1075 Helina
| 1075 Helina | |
_Helina.png) Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Grigorij N. Neujmin |
| Upptäcktsplats | Simeizobservatoriet |
| Upptäcktsdatum | 29 september 1926 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (1075) Helina |
| Alternativnamn | 1926 SC, 1930 KV, 1965 CB, A906 YG, A916 WH[1] |
| Uppkallad efter | Helij G. Neujmin[3] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Eos-asteroid[2] |
| Omloppsbana[4] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,344 AU |
| Perihelium | 2,683 AU |
| Halv storaxel | 3,014 AU |
| Excentricitet | 0,1096649 |
| Siderisk omloppstid | 5,23 år |
| Medelomloppshastighet | 17,16 km/s |
| Medelanomali | 97,86° |
| Inklination | 11,53° |
| Longitud för uppstigande nod | 100,7° |
| Periheliumargument | 250,7° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 26,2 km |
| Synodisk rotationsperiod | 44,9 h |
| Albedo | 0,129 |
| Absolut magnitud (H) | 10,38[4] |
1075 Helina eller 1926 SC[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes den 29 september 1926 av den ryske astronomen Grigorij N. Neujmin vid Simeizobservatoriet på Krim. Den är uppkallad efter upptäckarens son, Helij G. Neujmin.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 26 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Eos.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser – 1075 Helina” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1075. Läst 29 december 2016.
- ^ [a b] ”AstDyS 1075 Helina” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=1075. Läst 30 juli 2020.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1075) Helina. Springer Berlin Heidelberg. sid. 76. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1076. Läst 25 november 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||