Överås

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För primärområdet, se Överås (primärområde).
Överås
Byggnad
Överås, 7 maj 2017
Överås, 7 maj 2017
Land Sverige
Län Västra Götalands län
Kommun Göteborgs kommun
Ort Bö, Göteborg
Adress Danska vägen
Arkitekt V. Boulnois
Färdigställande 1861
Arkitektonisk stil engelsk typ av italiensk renässansstil
Byggnadsmaterial sten

Överås är en byggnad vid Danska vägen i stadsdelen i Göteborg. Den uppfördes år 1861 av James Dickson d.y..

Historia[redigera | redigera wikitext]

Överås i Sävedals härad utgjorde länge, tillsammans med Wilhelmsberg, en del av Underås. StåthållarenÄlvsborgs slott, Erik Stenbock innehade 1586 både Underås och Överås. Efter att denne gått i landsflykt, indrogs godset men återfördes 1619 till hans son Gustaf Stenbock och hörde dit ännu 1680. Kung Karl XI förlänade 1685 Underås och Överås till Johan Carlberg, kyrkoherde i Göteborgs domkyrka. År 1701 övergick hemmanen till Carlbergs änka, och efter hennes död 1719 ärvdes Överås av sonen Johan Eberhard Carlberg i Stockholm. Omkring år 1730 köptes både Överås och Underås av köpmannen Erik Nissen från Hamburg för 2 300 daler silvermynt. Han anlade det som blev känd som Nissens trädgård, vilken besöktes av Carl von Linné 1746[1] på dennes Västgötaresa. Linné skriver; "Juli 11, Nissens trädgård låg utom staden, artigt på Holländska sättet anlagd, med grafvar, hvaruti rinnande vatten lopp genom trädgården, med vackra häckar af hvit bok eller charme samt med ett litet orangeritrie. Svanor lågo uti vattengrakten, krithvita med sina långa halsar. Anas facie nuda papillosa — alle voro de hvita, alle små, alle luktade som moschus (mysk)."

Efter Nissens död 1750 testamenterades Överås och Underås till hans dotter Katarina Maria, gift med handelsman Harder Matsen. När Matsen blev änkling, blev dottern Dototea Elisabeth Matsen ägare till de båda hemmanen genom sitt äktenskap med handelsmannen Gustaf Bernhard Santesson, stamfader till den framstående Örgrytesläkten Santesson. Grosshandlare Santesson sålde 1787 Underås och Överås till sin svåger, kungliga sekreteraren Hellström, men hemmanen återgick under 1790-talet till änkan Santesson.

Ett mantal Överås brukades av Underås 1802-1869; 7/16 av Underås 1869-1874; 7/96 av grosshandlare Julius Lundström 1869-1881; 47/96 av J.J. Dickson 1869-1902; 7/16 av grosshandlare C.D. Lundström 1874-1901; 7/96 av fru Elise Sirenius 1884-1890 samt 7/96 av grosshandlare Gustaf Kollberg 1890-.

Det var James Dickson d.y. som anlade trapporna på Valåsbergets norra sida, som med sina 200 steg leder upp till bergets krön.[2] Dickson anlade också en trottoar längs Danska vägen, från Överåsgränsen vid Lunds led till Underås bro. Det sägs att det var överenskommet mellan Dickson och grannen Lindström på Wilhelmsberg att de tillsammans skulle bekosta stensättningen av trottoaren. Men så reste Lindström bort vid ett tillfälle, och när han kom hem var trottoaren både färdig och betald. Lindström blev grinig över detta och använde sig därefter aldrig av trottoaren, utan gick alltid ute på körbanan, oavsett väglag.[3]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Överås förekommer tidigast år 1586 i formen Öffrås, därefter Öfverås 1777. Namnet i motsats till Underås och i förhållande till det närliggande Valåsberget även Överåsberget.[4][5]

Överås slott[redigera | redigera wikitext]

På platsen för det nuvarande huset låg tidigare en rödmålad tvåvåningslänga av furutimmer med korsvirke, uppfört på 1770-talet.[6]James Dickson d.y. lät 1861 uppföra ett exklusivt bostadshus på egendomen Överås. Robert Dickson som senare fått överta egendomen styckade den 1906 för Örgryte trädgårdsstad. Byggnaden ligger vid Danska vägen 20 och ombyggdes 1923[7] för Metodistkyrkans teologiska seminarium[8].och sedan den 16 februari 1924[9] och fram till 2007 utbildades där pastorer.[10]Metodistkyrkans pastorsutbildning bedrevs därefter, från 2008 och fram till sammanslagningen 2011 och bildandet av Equmeniakyrkan, gemensamt med Svenska baptistsamfundet och Svenska missionskyrkan vid Teologiska högskolan i Stockholm.[11] Fastigheten såldes under 2017 till Wallenstam, som planerar att bygga till flyglar och skapa ett äldreboende på platsen.[12]

Grindvaktstuga[redigera | redigera wikitext]

År 1854 fick Edelsvärd i uppdrag av Dickson att bygga en grindvaktstuga. På 1930-talet flyttades stugan till Köpstadsö, där den kom att byggas om.[13]

Överås fruktodlingar[redigera | redigera wikitext]

Under ett par decennier lät James Dickson d.y. forsla upp matjord till en trädgårdsanläggning kring huvudbyggnaden, men också uppe på Valåsberget. Ansvarig för skötseln blev trädgårdsdirektör Blomberg som även fick en direktörbostad uppförd på den tomt där den tidigare klockarebostaden stått, med nuvarande adress Danska vägen 16.[14] Trädgårdsmästarebostaden ritades av Adolf W. Edelsvärd och uppfördes år 1852.[15] Byggnaden, uppförd i trä, hade takpapp, som då var ett helt nytt material. I ena sidobyggnaden inrymdes ett orangeri.[13]

Växthus uppfördes 1864-1865 mellan Danska vägen och Delsjöbäcken, där varje växthus inrättades så att fruktslaget skulle kunna skötas på sitt naturliga växtsätt. Alla fruktträden växte utan omplantering i samma kruka under ett tjugotal år och fick sin gödning endast uppifrån. Året runt odlades här päron, ananas, jordgubbar (King Seadling), äpplen, druvor (Black Hamburg, Alicante, Gross Collman, Muscat, Alexander med flera), persikor och fikon samt olika blommor.[14]Vid trädgårdsutställningen i Wien i oktober 1873 vann trädgårdsprodukterna från Överås Verdienstmedaljen för "... utmärkta frukter och druvor".[16]

Svarta damen på Överås[redigera | redigera wikitext]

Det finns en skröna om ett spöke på Överås. Den har återberättats av Åke Ohlmarks och även analyserats i boken Kvinnliga vålnader - parapsykologiska fenomen av Alice Radomska.[17][18]

Överås Parkväg[redigera | redigera wikitext]

Överås Parkväg är ett bostadsområde i Överås med enfamiljshus som uppfördes 1977-79. Marken såldes 1974 av Metodistkyrkan i Norden till Anders Diös. Arkitekt var Semrén Arkitektkontor och byggmästare Anders Diös som här byggde arton hus med cirka 200 kvadratmeter våningsyta samt 100 kvadratmeter källare. Priset för husen 1979 i grundutförande var 870 000 kronor.[19] Området ligger inom 150 meter, nordost om byggnaden Överås.[20]

Överåsparken[redigera | redigera wikitext]

Överåsparken, även kallad Engelska parken, anlades på 1860-talet och var förr familjen Dicksons grönområde. I parken finns promenadvägar med utsikt över södra Göteborg. En del träd är kvar från tiden då parken anlades.[21]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Skarback, Sören (1995) Göteborg, herrgårdarnas stad, sid 171. Tre Böcker Förlag, Grafikerna, Kungälv 1995.
  2. ^ Örgryte genom tiderna, [band II], (1924), s. 94
  3. ^ Örgryte genom tiderna, [band II], (1924), 98f
  4. ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, [Andra häftet], Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Göteborg 1927, s. 87
  5. ^ Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i söder, öster och norr, [Tredje delen], C R A Fredberg (1922). Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6, s. 444
  6. ^ Örgryte genom tiderna, [band II], (1924), s. 92f
  7. ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg : inventering utförd vid Byggnadsminneskontoret, Göteborgs historiska museum 1970 (?), s. 24
  8. ^ Swedickson.nu Arkiverad 12 april 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ Hvar 8 dag : illustreradt magasin, [7 oktober 1923 - 28 september 1924], D F Bonnier, Göteborg 1924, s. 327
  10. ^ Överås historia Arkiverad 3 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ Överås webbplats Arkiverad 3 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ Christina Larsson (15 mars 2017). ”Equmeniakyrkan säljer Överås”. Sändaren. http://www.sandaren.se/nyhet/equmeniakyrkan-saljer-overas. Läst 6 juni 2018. 
  13. ^ [a b] Linde Bjur, s. 28-29
  14. ^ [a b] Örgryte genom tiderna, [band II], (1924), s. 91ff
  15. ^ Linde Bjur, Gunilla (2000). Adolf Edelsvärd. Arkitekten och staden, 99-3521524-5 ; 1. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum [distributör]. sid. 28. Libris länk. ISBN 91-85488-52-6 
  16. ^ Gotlands tidning, 1873 10 25, s. 3
  17. ^ Spökhistorier från alla länder och tider. Tidens bokklubb, 99-0351103-5. Stockholm: Tiden. 1963. Libris länk 
  18. ^ Radomska, Alice (1995). Kvinnliga vålnader : parapsykologiska fenomen. Göteborg: Zinderman. Libris länk. ISBN 91-528-0527-1 
  19. ^ Semrén Arkitektkontor AB : De första tjugo åren, Per-Rune Semrén, Magnus Månsson, Göteborg 1990, s. 50
  20. ^ eniro.se: Mät sträcka
  21. ^ ”Hitta parker, planteringar. Överåsparken”. Göteborgs Stad. http://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3agbg.page.c57e1dfb-80a9-4e8d-bde0-b9a050a0dda6&servicetype=Parker#Z7_P1JQ8B1A0OG9F0ITKPFNKL8P00. Läst 6 mars 2016. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Stenström, Fritz (1920). Örgryte genom tiderna: en minnesbok. 1. Göteborg: Wettergren & Kerber. sid. 17, 33ff. Libris länk 
  • Stenström, Fritz (1924). Örgryte genom tiderna: en minnesbok. 2. Göteborg: Wald. Zachrisson. Libris länk 
  • Stenström, Fritz (1966[1920]). Örgryte genom tiderna: en minnesbok : d. 1 och 2 (Faksimiluppl. /sammanställd av Sällskapet Örgryte odalmän). [Göteborg]: Sällskapet Örgryte odalmän. Libris länk 
  • Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris länk. ISBN 91-7029-460-7 (inb.) 
  • Linde Bjur, Gunilla (2000). Adolf Edelsvärd. Arkitekten och staden, 99-3521524-5 ; 1. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum [distributör]. sid. 28-29. Libris länk. ISBN 91-85488-52-6