12159 Bettybiegel

Från Wikipedia
12159 Bettybiegel
Upptäckt[1]
UpptäckarePalomar–Leiden survey,
T. Gehrels,
CJ van Houten,
I van Houten-Groeneveld
UpptäcktsplatsPalomarobservatoriet
Upptäcktsdatum29 september 1973
Beteckningar
MPC-beteckning(12159) Bettybiegel
Alternativnamn1142 T-2, 1998 GP10, 1991 NC4[1]
Uppkallad efterRebekka A. Biegel[3]
SmåplanetskategoriAsteroidbältet
Nysa-asteroid[2]
Omloppsbana[1]
Epok: 9 augusti 2022
Aphelium2,7726 AU
Perihelium2,0542 AU
Halv storaxel2,4134 AU
Excentricitet0,1488
Siderisk omloppstid1369,4 d (3,74 år)
Medelanomali191,335°
Inklination1,344°
Longitud för uppstigande nod273,525°
Periheliumargument275,043°
Fysikaliska data[1]
Diameter2,91 km
Albedo0,398
Absolut magnitud (H)14,69

12159 Bettybiegel eller 1142 T-2[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 29 september 1973 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter Rebekka A. Biegel.[3]

Asteroiden har en diameter på ungefär 3 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Nysa.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser 12159 Bettybiegel” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=12159. Läst 27 augusti 2022. 
  2. ^ [a b] ”AstDyS 12159 Bettybiegel” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=12159. Läst 27 augusti 2022. 
  3. ^ [a b] ”Minor Planet Center 12159 Bettybiegel” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12159. Läst 27 augusti 2022.