R-regeln

Från Wikipedia
(Omdirigerad från 10mR)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
6mR-yachten "Tutti V" i juni 1927, ritad av Gustaf Estlander.
8mR-yachten Sagitta

R-regeln är en 1907 antagen internationell kappseglingsregel, med avsikt att i enlighet den kunna bygga båtar, som var lämpade för kappsegling på alla vatten och under alla förhållanden. R-regeln har haft stor betydelse för utvecklingen av kölbåtar under hela 1900-talet och den användes i OS mellan 1908 och 1952. I America's Cup tävlade 12mR-båtar mellan 1958 och 1987.

Regeln delar in kölbåtar i klasser baserade på båtens mått insatta i en formel. Den ursprungliga formeln från 1907 ändrades 1920 och 1933. Sedan 1933 har den följande utseende:

L är längden i vattenlinjen, d = g - c är omfångsdifferensen midskepps, S är segelarean och F är fribordshöjden. g och c är avstånden, längs skrovet respektive längs en rät linje, från vattenlinjen till kölens lägsta punkt. Beteckningarna g och c har sitt ursprung i de engelska orden girth respektive chain.

Regeln kom att gynna smala, V-formade båtar med stort djupgående och deplacement, hög relativ kölvikt och inledningsvis, fram till 1933, även överriggade båtar med extremt stor segelarea.

Klasser[redigera | redigera wikitext]

  • 1mR
  • 2.4mR, även kallad Två-Fyra. Förr kallades de minitolvor.
  • 6mR
  • 8mR, även kallad R 8
  • 10mR
  • 12mR
  • 15mR
  • 19mR