket placerar den på 118:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Östhammars kommun 1970–2020[26]
ÅrFolkmängd
1970
  
18 567
1975
  
19 234
1980
  
21 028
1985
  
21 148
1990
  
21 941
1995
  
22 366
2000
  
21 733
2005
  
21 608
2010
  
21 373
2015
  
21 563
2020
  
22 251

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera tusen fornlämningar I kommunen. I till exempel ett villaområde i Gimo finns tre gårdstomter som klassats som fornminnen.[a]Gräsö finns allt från Gistgårdar till lämningar från livsmedelsindustrin och hamnanläggningar.[27]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av guld ett tremastat svart skepp med seglet beslaget på mellersta masten samt däröver en röd ginstam, belagd med tre järnmärken av guld.

Vapnet skapades sedan kommunbildningen hade blivit färdig 1974. Skeppet togs från Öregrunds stadsvapen från 1948. Järnmärkena syftar på den järnhantering som förekommit i Dannemora. Vapnet registrerades hos PRV 1979.

Under perioden 1971 till 1973 använde kommunen sig av Östhammars stadsvapen[28]: I fält av silver ett fisknät, täckande övre hälften, och därunder en fisk, båda gröna.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ L1942:7460, L1942:7458 och L1942:7459

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kommunslogans på tillbakagång, Sveriges Television, läs online, läst: 11 november 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2022 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2022, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2023, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Om Tierps tingsrätt (NAD)
  10. ^ ”Östhammar - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6sthammar. Läst 30 maj 2022. 
  11. ^ ”Naturreservat och smultronställen i naturen - Östhammars kommun”. www.osthammar.se. http://www.osthammar.se/sv/uppleva-och-gora/natur-och-friluftsliv/naturreservat-och-smultronstallen-i-naturen/. Läst 30 maj 2022. 
  12. ^ ”Aspbo”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat/aspbo.html. Läst 30 maj 2022. 
  13. ^ ”Andersby ängsbackar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat/andersby-angsbackar.html. Läst 30 maj 2022. 
  14. ^ ”Dansarberg”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat/dansarberg.html. Läst 30 maj 2022. 
  15. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  16. ^ Badner, Anders; Nylén, Josef (26 september 2006). ”SD tar ett mandat i Östhammar”. UNT. http://www2.unt.se/avd/1,,MC=78-AV_ID=535020,00.html. Läst 21 februari 2009. [död länk]
  17. ^ ”Tom stol skapar dödläge i Östhammar”. SVT. 26 september 2006. http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=52521&a=667723. Läst 21 februari 2009. [död länk]
  18. ^ ”Om oss” (på brittisk engelska). Socialdemokraterna i Östhammar. http://socialdemokraternaosthammar.se/om-oss/. Läst 30 maj 2022. 
  19. ^ Nyheter, S. V. T.; Dahlbäck, Joakim (24 oktober 2018). ”De ska bestämma i kustkommunen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/kommunstyret-klart-i-osthammar. Läst 30 maj 2022. 
  20. ^ Nyheter, S. V. T.; Forsell, David (19 oktober 2018). ”Blocköverskridande majoritet vill ta makten i Östhammar”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/osthammars-styre-ar-klart. Läst 30 maj 2022. 
  21. ^ ”Klart med nytt politiskt styre i Östhammar”. unt.se. Upsala nya tidning. https://unt.se/bli-prenumerant/artikel/l74g201l/unt-2m_0kr_art. Läst 1 november 2022. 
  22. ^ ”Kommunstyrelsen”. Östhammars kommun. https://osthammar.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=15. Läst 8 september 2018. 
  23. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 november 2011. https://web.archive.org/web/20111102215057/http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_kommuner/kommungruppsindelning. Läst 2 juli 2011. 
  24. ^ Calle Elfström. ”Slutförvaret: Det här betyder det för Östhammar”. SVT nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/det-har-betyder-ett-ja-for-osthammar. Läst 8 augusti 2019. 
  25. ^ ”Sandvik Coromant i Gimo” (på amerikansk engelska). www.sandvik.coromant.com. http://www.sandvik.coromant.com/se/aboutus/pages/sandvik-coromant-i-gimo.aspx. Läst 8 augusti 2019. 
  26. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  27. ^ ”Karta”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 30 maj 2022. 
  28. ^ Per Andersson: Svensk vapenbok för köpingar, municipalsamhällen och landskommuner 1863–1970, Drakings bokförlag, Mjölby 1994, ISBN 91-87784-07-6

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]