1864
1864 (MDCCCLXIV) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Händelser
Januari
- 16 januari - Danmark säger nej till ett avtal från Preussen och Österrike om att skrota den så kallade novemberförfattningen.[1][2]
Februari
- 1 februari - Dansk-tyska kriget utbryter när österrikiska och preussiska trupper korsar floden Eider.
- 16 februari - En ny humaniserad svensk strafflag antas av riksdagen. Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru. Självmord avkriminaliseras genom 1864 års lag.[3] Dessutom avskaffas straffet landsförvisning, vilket innebär att svenska medborgare inte längre kan utvisas ur riket.
April
- 6 april - Nästan hela Ronneby i Blekinge brinner ner till grunden i en stor stadsbrand.
- 18 april - Efter dryga två veckors artilleribombardemang stormas de danska positionerna på Dybbølhöjden av preussiska trupper under dansk-tyska kriget, och detta blir krigets mest uppmärksammade slag.
- 22 april - USA:s kongress antar 1864 års myntakt, som gör texten "In God We Trust" (som senare kom att antas som landets valspråk) obligatorisk på alla amerikanska mynt.
Maj
- 5-7 maj - Slaget i vildmarken under det amerikanska inbördeskriget utkämpas.
- 28 maj - Joniska öarnas förenta stater skrotas och de Joniska öarna tillfaller Grekland.
Juli
- 4 juli - Bukarests universitet grundas.
- 14 juli-3 augusti - Amerikanska flottsoldater skyddar USA:s minister i Japan, som besökt Yedo för förhandlingar.[4]
Juni
- 18 juni - Fullständig näringsfrihet införs med Förordningen för utvidgad näringsfrihet, som avskaffar mästarskapstvång och kooperationstvång, burskapsägande borgares monopol, och handel och hantverk får utövas fritt både på landsbygd och i stad, både av myndiga personer, samt av omyndiga som fått sin förmyndares tillstånd.[5]
Augusti
- 22 augusti - Första Genèvekonventionen undertecknas i Schweiz.[6]
September
- 3 september - Alfred Nobels laboratorium i Heleneborg i Stockholm exploderar varvid hans yngre bror Emil dödas.[7]
- 4-14 september - USA, Storbritannien, Frankrike och Nederländerna tvingar Japan och fursten av Nagato att tillåta utländska skepp att få åka genom Shimonosekisundet i enlighet med avtal.[4]
- 28 september - Första internationalen grundas i London.
Oktober
- 21 oktober - Sverige får en ny jaktstadga, där jakten noggrant regleras.[8]
- 30 oktober - Dansk-tyska kriget avslutas och Danmark förlorar Holstein, Schleswig och Sachsen-Lauenburg.
- 31 oktober - Nevada blir den 36:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.[9]
- Oktober - Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Sveriges första aktiebank, grundat av Teodor Mannheimer, startar sin verksamhet.
November
- 8 november – Republikanen Abraham Lincoln besegrar demokraten George B. McClellan vid presidentvalet i USA.
December
- 1 december - Södra stambanan i Sverige mellan Falköping och Malmö invigs i Jönköping. Därmed har Stockholm järnvägsförbindelse med Malmö.[10].
- 15 december - Under järnvägsarbetet vid landeriet Udden utanför Kristinehamn, Sverige dödas tre arbetare vid ett jordras.[11]
- 23 december
- Paraguay anfaller Brasilien.
- Sandsjöolyckan, en järnvägsolycka inträffar på Södra stambanan vid Sandsjö station, då ett tåg bakifrån kör in i ett annat. 7 personer dödas och 8 skadas.
- Oberoende liberala Dagens Nyheter börjar utges av Rudolf Wall. Genom att utnyttja järnvägarna blir tidningen först att täcka hela Sverige.
Okänt datum
- Klasser införs i den svenska folkskolan.[12]
- Studentexamen börjar avläggas vid universiteten i Sverige.
- Generell näringsfrihet för både män och kvinnor införs i Sverige (kvinnornas dock fortfarande beskuren). Kvinnor kan bara ägna sig åt yrken som vid denna tid, 1864, är anpassade för kvinnor.
- Gifta svenska kvinnor får rätt att bedriva handel och hantverk med mannens tillstånd.
- En ny svensk banklagstiftning antas. Räntebildningen blir fri även på den formella kreditmarknaden. Konkurrensen mellan bankerna förbättras.
- Dalslands kanal börjar byggas under Nils Ericsons ledning.
- Svenska statens normalskola för flickor inrättas. Den är en privatskola med statliga medel, som skall ge även flickor de baskunskaper som behövs för högre studier.
- Elfrida Andrée, organist och tonsättare, blir den första kvinnan i statlig tjänst i Sverige. Hon arbetar som telegrafist.
- Den svenska lanthandeln blir helt fri.
- Kravaller utbryter i Stockholm då Sveriges regering vägrar undsätta Danmark i dess krig mot Preussen.
- Alfred Nobel konstruerar en fungerande tändhatt.
- I Stockholm inrättas prostitutionsbyrån, som varje vecka skall registrera och undersöka prostituerade på medicinska kliniken. Detta kommer att pågå till 1918.
- Göteborgsvaruhuset Ferd. Lundquist & Co (sedermera Nordiska Kompaniet i Göteborg) grundas.
Födda
- 1 januari - Alfred Stieglitz, amerikansk fotograf.
- 14 januari - Waldemar Bülow, svensk tidningsman, politiker och humorist.
- 20 januari - Mathilda Malling, (pseudonym: Stella Kleve), svensk författare.
- 21 februari - Albin Belar, slovensk seismolog, naturforskare, miljökämpe och uppfinnare.
- 24 februari - Umberto Cagni, italiensk polarfarare och sjömilitär.
- 5 mars - Filip Månsson, svensk konstnär.
- 13 mars - Benjamin M. Miller, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Alabama 1931-1935.
- 14 mars - Alfred Redl, österrikisk-ungersk officer och rysk spion.
- 25 mars - Aleksej von Jawlensky, rysk målare inom expressionismen.
- 27 mars - Agostina Pietrantoni, italiensk nunna och sjuksköterska, helgonförklarad 1994.
- 8 april - Oskar Textorius, svensk skådespelare, sångare och teaterdirektör.
- 17 april - Carl Engdahl, svensk skådespelare och regissör.
- 21 april - Max Weber, tysk sociolog och nationalekonom.
- 5 maj - Sir Henry Hughes Wilson, brittisk fältmarskalk.
- 8 maj - Clarence Wayland Watson, amerikansk demokratisk politiker och industrialist, senator 1911-1913.
- 30 maj - Rudolf Abelin, svensk trädgårdsodlare.
- 3 juni - Ransom Eli Olds, amerikansk industripionjär.
- 11 juni - Richard Strauss, tysk tonsättare.
- 13 juni - Rudolf Kjellén, svensk professor skytteanus och riksdagsman.
- 20 juni - Carl Gunderson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1925-1927.
- 24 juni - Heinrich Wölfflin, schweizisk konsthistoriker.
- 16 juli - Carl Nærup, norsk litteraturkritiker.
- 18 juli - Philip Snowden, brittisk politiker, finansminister 1924 och 1929-1931.
- 20 juli
- Erik Axel Karlfeldt, svensk poet och författare.
- William F. Whiting, amerikansk republikansk politiker och affärsman, handelsminister 1928-1929.
- 29 juli - Nils Andersson, svensk jurist, folkmusikuppteknare och utgivare av Svenska Låtar.
- 17 augusti - Robert F. Broussard, amerikansk demokratisk politiker, senator 1915-1918.
- 9 september - Louis Lingg, tysk anarkist.
- 11 september - John Gardiner Richards, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i South Carolina 1927-1931.
- 18 september - Knut Lambert, svensk regissör och skådespelare.
- 21 september - Gertrud Törnell, svensk högerkvinna.
- 27 september - Andrej Hlinka, slovakisk katolsk präst och politiker.
- 29 september - Miguel de Unamuno, spansk författare och filosof.
- 5 oktober - Arthur Zimmermann, tysk utrikesminister
- 17 oktober - Robert Lansing, amerikansk demokratisk politiker, USA:s utrikesminister 1915-1920.
- 25 oktober - John F. Dodge, amerikansk bilindustripionjär.
- 30 oktober - Theodor Wiegand, tysk arkeolog.
- 5 november - Truman Handy Newberry, amerikansk republikansk politiker och affärsman.
- 9 november - Paul Sérusier, fransk målare.
- 24 november - Henri de Toulouse-Lautrec, fransk konstnär.
- 25 november - Albert G. Schmedeman, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, guvernör i Wisconsin 1933-1935.
- 26 november - Herman Gorter, nederländsk poet och filosof.
- 7 december - Per Olsson i Fläsbro, svensk hemmansägare, trävaruhandlare och riksdagspolitiker.
- Gustaf Steffen, sociolog.
Avlidna
- 2 januari
- Lemuel J. Bowden, amerikansk politiker, senator 1863-1864.
- Johan Gabriel Richert, svensk jurist, politiker och liberal förkämpe.
- 7 januari - Caleb Blood Smith, amerikansk politiker, jurist och publicist.
- 27 januari - Leo von Klenze, tysk arkitekt.
- 7 februari - Vuk Stefanović Karadžić, serbisk språkreformator.
- 7 april - Robert Francis Withers Allston, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i South Carolina 1856-1858.
- 17 maj - Josef Himmermann, tysk författare och journalist
- 20 september - Charles B. Mitchel, amerikansk politiker.
- 29 september - Jared W. Williams, amerikansk demokratisk politiker.
- 1 oktober - Reuben Wood, amerikansk demokratisk politiker, jurist och diplomat, guvernör i Ohio 1850-1853.
- 27 oktober - Andreas Randel, svensk kompositör och musiker (violinist).
- 2 november - Nathaniel P. Tallmadge, amerikansk politiker.
- 7 november - Samuel Medary, amerikansk demokratisk politiker.
- 13 november - James Henry Hammond, amerikansk politiker.
- 23 november - Friedrich Georg Wilhelm von Struve, tysk astronom.
- 31 december - George M. Dallas, amerikansk demokratisk politiker, USA:s vicepresident 1845-1849.
Referenser
Fotnoter
- ^ Claus Bjørn & Carsten Due-Nielsen, Dansk Udenrigspolitiks Historie, 2nd edition, vol. III "Fra Helstat til Nationalstat" 1814-1914, Copenhagen: Gyldendal, 2006, sida 238–39 (danska)
- ^ Meyers Konversationslexikon, 4th edition, entry: Deutsch-Dänischer Krieg von 1864 (tyska)
- ^ ”Lag”. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19640163.HTM.
- ^ Du Rietz, Anita, Kvinnors entreprenörskap: under 400 år, 1. uppl., Dialogos, Stockholm, 2013 s. 270
- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/International_Organizations2.html#Red.
- ^ [1]
- ^ ”Sveriges land och folk - 1901 (läst 3 april 2011)”. http://runeberg.org/sverig01/0622.html.
- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/US_states_N.html#Nevada.
- ^ ”Södra stambanan”. http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/ssb/sj_ssb_text.html.
- ^ Värmlands brandhistoriska klubb
- ^ ”Den svenska skolans historia#Folkskolan”. http://www.hhogman.se/skolhistoria.htm#Folkskolan. Läst 12 februari 2011.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör 1864.