1390 Abastumani
| 1390 Abastumani | |
_Abastumani.png) Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Pelageja Sjajn |
| Upptäcktsplats | Simeizobservatoriet |
| Upptäcktsdatum | 3 oktober 1935 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (1390) Abastumani |
| Alternativnamn | 1935 TA, 1926 GN, 1929 UL, A907 GN, A916 VA[1] |
| Uppkallad efter | Abastumani (stad)[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Cybele-asteroid |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,561 AU |
| Perihelium | 3,312 AU |
| Halv storaxel | 3,437 AU |
| Excentricitet | 0,0362441 |
| Siderisk omloppstid | 6,37 år |
| Medelomloppshastighet | 16,07 km/s |
| Medelanomali | 209,0° |
| Inklination | 19,93° |
| Longitud för uppstigande nod | 28,88° |
| Periheliumargument | 332,7° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 95,8 km |
| Synodisk rotationsperiod | 17,1 h |
| Albedo | 0,033 |
| Absolut magnitud (H) | 9,16[3] |
1390 Abastumani eller 1935 TA[1] är en asteroid i huvudbältet. 1390 Abastumani upptäcktes den 3 oktober 1935 av den ryska astronomen Pelageja Sjajn vid Simeizobservatoriet på Krim. Den har fått sitt namn efter staden Abastumani i Georgien.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 95 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Cybele.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 1390 Abastumani” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1390. Läst 2 september 2017.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1390) Abastumani. Springer Berlin Heidelberg. sid. 112. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1391. Läst 2 september 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||