14 maj

Från Wikipedia
(Omdirigerad från 14 Maj)
◄◄     14 maj     ►►
Veckodag 2024: Tisdag
Apr · Maj · Jun
Årets 134:e dag
(135:e under skottår)
231 dagar till årets slut
Ti On To Fr
1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
2024
Alla datum
Månader
Januari  Februari  Mars
April  Maj  Juni  Juli
Augusti  September  Oktober
November  December

På Wikimedia Commons
finns media som rör 14 maj

Se även Mall:14 maj

14 maj är den 134:e dagen på året i den gregorianska kalendern (135:e under skottår). Det återstår 231 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar[redigera | redigera wikitext]

Nationaldagar[redigera | redigera wikitext]

  • Israel Israel (till minne av landets grundande denna dag 1948)

Flaggdagar[redigera | redigera wikitext]

  • Paraguay Paraguay: Paraguayanska flaggans dag (firandet fortsätter dagen därpå, som är Paraguays nationaldag)

Helgondagar[redigera | redigera wikitext]

Övriga[redigera | redigera wikitext]

Namnsdagar[redigera | redigera wikitext]

I den svenska almanackan[redigera | redigera wikitext]

  • Nuvarande – Halvard och Halvar
  • Föregående i bokstavsordning
    • Cornelia – Namnet fanns under 1600-talet på 31 mars och förekom på 1790-talet på dagens datum, men utgick sedan. 1986 infördes det på 16 september, men flyttades 1993 till 22 november och utgick 2001.
    • Halvar – Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 1 april, för att 2001 återföras till dagens datum.
    • Halvard – Namnet förekom före 1901 tidvis på 15 maj, men flyttades detta år till dagens datum. Det fanns där fram till 1993, då det utgick. 2001 återinfördes det dock på dagens datum.
    • Halvor – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
    • Kristian – Namnet förekom på dagens datum på 1660-talet, men utgick sedan. 1778 infördes det på 13 november och har funnits där sedan dess.
    • Lill – Namnet infördes på dagens datum 1993, men utgick 2001.
    • Lillemor – Namnet infördes 1986 på 18 oktober. 1993 flyttades det till dagens datum och 2001 till 18 november.
    • Korona – Namnet fanns, till minne av en kvinnlig martyr, även i formen Corona på dagens datum före 1901, då det utgick.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1901 – Korona eller Corona, Kristian och Cornelia
    • 1901–1985 – Halvard
    • 1986–1992 – Halvard, Halvar och Halvor
    • 1993–2000 – Lillemor och Lill
    • Från 2001 – Halvard och Halvar
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan[redigera | redigera wikitext]

  • Nuvarande[2] (revidering 2020) – Edit
  • I föregående i revideringar[3]
    • 1929 – Edit
    • 1950 – Edit
    • 1964 – Edit
    • 1973 – Edit
    • 1989 – Edit
    • 1995 – Edit
    • 2000 – Edit
    • 2005 – Edit
    • 2010 – Edit
    • 2015 – Edit
    • 2020 – Edit

Händelser[redigera | redigera wikitext]

Bild på demonstrationståget i Ådalen, strax innan skotten föll.
  • 1572 – Sedan Pius V har avlidit den 1 maj väljs Ugo Boncompagni till påve och tar namnet Gregorius XIII. Under hans tid börjar bland annat den gregorianska kalendern införas i vissa katolska länder (från och med 1582).
  • 1610 – Den franske kungen Henrik IV blir mördad i Paris, då den sinnesförvirrade katolske fanatikern François Ravaillac klockan fyra på morgonen hoppar upp på kungens vagn och dödar honom med två knivhugg. Ravaillac grips omedelbart och avrättas den 27 maj genom hängning, dragning och fyrdelning (en tortyr- och avrättningsmetod reserverad för kungamördare). Samma dag som Henrik blir mördad efterträds han som kung av Frankrike av sin son Ludvig XIII.
  • 1643 – Vid den franske kungen Ludvig XIII:s död (på årsdagen av hans trontillträde 1610) efterträds han som kung av Frankrike av sin fyraårige son Ludvig XIV. Denne kommer att sitta på tronen till sin död 1715 och denna period på 72 år blir den hittills längsta regentperioden i Europas historia. Ludvig blir under sin regeringstid känd som ”Solkungen”.
  • 1796 – Den brittiske läkaren Edward Jenner lyckas utföra världens första vaccination, genom att inympa den för människor ofarliga sjukdomen kokoppor på en pojke vid namn Phipps. Jenner har nämligen upptäckt, att mjölkerskor, som har smittats av sjukdomen av de kor de mjölkar, sedan har blivit immuna mot den mycket farliga sjukdomen smittkoppor och genom att ge en person den ofarliga sjukdomen hoppas Jenner göra personen immun mot den farligare sjukdomen. När han några veckor senare försöker inympa smittkoppor på pojken har experimentet lyckats, då pojken har utvecklat immunitet och inte drabbas av sjukdomen. Vaccination (ett ord Jenner skapar från latinets ord för ko, vacca) börjar inom några år utföras på barn över stora delar av Europa.
  • 1856 – En rättegång inleds mot den brittiske läkaren William Palmer och blir en av 1800-talets mest uppmärksammade. Palmer står anklagad för att ha mördat minst 14 personer genom att förgifta dem med stryknin. Då han befinns skyldig till morden döms han till döden och avrättas genom hängning en månad senare.
  • 1900Olympiska sommarspelen 1900 i Paris öppnas.
  • 1907Näsmeteoriten hittas, ett av få upptäckta meteoritnedslag i Sverige
  • 1912 – Vid Fredrik VIII:s död efterträds han som kung av Danmark av sin son Kristian X.
  • 1931 – En grupp strejkande arbetare tågar mot Lunde (se bild) utanför Kramfors, för att protestera mot att strejkbrytare har satts in för att ersätta dem och utföra deras arbetsuppgifter. Tillkallad militär försöker stoppa demonstrationståget, men när arbetarna vägrar stanna öppnar militären eld mot dem. Fyra demonstranter och en kvinna bland åskådarna skjuts ihjäl och händelsen, som går till historien som Ådalshändelserna, blir en uppmärksammad nyhet i hela Sverige. Det hela leder till, att en ny lag införs, genom vilken militär förbjuds sättas in mot civilbefolkningen. I framtiden får endast polisen ingripa mot medborgarna.
  • 1940 – Fyra dagar efter det tyska anfallet på västfronten under andra världskriget blir den nederländska hamnstaden Rotterdam utsatt för ett kraftigt bombanfall av det tyska flygvapnet, vilket leder till att Nederländerna dagen därpå kapitulerar till Tyskland, medan landets kungafamilj och regering går i exil till Storbritannien. Ockupationen av Nederländerna varar sedan i fem år, till befrielsen den 5 maj 1945.
  • 1948Storbritanniens mandat över Palestina, som har varat sedan 1920, upphör och i samma stund utropar den judiske ledaren David Ben-Gurion området som staten Israel, samtidigt som han blir statens premiärminister.[4] Samma dag förklarar Arabförbundet krig mot den nya staten och anfaller dagen därpå.
  • 1948 - Minnessedeln "Gustav V 90 år" utges, Sveriges riksbank
  • 1955 – Representanter för åtta kommunistiska stater inom Östblocket (Albanien, Bulgarien, Polen, Rumänien, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien, Ungern och Östtyskland) undertecknar i den polska huvudstaden Warszawa ett fördrag, genom vilket länderna bildar en försvarspakt (som kommer att kallas Warszawapakten). Detta är en reaktion från Östblocket mot att de västallierade 1949 har bildat försvarspakten Nato och att Västtyskland den 5 maj har blivit helt självständigt och blivit medlem av den Västeuropeiska unionen.
  • 1981 – Den svenska riksdagen erkänner att teckenspråk är förstaspråk för döva personer i Sverige. Därmed får de samma rättigheter att använda detta språk som andra som talar erkända minoritetsspråk.
  • 2018USA:s ambassad i Jerusalem i Israel invigs.[5]

Födda[redigera | redigera wikitext]

Avlidna[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Teckenspråkets dag”. Sveriges Dövas Riksförbund. 13. Arkiverad från originalet den 3 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150503015041/http://sdr.org/teckensprak/teckensprakets-dag. Läst 11 maj 2013. 
  2. ^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020. 
  3. ^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020. 
  4. ^ ”Israel” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Israel.htm. Läst 7 november 2012. 
  5. ^ Said, Mohamed (14 maj 2018). "Nu invigs USA:s ambassad i Jerusalem". SVT. Läst 15 maj 2018.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]