1920
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
1920 (MCMXX) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Händelser[redigera | redigera wikitext]
Januari[redigera | redigera wikitext]
Förbudstiden påbörjas.
- Januari – De amerikanska soldater som 1918 landsteg i Vladivostok, Ryssland vänder hemåt igen [1].
- 1 januari – Alkoholransonering med motbok införs i hela Sverige med 4 liter sprit i månaden som maximalranson, men många får nöja sig med mindre [2]. Alla kunder på Systembolaget måste nu ha en bok där alla köp registreras [3]. Kvinnor får mindre [4].
- 2 januari – 10 000 fackligt anslutna och socialistorganisatörer arresteras vid en razzia i Palmer, USA.
- 10 januari – NF:s stadga träder i kraft [5].
- 11 januari – Demokratiska republiken Azerbajdzjan erkänns de facto av de Europeiska makterna i Versailles.[6]
- 16 januari – NF håller sitt första sammanträde i Paris [2].
- 17 januari – Totalförbud mot tillverkning och försäljning av alla alkoholhaltiga drycker, även öl, införs i USA [2]. Något som banar väg för gangstersyndikaten.
- 25 januari – Den nybildade svenska föreningen Rädda Barnen anordnar "linnesöndag" till förmån för Wiens frysande och sjuka barn [3].
Februari[redigera | redigera wikitext]
- 14 februari – De svenska lant- och sjöförsvarsdepartementen sammanslås till ett försvarsdepartement under en försvarsminister [7].
- 16 februari – USA skickar marinsoldater till Ryssland för att skydda amerikansk radiostation och egendom på en rysk ö i Vladivostokviken [1].
- 24 februari
- Propagandachefen Adolf Hitler lägger fram tyska arbetarpartiets program i en ölhall i München [2]. Här finns krav på Versaillesfördragets upphävande, Tysklands upprustning, det stortyska livsrummet och den germanska rasens ledarställning.
- Storbritanniens parlament får sin första kvinnliga ledamot.
- 26 februari – Norge beslutar att gå med i NF [5].
- 27 februari – Danmark beslutar att gå med i NF [5].
Mars[redigera | redigera wikitext]
- 1 mars – Mahatma Gandhi inleder sin icke-våldskampanj för självständighet i Brittiska Indien [2].
- 4 mars – Sveriges riksdag beslutar att Sverige skall gå med i NF [2], trots farhågorna för möjligheten att bibehålla neutraliteten [7]. Högern och kommunisterna är emot anslutningen.
- 6 mars – Nils Edéns svenska koalitionsregering med liberaler och socialdemokrater spricker som en följd av inre motsättningar [2], och Hjalmar Branting kan bilda Sveriges första rent socialdemokratiska regering [7]. Hjalmar Brantings regering är i minoritet, och kan inte driva någon "ytterlighetspolitik".
- 10 mars – Nils Edén avgår som svensk statsminister och efterträds av Hjalmar Branting [4] som ger garantier till kungen angående socialisering och försvar. Brantings ministär blir Europas första parlamentariskt valda socialdemokratiska regering.
- 12–17 mars – Högerextrema frikårer i Tysklands huvudstad Berlin utför den så kallade Kappkuppen mot republiken, men misslyckas [2].
- 14 mars – USA skickar soldater till Kina för att under några timmar skydda liv under oroligheter i Kiukiang pågår [1].
- 17 mars – Sveriges riksbanks skyldighet att växla in sedlar mot guld på begäran avskaffas [2].
- 23 mars – Societas Sanctæ Birgittæ grundas i S:ta Gertruds kyrka i Stockholm.
- Våren – Priserna faller kraftigt i Sverige och deflationskrisen är ett faktum.
April[redigera | redigera wikitext]
- 9–27 april – USA skickar soldater till Guatemala för att skydda amerikanska legationen och intressen, som telegrafstationen, under stridigheter mellan unionsvänner och Guatemalas regering [1].
- 1 april
- Adolf Hitler lämnar sin tjänst som militär för att ägna sig åt politiken på heltid.
- Sverige avskaffar guldmyntfoten.
- En skofabrik i South Braintree, Massachusetts rånas, varvid en kassör och en vaktmästare skjuts ihjäl, och Sacco och Vanzetti grips av polisen [4].
- 17 april – I Sverige blir gift kvinna myndig och slipper ha maken som förmyndare när Sveriges riksdag antar den nya giftermålsbalken [2], som ersätter den gamla i 1734 års lag och gör den svenska kvinnan helt jämställd med mannen inom äktenskapet [7]. Det blir också lättare att skiljas.
- 20 april – De sjunde moderna olympiska spelen i Antwerpen tjuvstartar med den första olympiska ishockeyturneringen, där bland annat ett svenskt lag bestående av bandyspelare deltar [2].
- 28 april – Tysklands riksdag beslutar att införa en 4-klassig, i vissa delstater 6-klassig, grundskola ("Grundschule") som den tyska folkskolans lägre klasser. Den blir bottenskola för alla barn i Tyskland, och därefter börjar parallellskolsystemet där de får välja om de vill fortsätta folkskolan eller gå vidare till läroverk.
- 30 april – Finlands regering beslutar om självstyre för Åland [5].
Maj[redigera | redigera wikitext]
- 7 maj – Ryssland erkänner Georgien.[8]
- 13 maj – Kronprinsessan Margareta jordfästs i Storkyrkan i Stockholm, omkring 100 000 personer kantar begravningstågets väg [3].
- 18 maj – En kyrkbåt kantrar under en skolutflykt på Säkkijärvi sjö i Finland. 31 skolbarn och 2 vuxna drunknar [9].
- 30 maj – Jeanne d’Arc helgonförklaras.
Juni[redigera | redigera wikitext]
- 1 juni – Nobelfesten firas för första gången sedan 1913, och enda gången under svenska sommaren (1999) [7]. Flera pristagare som tilldelats pris under krigsåren kommer för att hämta sina priser [3].
- 4 juni – Trianonfördraget, där Ungern avträder områden till Tjeckoslovakien, Jugoslavien, Rumänien, Italien och Österrike, undertecknas.
- 13 juni – Amerikanska posten beslutar att barn inte får skickas via postpaket.[10]
- 24 juni – Den svenska regeringen hänskjuter tvisten om Ålands nationella tillhörighet till NF [7].
Juli[redigera | redigera wikitext]
- Juli – Elsa Andersson blir den första svenska kvinnan som får flygcertifikat [4].
- 1 juli
- Det svenska handelsdepartementet upprättas.
- Det svenska civildepartementet uppdelas i social- och kommunikationsdepartementen [11].
- 4 juli – Vid Wimbledonturneringens herrsingelfinal vinner William "Bill" Tilden, USA medan Suzanne Lengeln, Frankrike vinner damklassen [2].
- 10 juli – Slesvigsk parti bildas i Danmark
- 12 juli – Ryssland erkänner Litauen.[12]
- 15 juli – Brittiska skonarren Shamrock IV vinner årets America's Cup vid seglingar utanför New Jersey [4].
- 23 juli – Franska soldater ockpuerar Damaskus och avsätter kung Faisal I av Syrien.[13]
- 30 juli–8 augusti – Scouterna håller första världsjamboreen i Olympia, London.[14]
Augusti[redigera | redigera wikitext]
- 2 augusti – Internationella domstolen i Haag upprättas [5].
- 3 augusti – Storbritannien skickar soldater till Irland där IRA startat gerillakrig och tagit kontrollen över stora delar av ön [4].
- 10 augusti – Freden i Sèvres sluts på slottet i Sévres, vilket innebär det osmanska rikets definitiva förlust i första världskriget. Osmanerna förlorar en tiondel av sin tidigare yta [2] och tvingas avstå alla områden utanför Anatolien med undantag endast av Konstantinopel.
- 11 augusti – Ryssland erkänner Lettland.[15]
- 12 augusti – Sveriges första flygpostlinje startar.
- 14 augusti – De sjunde olympiska sommarspelen invigs i svårt krigsskadade Antwerpen [2]. Sverige har stått utanför kriget, och skördar bland annat framgångar i längdhopp (guld), släggkastning (silver) och konståkning (guld) [3].
- 28 augusti – Allmän rösträtt för kvinnor införs över hela USA [2]. Vissa amerikanska delstater införde rösträtten redan 1869.
September[redigera | redigera wikitext]
- 1 september
- Libanon bryts ur Syrien [5].
- Gabriele D’Annunzio utropar Fristaten Fiume [4].
- 6 september – En folkomröstningen om ändring av 1915 års grundlag hålls i Danmark.
- 15 september – En luftpostlinje mellan Sverige och Storbritannien (Stockholm–London) öppnas via Hamburg och Amsterdam med Hermann Göring som pilot [7].
- 28 september – Högern går framåt och Socialdemokraterna tillbaka i det sista svenska andrakammarvalet enligt den gamla ordningen, och Socialdemokraterna lämnar kort därefter regeringsmakten [2].
- Hösten – Den svenska regeringen tillsätter utredningar om socialiseringar och industriell demokrati.
Oktober[redigera | redigera wikitext]
- 1 oktober – Staden Berlin slås ihop med ett stort antal förstäder och omkringliggande kommuner och bildar Stor-Berlin, en av världens största städer vid denna tid.
- 14 oktober – Finland och Ryssland sluter fred i Dorpat [5].
- 22 oktober – En expeditionsministär tilltäder i Sverige [7]. Hjalmar Brantings socialdemokratiska regering lämnar in sin avskedsansökan efter svår förlust i det senaste svenska andrakammarvalet [4]. Inget annat parti är berett att regera, och en expeditionsministär med Louis De Geer d.y. kan tillträda.
- 27 oktober – Hjalmar Branting avgår som svensk statsminister och Louis De Geer d.y. (obunden liberal) bildar ny regering (mer eller mindre mot sin vilja).
November[redigera | redigera wikitext]
- Republikanen Warren G. Harding besegrar demokraten James M. Cox vid presidentvalet i USA.
- KDKA, världens första radiostation, öppnar i Pittsburgh, USA.
- 3 november – Sigfrid Siwertz' roman Selambs utkommer [7].
- 8 november – Mauritz Stillers komedi Erotikon har premiär [3].
- 15 november – NF:s delegerade församling sammanträder för första gången i Genève [5]. Delegater från 42 länder deltar.
- 20 november – IRA-män dödar 15 brittiska agenter i Dublin [4].
- 21 november – Över 70 skadas eller dödas då brittiska soldater öppnar eld vid en idrottsarena i Dublin [4].
December[redigera | redigera wikitext]
- December
- Agatha Christie ger ut romanen En dos stryknin [4].
- Svenska skivbarometern toppas av låten Dardanella spelad av Ben Selvin's Novelty Orchestra, vilken banar väg för jazzmusikens genombrott även i Sverige. Detta är den första amerikanska skivinspelningen som blir storsäljare i Sverige.
- 10 december – Knut Hamsun från Norge får Nobelpriset i litteratur [3].
- 14 december – Storbritanniens parlament antar en en lag om irländskt självstyre, och ön delas i en katolsk och en protestantisk del [2].
- 16 december – omkring 200 000 personer omkommer vid jordbävningen i Haiyuan i Gansu, Kina [16].
Okänt datum[redigera | redigera wikitext]
- USA tar hem de soldater man 1918 skickade till Panama [1].
- Johan Andersson blir partiledare för Bondeförbundet
- Motboken införs i hela Sverige.
- Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund bildas. Anledningen till, att det inte skett tidigare är arbetarrörelsens motstånd mot kvinnliga särorganisationer.
- Den svenska brödransoneringen upphör.
- Den svenska regeringen sluter handelsavtal och upprättar diplomatiska förbindelser med Sovjetryssland.
- Ett nytt försvarsbeslut minskar övningstiden för svenska värnpliktiga från 240 till 165 dagar.
- Lag om enhetlig standard för svenska sjuksköterskeskolor införs.
- Den obligatoriska svenska sjukförsäkringen för olycksfall i arbetet utvidgas till att gälla även på väg till eller från arbetet.
- Sveriges folkmängd passerar 6 miljoner.
- Mjölby, Vetlanda och Värnamo får stadsprivilegier.
- Folkskolans högre avdelning (klass 7 och klass 8) organiseras om i Stockholm i Sverige och blir istället en påbyggnad med teknisk utbildning i Engelbrekt och Maria, hushållsteknisk i Adolf Fredrik och Maria samt handelsutbildning i Adolf Fredrik, Klara och Sofia.
- I Sverige slås Folkskoleöverstyrelsen, bildad 1914, samman med den 1905 bildade Läroverksöverstyrelsen, samman till "Skolöverstyrelsen" (SÖ).[17]
- Husagan i Sverige, som avskaffades 1858 mot vuxna, avskaffas helt, så att även flickor under 16 och pojkar under 18 befrias från den.[18]
- I Köpenhamn har antalet husassistenter sjunkit från 24 000 runt år 1900.[19] till cirka 19 000.[20]
- Kvinnoorganisationen Syndesmos gia ta Dikaiomata tis Gynaikas bildas.
- Hålkort införs i Sverige med SKF som föregångare.[21]
- Sveriges Verkstädes Tjänstemannaförening bildas.[21]
- KF infogar alla distrikt och föreningar i KF:s revisionssystem.[22]
- USA:s jordbruksdepartement uppmanar farmarna att odla cannabis, främst marijuana.[23]
Födda[redigera | redigera wikitext]
- 1 januari – Osvaldo Cavandoli, italiensk tecknare.
- 2 januari – Isaac Asimov, rysk–amerikansk författare.
- 3 januari – Siegfried Buback, tysk jurist.
- 9 januari – Clive Dunn, brittisk skådespelare.
- 12 januari – Carl-Axel Elfving, svensk skådespelare.
- 13 januari
- Knut Nordahl, svensk fotbollsspelare.
- Bert Sorbon, svensk inspicient och skådespelare.
- 19 januari – Javier Pérez de Cuéllar, peruansk diplomat och politiker, FN:s generalsekreterare 1982–1991.
- 20 januari
- Federico Fellini, italiensk filmregissör och komiker.
- DeForest Kelley, amerikansk skådespelare.
- 22 januari
- Irving Kristol, amerikansk politisk författare och professor.
- Chiara Lubich, italiensk grundare av Focolare.
- Alf Ramsey, brittisk fotbollsspelare och tränare, förbundskapten för Engelska fotbollslandslaget 1963–1974.
- 29 januari – Peter Celsing, svensk arkitekt [7].
- 31 januari – Stewart Udall, amerikansk politiker, inrikesminister 1961–1969.
- 3 februari – Gunnar Svensson, svensk kompositör, pianist och sångare.
- 4 februari – Sten Sture Modéen, svensk skådespelare och kortfilmsregissör.
- 8 februari
- Bengt Ekerot, svensk skådespelare och regissör.
- 23 februari – Henry Lindblom, svensk sångare, skådespelare och tv-man.
- 26 februari
- Lennart Palme, svensk manusförfattare och reklamkonsult.
- Tony Randall, amerikansk skådespelare.
- 28 februari – Alf Kjellin, svensk skådespelare och filmregissör.
- 3 mars – James Doohan, kanadensisk skådespelare och författare.
- 5 mars – Del Latta, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1959–1989.
- 8 mars – Eva Dahlbeck, svensk skådespelare, författare och poet.
- 10 mars – Boris Vian, fransk ingenjör, författare och jazztrumpetare.
- 11 mars – Nicolaas Bloembergen, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 14 mars – Anders Börje, svensk sångare, kompositör och skådespelare.
- 16 mars
- Traudl Junge, Adolf Hitlers privatsekreterare 1942–1945.
- Leo McKern, australisk skådespelare.
- 18 mars – Pierre Plantard, fransk bluffmakare, grundade det hemliga sällskapet Prieuré de Sion.
- 20 mars
- Lennart Landheim, svensk filmproducent och inspicient.
- Marian McPartland, amerikansk jazzmusiker (piano).
- 26 mars – Börje Nyberg, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 27 mars – Carl-Henrik Norin, svensk kapellmästare, musikarrangör, kompositör och jazzmusiker (tenorsaxofon).
- 30 mars – Jan Olof Olsson, svensk redaktör, journalist och författare [7].
- Mars – Pamela Cundell, brittisk skådespelare.
- 1 april
- Liane Linden, svensk skådespelare.
- Toshirô Mifune, japansk skådespelare.
- Susanna Östberg, svensk skådespelare och sångerska.
- 2 april – Jan Molander, svensk skådespelare och regissör.
- 7 april
- Monica Schildt, svensk skådespelare.
- Ravi Shankar, indisk sitarspelare.
- 8 april – Charlotte Dittmer, svensk skådespelare.
- 10 april – Ingrid Schrewelius, svensk modejournalist och TV-medarbetare.
- 11 april – Peter O'Donnell, brittisk författare, skapare av Modesty Blaise.
- 17 april – Bengt Anderberg, svensk författare.
- 18 april – Nils Hansén, svensk kompositör, musikarrangör och kapellmästare.
- 19 april
- Nils Ahlroth, svensk underhållare och skådespelare.
- Marvin Mandel, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Maryland 1971–1979.
- 21 april – Anselmo Duarte, brasiliansk skådespelare, manusförfattare och filmregissör.
- 26 april – Maud Hyttenberg, svensk skådespelare.
- 28 april – Ann-Margret Bergendahl, svensk skådespelare.
- 1 maj – Magnus von Platen, svensk litteraturvetare och författare.
- 2 maj – Alhad Bimbao, president i Uruguay 1996–2000.
- 5 maj – Bengt Brunskog, svensk skådespelare.
- 8 maj – Saul Bass, amerikansk grafisk designer.
- 9 maj – Richard Adams, brittisk författare.
- 10 maj – Eva Henning, svensk skådespelare.
- 15 maj – Nasrallah Sfeir, libanesisk patriark av Antiochia i Maronitiska kyrkan, kardinal från 1994.
- 16 maj – Ingrid Backlin, svensk skådespelare.
- 18 maj – Johannes Paulus II, född Karol Józef Wojtyła, påve 1978–2005.
- 24 maj – Friedrich Klausing, tysk militär.
- 26 maj
- Peggy Lee, amerikansk sångerska och skådespelare.
- Rolf "Rulle" Lövgren, svensk revyartist.
- 5 juni – Cornelius Ryan, amerikansk krigskorrespondent och författare.
- 11 juni – Majken Cullborg, svensk författare och manusförfattare.
- 14 juni – Lennart Nyberg, svensk barn- och ungdomsskådespelare.
- 18 juni - Mario Beccaria, italiensk politiker.
- 29 juni – Ray Harryhausen, amerikansk filmregissör och producent.
- 1 juli – Harold Sakata, amerikansk skådespelare.
- 2 juli – Stefan Dahlén, svensk musiker.
- 5 juli – Barbro Ribbing, svensk skådespelare.
- 14 juli – Shankarrao Chavan, indisk politiker.
- 20 juli – Elliot Richardson, amerikansk republikansk politiker.
- 21 juli – Constant Nieuwenhuys, nederländsk målare.
- 23 juli – Claes Falkenberg, svensk skådespelare.
- 25 juli
- Jan Erik Lindqvist, svensk skådespelare.
- David P. Buckson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Delaware 1960–1961.
- 2 augusti – Louis Pauwels, fransk journalist och författare.
- 7 augusti – Harry Arnold, svensk kapellmästare och kompositör, arrangör av filmmusik.
- 17 augusti – Maureen O'Hara, irländsk-amerikansk skådespelare.
- 18 augusti – Shelley Winters, amerikansk skådespelare.
- 21 augusti – Hans Ullberg, svensk skådespelare.
- 22 augusti
- Ray Bradbury, amerikansk författare
- Wolfdietrich Schnurre, tysk författare och poet.
- 24 augusti – Rolf Zetterström, svensk professor och läkare
- 26 augusti – Arne Andersson, svensk skådespelare och operasångare.
- 29 augusti – Charlie Parker, amerikansk jazzsaxofonist.
- 30 augusti – Donald Hewlett, brittisk skådespelare.
- 1 september – Richard Farnsworth, amerikansk skådespelare.
- 5 september – Sture Djerf, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 14 september – Stellan Agerlo, svensk skådespelare.
- 20 september – Ellen Rasch, svensk balettdansös och skådespelare.
- 23 september – Mickey Rooney, amerikansk skådespelare.
- 25 september – Egon Kjerrman, svensk kapellmästare och kompositör.
- 29 september – William B. Spong, amerikansk demokratisk politiker, senator 1966–1973.
- 30 september – Torbjörn Iwan Lundquist, svensk tonsättare.
- 1 oktober – Walter Matthau, amerikansk skådespelare.
- 4 oktober – Charlie Norman, svensk jazzpianist och underhållare [7].
- 8 oktober – Frank Herbert, amerikansk science fiction–författare.
- 14 oktober
- Åke Arenhill, svensk konstnär, kåsör och textförfattare.
- Cécile Ossbahr, svensk skådespelare.
- 15 oktober – Mario Puzo, amerikansk författare.
- 17 oktober – Miguel Delibes, spansk författare.
- 18 oktober
- Melina Mercouri, amerikansk-grekisk skådespelare, författare och politiker.
- Ulf Palme, svensk skådespelare, författare och regissör.
- 22 oktober – Tim Leary, amerikansk författare, psykolog och drogförespråkare.
- 23 oktober – Kaija Sirén, finländsk arkitekt.
- 31 oktober – Gunnar Gren, svensk fotbollsspelare, en del av trion Gre-No-Li [7].
- 7 november – Per Axel Arosenius, svensk skådespelare.
- 9 november – Björn Holmgren, svensk balettdansör, koreograf och balettpedagog.
- 10 november – Ruth Maier, österrikisk judinna.
- 19 november – Gene Tierney, amerikansk skådespelare.
- 25 november – Ricardo Montalban, mexikansk skådespelare.
- 29 november – Richard Glazar, tjeckisk överlevare från Treblinka.
- 30 november – Virginia Mayo, amerikansk skådespelare.
- 4 december – Michael Bates, brittisk skådespelare.
- 6 december – Dave Brubeck, amerikansk jazzpianist och kompositör.
- 18 december – Sven Lampell, svensk flygare och militär.
- 20 december – Väinö Linna, finländsk författare
- 23 december – Erik Molin, svensk skådespelare.
- 26 december
- Mary Rapp, svensk skådespelare.
- Eva Stiberg, svensk skådespelare.
- 29 december – Viveca Lindfors, svensk skådespelare.
- 30 december
- Jack Lord, amerikansk skådespelare och regissör.
- Gerd Widestedt, svensk skådespelare.
- 31 december – John Ivar Deckner, svensk dansare, balettmästare och koreograf.
- Godtfred Kirk Christiansen, skaparen av Lego.
- Isaac Stern, amerikansk violinist.
Avlidna[redigera | redigera wikitext]
- 1 januari – Zygmunt Gorazdowski, polskt helgon.
- 8 januari – Ezra P. Savage, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Nebraska 1901–1903.
- 12 januari – John A. Mead, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1910–1912.
- 14 januari – John F. Dodge, amerikansk bilindustripionjär.
- 24 januari – Amedeo Modigliani, italiensk målare, skulptör och tecknare.
- 26 januari – Aleksandr Rediger, rysk militär och skriftställare.
- 20 februari – Robert Edwin Peary, nordamerikansk mariningenjör och upptäcktsresande, upptäckte nordpolen.
- 27 februari
- William Sherman Jennings, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1901–1905.
- Alexandru Dimitrie Xenopol, rumänsk historiker.
- 14 mars – Henry W. Blair, amerikansk republikansk politiker.
- 9 april – Moritz Cantor, tysk matematikhistoriker.
- 12 april – Teresa de Los Andes, chilensk karmelitnunna, helgon.
- 25 april – Clarine Seymour, amerikansk skådespelare.
- 1 maj – Margaret av Connaught, 38, kronprins Gustaf (VI) Adolfs första gemål (död i blodförgiftning).
- 16 maj – Levi P. Morton, amerikansk republikansk politiker, USA:s vicepresident 1889–1893.
- 17 maj – Jean-Louis Pascal, fransk arkitekt.
- 21 maj – Venustiano Carranza, mexikansk president, mördad.
- 22 maj – Hal Reid, amerikansk skådespelare och regissör.
- 5 juni – Frank Moss, amerikansk jurist, författare och politisk aktivist.
- 13 juni – Essad Pascha Toptani, albansk militär och politiker, mördad.
- 14 juni – Max Weber, tysk sociolog och nationalekonom.
- 30 juli – Anders Gustaf Dahlman, Sveriges sista skarprättare.
- 31 juli – Lokmanya Tilak, indisk politiker.
- 22 augusti – Anders Zorn, 60, svensk konstnär, testamenterar bort hela kvarlåneskapet till svenska staten [2].
- 26 augusti – James Wilson, amerikansk politiker, USA:s jordbruksminister 1897–1913.
- 29 augusti – Léon-Adolphe Amette, fransk kardinal, ärkebiskop av Paris.
- 5 september – Robert Harron, amerikansk skådespelare.
- 10 september – Olive Thomas, amerikansk skådespelare.
- 16 september – Dan Andersson, 32, svensk författare och poet (död i cyanväteförgiftning på hotell i Stockholm).
- 25 september – Aleksej Polivanov, rysk general.
- 27 september – Ewert Camitz, svensk disponent och politiker (liberal).
- 2 oktober – Winthrop M. Crane, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Massachusetts 1900–1903 och senator 1904–1913.
- 19 oktober – John Reed, amerikansk journalist.
- 20 oktober – Max Bruch, tysk kompositör.
- 25 oktober – Alexander I, kung av Grekland 1917–1920.
- 10 december – Horace E. Dodge, amerikansk bilindustripionjär.
- 16 december – Paris Gibson, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, senator 1901–1905.
- Guillaume Berggren, svensk fotograf, verksam i Istanbul.
- Alfred Petersson i Påboda
Nobelpris [24][redigera | redigera wikitext]
- Fysik – Charles Edouard Guillaume, Schweiz
- Kemi – Walther Nernst, Tyskland
- Medicin – August Krogh, Danmark
- Litteratur – Knut Hamsun, Norge
- Fred – Léon Bourgeois, Frankrike
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] USA:s militära insatser i utlandet Arkiverad 12 oktober 2011 på WebCite
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] 20:e århundrades När Var Hur – 1920, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e f g] Sverige 1900-talet – 1920, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b c d e f g h i j k] 100 år med Aftonbladet – 1920, 1999
- ^ [a b c d e f g h] Faktakalendern 2000 – 1920 (Utlandet) , Semic, 1999
- ^ ”Azerbaijani Foreign Ministry official: result of overcoming obstacles by first Azerbaijani diplomats was international recognition in Versailles”. http://today.az/news/politics/53534.html. Today.az
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] Hundra år i Sverige – 1920, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ ”Georgia” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Georgia.html. Läst 23 september 2012.
- ^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ ”June 13”. http://www.on-this-day.com/onthisday/thedays/alldays/jun13.htm. On-This-Day.com
- ^ Sverige 1900-talet – Kommunikativ, snabb, snål, skön och säker design, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”Lithuania” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Lithuania.htm. Läst 22 september 2012.
- ^ Carlisle, Rodney (2007). World War I. Facts on File. sid. 291. ISBN 0-8160-6061-4
- ^ ”1st World Jamboree”. The Pine Tree Web. 1998. Arkiverad från originalet den 14 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110514054243/http://www.pinetreeweb.com/1920-jamboree.htm. Läst 23 februari 2011.
- ^ ”Latvia” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Latvia.htm. Läst 22 september 2012.
- ^ Faktakalendern 2006, Semic, 2005
- ^ ”Skolans historia, Sverige (UTF-8)”. http://www.hhogman.se/skolhistoria.htm.
- ^ ”Det hände i dag – 1 oktober”. http://webnews.textalk.com/se/calendar.php?id=9747&type=month&ds=20111001&list=true.
- ^ ”Plads till os alle”. Arkiverad från originalet den 13 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120113100545/http://www.pladstilosalle.dk/detlange/kvinde4/. Läst 26 september 2011.
- ^ ”Kristeligt Dagblad”. 29 oktober 2004. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131031080904/http://www.kristeligt-dagblad.dk/artikel/97029:Kultur--For-lang-og-tro-tjeneste. Läst 26 september 2011.
- ^ [a b] Sverige 1900-talet – Från gåspenna till tangentbord, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Sverige 1900-talet – KF en folkrörelse med ideal, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”Narkotika”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110524131828/http://members.fortunecity.com/simulatorsmusicsite/droger/narkotika.htm.
- ^ ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör 1920.
Wikimedia Commons har media som rör