12145 Behaim
| 12145 Behaim | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
| Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
| Upptäcktsdatum | 24 september 1960 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (12145) Behaim |
| Alternativnamn | 4730 P-L, 1995 WG15[1] |
| Uppkallad efter | Martin Behaim[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[1] | |
| Epok: 9 augusti 2022 | |
| Aphelium | 2,8953 AU |
| Perihelium | 2,4305 AU |
| Halv storaxel | 2,6629 AU |
| Excentricitet | 0,0872 |
| Siderisk omloppstid | 1587,2 d (4,34 år) |
| Medelanomali | 121,122° |
| Inklination | 4,748° |
| Longitud för uppstigande nod | 25,937° |
| Periheliumargument | 290,598° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Absolut magnitud (H) | 15,45 |
12145 Behaim eller 4730 P-L[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 24 september 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter astronomen Martin Behaim.[2]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser 12145 Behaim” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=12145. Läst 20 augusti 2022.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 12145 Behaim” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12145. Läst 20 augusti 2022.
| |||||||||||