Świnoujście

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 53°54′28″N 14°14′15″Ö / 53.90778°N 14.23750°Ö / 53.90778; 14.23750
Świnoujście
tyska: Swinemünde
kasjubiska: Swina
Stad med powiatstatus
Świnoujścies centrum sett från hamnen nattetid.
Świnoujścies centrum sett från hamnen nattetid.
Swinoujscie Flaga.PNG
POL Świnoujście COA 1.svg
Land  Polen
Vojvodskap Västpommerns vojvodskap
Powiat Stad med powiatstatus
Gränsar till Tyskland
Powiat goleniowski
Powiat kamieński
Powiat policki
Flod Świna
Area 197,3 km²
Folkmängd 41 322 (30 jun 2014)
Befolkningstäthet 209 invånare/km²
Grundad 1746
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 72-600 till 72-612
Riktnummer (+48) 91
GeoNames 3083955
Registreringsskylt ZSW
Świnoujścies läge i Polen.
Red pog.svg
Świnoujścies läge i Polen.
Webbplats: http://www.swinoujscie.pl/

Świnoujście (/ˈɕfinɔˈujɕʨɛ/ ); tyska: Swinemünde, är en polsk hamnstad med 41 322 invånare (2014). Administrativt har staden powiatstatus och är del av Västpommerns vojvodskap. Stadens centrum och västra delar är belägna på ön Usedom (polska: Uznam) i nordvästra Polen, vid gränsen till Tyskland, medan de östra delarna och färjehamnen ligger på ön Wolin.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Staden ligger i den historiska regionen Pommern. Den nuvarande hamnstaden grundades under namnet Swinemünde under Fredrik II av Preussen på 1740-talet, men flera av dagens stadsdelar har en äldre historia.

Medeltida bosättningar[redigera | redigera wikitext]

I närheten av Świnas mynning fanns under tidig medeltid en liten by på västra sidan av sundet vid Płachcin (tyska: Westswine). Omkring år 1181 lät hertigen Bogislav I av Pommern uppföra två borgar på var sin sida om sundet vid "Szvuine". Redan 1184 brändes borgarna av danska angripare. Det faktum att flera av hertigdömets officiella dokument undertecknats på platsen tyder på att den västra borgen snart därefter återuppfördes. År 1230 anlade hertigen Barnim I ett färjeställe över sundet här, och 1297 omnämns en hertiglig tull- och lotsstation vid det som idag är stadens hamn. En kyrka i Westswine omnämns första gången 1336. De pommerska hertigarnas medeltida borg förstördes av hansestaden Stettin 1457.

Stadens grundande[redigera | redigera wikitext]

Gustav II Adolfs svenska här om 12 000 soldater landsteg vid Peenemünde på ön Usedom i juni 1630, vilket inledde det svenska deltagandet i trettioåriga kriget. Pommern delades efter kriget mellan kurfurstendömet Brandenburg och Sverige i Westfaliska freden 1648, och Vorpommern, inklusive området runt Swine med öarna Usedom och Wollin blev då del av Svenska Pommern. Av strategiska skäl valde Sverige att leda sjöfarten till Stettin via Peenestrom och Wolgast, och man lät därför Świna sandas igen för att kunna ta ut tull i Wolgast.

I Freden i Stockholm efter stora nordiska kriget tillföll Stettin, Usedom och Wollin 1720 kungariket Preussen. Under kung Fredrik Vilhelm I av Preussen började man 1729 åter försök att göra sundet Swine farbart, för att kringgå den svenska tullen. En mindre hamn anlades på västra sidan av sundet, men det visade sig svårt att skydda sundet mot igenslamning och sundet blev därför fort oanvändbart för större fartyg. Under Fredrik II påbörjades 1740 ett mer omfattande pålningsarbete för att skydda farleden, och 1746 öppnades den nya hamnen Swinemünde. Stadens handel blomstrade under andra halvan av 1700-talet och den blev snabbt en betydande hamnstad i regionen genom det strategiska läget.

1800-talet[redigera | redigera wikitext]

Swinemündes hamn på 1890-talet.

Genom Wienkongressen blev de återstående delarna av Svenska Pommern med Wolgast år 1815 preussiska, vilket ändrade förutsättningarna för sjöfarten då Preussen nu kontrollerade alla Oderlagunens utlopp. Fram till 1945 tillhörde staden Regierungsbezirk Stettin i provinsen Pommern. Staden kom genom den relativt korta vägen mellan Stettin och Östersjön även i fortsättningen att vara en viktig sjöfartsstad. Fram till 1840 lockade man nybyggare till staden genom löften om tomtmark, byggmaterial och skattefrihet. Hamnen byggdes successivt ut och de kilometerlånga vågbrytarna vid utloppet färdigställdes på 1820-talet. På den östra vågbrytaren uppfördes ett fyrtorn. Mellan 1875 och 1881 grävdes kanaler för att kringgå det södra inloppet till sundet som fortfarande hade stora problem med igenslamning. Från 1857 fanns från hamnen reguljära ångbåtslinjer till Köpenhamn, Bornholm och Ostpreussen. Stadens betydelse som hamn minskade något sedan kanalerna färdigställts, då det blev lättare för genomgående sjöfart till Stettin att ta sig fram.

1824 grundades stadens första badanläggning, och fram till andra världskriget var staden en av Tysklands populäraste badorter. I synnerhet Berlinbor tillbringade gärna somrarna vid Östersjön här, och omkring hälften av gästerna kom från Berlin. Från mitten av 1800-talet blev staden en viktig preussisk militärbas. Från 1863 byggdes staden ut till en sjöfästning med fyra självständiga fort, och 1871 blev staden tillsammans med Preussen del av Tyska kejsardömet.

Under Nazityskland och andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

Lutherkyrkan skadades i bombangreppet 1945 och större delen av ruinen revs 1962. Det kvarvarande kyrktornet är sedan 2007 utsiktstorn och kafé.

En ubåtsbas anlades 1933 på ön Kaseburg och i hamnen stationerades torpedbåtar. Under andra världskriget byggdes kustbefästningarna ut med artilleri- och luftvärnsbunkrar.

I slutfasen av kriget 1945 befann sig stora mängder tyska flyktingar från Östeuropa i staden, så att befolkningen temporärt flerdubblades. Amerikanska Eighth Air Force genomförde 12 mars ett stort bombangrepp mot hamnen som lade stora delar av staden i ruiner, och de uppskattade dödssiffrorna vid angreppet varierar mellan 4000 och 23 000 personer. 16 april sänktes pansarkryssaren Lützow i kanalen av brittiskt flyg. Den 5 maj 1945 intogs staden av Röda armén.

Efterkrigstiden[redigera | redigera wikitext]

De sovjetiska ockupationsmyndigheterna drog om gränsen mellan det ockuperade tyska området och Polen så att staden Swinemünde helt och hållet hamnade på den polska sidan av gränsen, i strid med den ursprungliga Oder-Neisselinjen, men utan invändningar från de västallierade. Den kvarvarande tyska befolkningen i Swinemünde och på Wollin, omkring 30 000 personer, tvångsförflyttades över gränsen under åren efter kriget, och staden döptes officiellt om till det polska namnet Świnoujście som den bär idag. Under 1940- och 1950-talen återbefolkades området av flyktingar från andra delar av Polen och de sovjetiska områdena öster om Curzonlinjen.

Under perioden 1945-1958 var staden till stora delar polsk och sovjetisk militärbas med begränsat tillträde för civilbefolkningen, men från slutet av 1950-talet tog återuppbyggnaden fart. En ny fiskeindustri grundades och hamnen moderniserades. Efter att militären lämnat den gamla badstranden kom staden även att utvecklas till en av Polens största badorter.

Efter 1990[redigera | redigera wikitext]

Efter järnridåns och kommunismens fall i Polen lämnade de ryska trupperna helt staden 1992. Under 1990-talet genomgick hamnverksamheten och fiskeindustrin stora strukturella omvandlingar med omfattande nedläggningar. Turism och gränshandel med Tyskland och Skandinavien har i modern tid fått en ökande betydelse i stadens näringsliv.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Flygfoto över staden sedd västerifrån.

Świnoujście ligger helt på öar avskurna från fastlandet med Östersjöns, Szczecinbuktens och Swinasundets vatten. Stadens liv är koncentrerat till de tre största öarna: Uznam (Usedom), Wolin och Karsibór. Den historiska stadskärnan ligger på Uznam på den västra sidan av sundet. De övriga 41 öarna är populära turistmål för sin natur, fauna, flora och landskap, och nås via båt, segelbåt eller kanot. Det finns inte någon bro mellan Uznam och Wolin, utan endast en färja, på grund av fartygstrafiken på floden. Färjorna till Skandinavien går från Wolin-sidan (östsidan) av floden, med broförbindelse till Polens fastland.

Sedan 1800-talet går farleden mellan stadens hamn och Szczecinbukten genom Piastkanalen söder om staden, medan Swinasundets gamla fåra sydost om staden inte längre används av havsgående fartyg, på grund av de problematiska djupförhållandena.

Turism och sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Świnoujście har Polens bredaste badstrand, 5 km lång och 70 meter bred. En strandpromenad och sanddyner separerar badstranden från staden. På promenaden och i närheten finns det dussintals caféer, barer, restauranger, ölpubar, stekhus och rökerier som är öppna dygnet runt. Staden har varit kurort sedan mitten på 1800-talet. Till Świnoujście anordnas sparesor. Många turister besöker även kurorten, med behandling mot dålig blodcirkulation, luftvägssjukdomar, endokrinologiska, hjärt- och kärlsjukdomar, hudsjukdomar samt reumatiska sjukdomar. Kurorten ägnar sig även åt fetmabehandling. Det finns sjukgymnaster och kinesitterapeutiska behandlingar, salta bad, gyttjebad, kryoterapi (kylbehandling) samt kosmetiska behandlingar. Det milda havsklimatet, skogarna och parken bidrar till turistnäringen.

Forten från 1800-talet: fortet "Ängeln" som påminner om Castel Sant'Angelo i Rom, Västra fortet och Östra fortet "Gerhard" tillhör stadens sevärdheter. Bland övriga sevärdheter märks "Väderkvarnen", ett navigationsmärke vid hamnens inlopp, pirarna (uppförda 18181823), Kristi Konungens kyrka och fiskerimuseet, inrymt i stadens gamla rådhus.

Längs gränsen till Tyskland finns en populär marknad. På den tyska sidan finns en begravningsplats med minnesmärke över de cirka 20 000 tyska flyktingar och marinsoldater som omkom i dåvarande Swinemünde under ett amerikanskt bombangrepp i mars 1945.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Färja i hamnen.

Świnoujście har livlig sjöfart till framförallt Sverige, med bland annat passagerartrafik till Ystad och Trelleborg som bedrivs av Unity Line. Det går även färjor till Köpenhamn och till RønneBornholm. Sommartid trafikeras linjen Świnoujście–Szczecin med bärplansbåt som tillryggalägger den omkring 65 kilometer långa sträckan över Oderlagunen och längs Oder på 75 minuter. De internationella färjorna avgår från den östra hamnen i stadsdelen Warszów.

Den lokala färjetrafiken mellan de båda sidorna av stadens hamn sker i 20-minuterstakt och är avgiftsfri för lokalregistrerade fordon, fotgängare och cyklister. Dagtid och vissa nätter krävs särskilt tillstånd för övrig trafik. Vid Karsibór söder om centrum finns en avgiftsfri färja i 30-minuterstakt för tung trafik och fordon från andra delar av Polen och utlandet. Denna används huvudsakligen av genomfartstrafiken. Förstudier för ett tunnelbygge under sundet som planeras ersätta färjan pågår (2014).

Vägen DK 3 leder österut från staden via badorten Międzyzdroje och staden Wolin till polska fastlandet och Szczecin. En järnvägsförbindelse mot Szczecin finns från Świnoujścies hamn. Västerut finns en gränsövergång till Tyskland vid Ahlbeck. Sedan 2008 har stadens västra del åter järnvägsförbindelse över tyska gränsen, med Usedomer Bäderbahn från den nya stationen Świnoujście Centrum, över sträckan Świnoujście Centrum – Wolgast - ZüssowStralsund. Från Züssow finns anslutning vidare mot Berlin.

De närmaste internationella flygplatserna finns i Goleniów nära Szczecin och i Berlin.

Kända invånare[redigera | redigera wikitext]

Personer födda i Świnoujście[redigera | redigera wikitext]

Andra personer med anknytning till staden[redigera | redigera wikitext]

Kejsaren Vilhelm II av Tyskland hade som tradition att uppehålla sig i Swinemünde och vid badorterna på Usedoms kust varje år från 1882 i början av augusti, och de tre tyska badorterna Bansin, Heringsdorf och Ahlbeck väster om staden benämns därför Die drei Kaiserbäder; staden Swinemünde omnämns ibland som den fjärde av dessa. De kejserliga besöken bidrog till att etablera Usedoms popularitet som turistmål och många av tidens berömdheter besökte kurbaden. Den polska positivistiska författaren Maria Konopnicka (1842-1910) besökte ofta stadens kurbad.

Den tyske realistiske författaren Theodor Fontane (1819-1898) gick i skolan i staden, där hans far drev ett apotek på 1820-talet.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Świnoujście

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]