1920

1920 – MCMXX 94 år sedan
År 1917 | 1918 | 1919 1920 1921 | 1922 | 1923
Årtionde 1900-talet  | 1910-talet 1920-talet 1930-talet | 1940-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Ab Urbe Condita	2673
Bahá'í- kalendern	76 – 77
Buddhistisk kalender	2464
Etiopisk kalender	1912 – 1913
Nengō (Japan)	Taishō 9
Judisk kalender	5680 – 5681
Muslimsk kalender	1338 – 1339
Persisk kalender (Iran och Afghanistan)	1298 – 1299
Sakakalendern (Indien)	1842 – 1843
Thailändsk solkalender	2463

1920 (MCMXX) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.

Händelser

Januari

• Januari – De amerikanska soldater som 1918 landsteg i Vladivostok, Ryssland vänder hemåt igen .
• 1 januari – Alkoholransonering med motbok införs i hela Sverige med 4 liter sprit i månaden som maximalranson, men många får nöja sig med mindre . Alla kunder på Systembolaget måste nu ha en bok där alla köp registreras . Kvinnor får mindre .
• 2 januari – 10 000 fackligt anslutna och socialistorganisatörer arresteras vid en razzia i Palmer, USA.
• 10 januari – NF:s stadga träder i kraft .
• 11 januari – Demokratiska republiken Azerbajdzjan erkänns de facto av de Europeiska makterna i Versailles.
• 16 januari – NF håller sitt första sammanträde i Paris .
• 17 januari – Totalförbud mot tillverkning och försäljning av alla alkoholhaltiga drycker, även öl, införs i USA . Något som banar väg för gangstersyndikaten.
• 25 januari – Den nybildade svenska föreningen Rädda Barnen anordnar "linnesöndag" till förmån för Wiens frysande och sjuka barn .

Februari

• 14 februari – De svenska lant- och sjöförsvarsdepartementen sammanslås till ett försvarsdepartement under en försvarsminister .
• 16 februari – USA skickar marinsoldater till Ryssland för att skydda amerikansk radiostation och egendom på en rysk ö i Vladivostokviken .
• 24 februari
  • Propagandachefen Adolf Hitler lägger fram tyska arbetarpartiets program i en ölhall i München . Här finns krav på Versaillesfördragets upphävande, Tysklands upprustning, det stortyska livsrummet och den germanska rasens ledarställning.
  • Storbritanniens parlament får sin första kvinnliga ledamot.
• 26 februari – Norge beslutar att gå med i NF .
• 27 februari – Danmark beslutar att gå med i NF .

Mars

• 1 mars – Mahatma Gandhi inleder sin icke-våldskampanj för självständighet i Brittiska Indien .
• 4 mars – Sveriges riksdag beslutar att Sverige skall gå med i NF , trots farhågorna för möjligheten att bibehålla neutraliteten . Högern och kommunisterna är emot anslutningen.
• 6 mars – Nils Edéns svenska koalitionsregering med liberaler och socialdemokrater spricker som en följd av inre motsättningar , och Hjalmar Branting kan bilda Sveriges första rent socialdemokratiska regering . Hjalmar Brantings regering är i minoritet, och kan inte driva någon "ytterlighetspolitik".
• 10 mars – Nils Edén avgår som svensk statsminister och efterträds av Hjalmar Branting som ger garantier till kungen angående socialisering och försvar. Brantings ministär blir Europas första parlamentariskt valda socialdemokratiska regering.
• 12–17 mars – Högerextrema frikårer i Tysklands huvudstad Berlin utför den så kallade Kappkuppen mot republiken, men misslyckas .
• 14 mars – USA skickar soldater till Kina för att under några timmar skydda liv under oroligheter i Kiukiang pågår .
• 17 mars – Sveriges riksbanks skyldighet att växla in sedlar mot guld på begäran avskaffas .
• 23 mars – Societas Sanctæ Birgittæ grundas i S:ta Gertruds kyrka i Stockholm.
• Våren – Priserna faller kraftig i Sverige och deflationskrisen är ett faktum.

April

• 9–27 april – USA skickar soldater till Guatemala för att skydda amerikanska legationen och intressen, som telegrafstationen, under stridigheter mellan unionsvänner och Guatemalas regering .
• 1 april
  • Adolf Hitler lämnar sin tjänst som militär för att ägna sig åt politiken på heltid.
  • Sverige avskaffar guldmyntfoten.
  • En skofabrik i South Braintree, Massachusetts rånas, varvid en kassör och en vaktmästare skjuts ihjäl, och Sacco och Vanzetti grips av polisen .
• 17 april – I Sverige blir gift kvinna myndig och slipper ha maken som förmyndare när Sveriges riksdag antar den nya giftermålsbalken , som ersätter den gamla i 1734 års lag och gör den svenska kvinnan helt jämställd med mannen inom äktenskapet . Det blir också lättare att skiljas.
• 20 april – De sjunde moderna olympiska spelen i Antwerpen tjuvstartar med den första olympiska ishockeyturneringen, där bland annat ett svenskt lag bestående av bandyspelare deltar .
• 28 april – Tysklands riksdag beslutar att införa en 4-klassig, i vissa delstater 6-klassig, grundskola ("Grundschule") som den tyska folkskolans lägre klasser. Den blir bottenskola för alla barn i Tyskland, och därefter börjar parallellskolsystemet där de får välja om de vill fortsätta folkskolan eller gå vidare till läroverk.
• 30 april – Finlands regering beslutar om självstyre för Åland .

Maj

• 7 maj – Ryssland erkänner Georgien.
• 13 maj – Kronprinsessan Margareta jordfästs i Storkyrkan i Stockholm, omkring 100 000 personer kantar begravningstågets väg .
• 18 maj – En kyrkbåt kantrar under en skolutflykt på Säkkijärvi sjö i Finland. 31 skolbarn och 2 vuxna drunknar .
• 30 maj – Jeanne d’Arc helgonförklaras.

Juni

• 1 juni – Nobelfesten firas för första gången sedan 1913, och enda gången under svenska sommaren (1999) . Flera pristagare som tilldelats pris under krigsåren kommer för att hämta sina priser .
• 4 juni – Trianonfördraget, där Ungern avträder områden till Tjeckoslovakien, Jugoslavien, Rumänien, Italien och Österrike, undertecknas.
• 13 juni – Amerikanska posten beslutar att barn inte får skickas via postpaket.
• 24 juni – Den svenska regeringen hänskjuter tvisten om Ålands nationella tillhörighet till NF .

Juli

• Juli – Elsa Andersson blir den första svenska kvinnan som får flygcertifikat .
• 1 juli
  • Det svenska handelsdepartementet upprättas.
  • Det svenska civildepartementet uppdelas i social- och kommunikationsdepartementen .
• 4 juli – Vid Wimbledonturneringens herrsingelfinal vinner William "Bill" Tilden, USA medan Suzanne Lengeln, Frankrike vinner damklassen .
• 10 juli – Slesvigsk parti bildas i Danmark
• 12 juli – Ryssland erkänner Litauen.
• 15 juli – Brittiska skonarren Shamrock IV vinner årets America's Cup vid seglingar utanför New Jersey .
• 23 juli – Franska soldater ockpuerar Damaskus och avsätter kung Faisal I av Syrien.
• 30 juli–8 augusti – Scouterna håller första världsjamboreen i Olympia, London.

Augusti

• 2 augusti – Internationella domstolen i Haag upprättas .
• 3 augusti – Storbritannien skickar soldater till Irland där IRA startat gerillakrig och tagit kontrollen över stora delar av ön .
• 10 augusti – Freden i Sèvres sluts på slottet i Sévres, vilket innebär det osmanska rikets definitiva förlust i första världskriget. Osmanerna förlorar en tiondel av sin tidigare yta och tvingas avstå alla områden utanför Anatolien med undantag endast av Konstantinopel.
• 11 augusti – Ryssland erkänner Lettland.
• 12 augusti – Sveriges första flygpostlinje startar.
• 14 augusti – De sjunde olympiska sommarspelen invigs i svårt krigsskadade Antwerpen . Sverige har stått utanför kriget, och skördar bland annat framgångar i längdhopp (guld), släggkastning (silver) och konståkning (guld) .
• 28 augusti – Allmän rösträtt för kvinnor införs över hela USA . Vissa amerikanska delstater införde rösträtten redan 1869.

September

• 1 september
  • Libanon bryts ur Syrien .
  • Gabriele d'Annuzio utropar Fristaten Fiume .
• 6 september – En folkomröstningen om ändring av 1915 års grundlag hålls i Danmark.
• 15 september – En luftpostlinje mellan Sverige och Storbritannien (Stockholm–London) öppnas via Hamburg och Amsterdam med Hermann Göring som pilot .
• 28 september – Högern går framåt och Socialdemokraterna tillbaka i det sista svenska andrakammarvalet enligt den gamla ordningen, och Socialdemokraterna lämnar kort därefter regeringsmakten .
• Hösten – Den svenska regeringen tillsätter utredningar om socialiseringar och industriell demokrati.

Oktober

• 14 oktober – Finland och Ryssland sluter fred i Dorpat .
• 22 oktober – En expeditionsministär tilltäder i Sverige . Hjalmar Brantings socialdemokratiska regering lämnar in sin avskedsansökan efter svår förlust i det senaste svenska andrakammarvalet . Inget annat parti är berett att regera, och en expeditionsministär med Louis De Geer d.y. kan tillträda.
• 27 oktober – Hjalmar Branting avgår som svensk statsminister och Louis De Geer d.y. (obunden liberal) bildar ny regering (mer eller mindre mot sin vilja).

November

• 2 november

Presidentval i USA.

• • Republikanen Warren G. Harding besegrar demokraten James M. Cox vid presidentvalet i USA.
  • KDKA, världens första radiostation, öppnar i Pittsburgh, USA.
• 3 november – Sigfrid Siwertz' roman Selambs utkommer .
• 8 november – Mauritz Stillers komedi Erotikon har premiär .
• 15 november – NF:s delegerade församling sammanträder för första gången i Genève . Delegater från 42 länder deltar.
• 20 november – IRA-män dödar 15 brittiska agenter i Dublin .
• 21 november – Över 70 skadas eller dödas då brittiska soldater öppnar eld vid en idrottsarena i Dublin .

December

• December
  • Agatha Christie ger ut romanen En dos stryknin .
  • Svenska skivbarometern toppas av låten Dardanella spelad av Ben Selvin's Novelty Orchestra, vilken banar väg för jazzmusikens genombrott även i Sverige. Detta är den första amerikanska skivinspelningen som blir storsäljare i Sverige.
• 10 december – Knut Hamsun från Norge får Nobelpriset i litteratur .
• 14 december – Storbritanniens parlament antar en en lag om irländskt självstyre, och ön delas i en katolsk och en protestantisk del .
• 16 december – omkring 200 000 personer omkommer vid jordbävningen i Haiyuan i Gansu, Kina .

Okänt datum

• USA tar hem de soldater man 1918 skickade till Panama .
• Johan Andersson blir partiledare för Bondeförbundet
• Motboken införs i hela Sverige.
• Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund bildas. Anledningen till, att det inte skett tidigare är arbetarrörelsens motstånd mot kvinnliga särorganisationer.
• Den svenska brödransoneringen upphör.
• Den svenska regeringen sluter handelsavtal och upprättar diplomatiska förbindelser med Sovjetryssland.
• Ett nytt försvarsbeslut minskar övningstiden för svenska värnpliktiga från 240 till 165 dagar.
• Lag om enhetlig standard för svenska sjuksköterskeskolor införs.
• Den obligatoriska svenska sjukförsäkringen för olycksfall i arbetet utvidgas till att gälla även på väg till eller från arbetet.
• Sveriges folkmängd passerar 6 miljoner.
• Mjölby, Vetlanda och Värnamo får stadsprivilegier.
• Folkskolans högre avdelning (klass 7 och klass 8) organiseras om i Stockholm i Sverige och blir istället en påbyggnad med teknisk utbildning i Engelbrekt och Maria, hushållsteknisk i Adolf Fredrik och Maria samt handelsutbildning i Adolf Fredrik, Klara och Sofia.
• I Sverige slås Folkskoleöverstyrelsen, bildad 1914, samman med den 1905 bildade Läroverksöverstyrelsen, samman till "Skolöverstyrelsen" (SÖ).
• Husagan i Sverige, som avskaffades 1858 mot vuxna, avskaffas helt, så att även flickor under 16 och pojkar under 18 befrias från den.
• I Köpenhamn har antalet husassistenter sjunkit från 24 000 runt år 1900. till cirka 19 000.
• Hålkort införs i Sverige med SKF som föregångare.
• Sveriges Verkstädes Tjänstemannaförening bildas.
• KF infogar alla distrikt och föreningar i KF:s revisionssystem.
• USA:s jordbruksdepartement uppmanar farmarna att odla cannabis, främst marijuana.

Födda

• 1 januari – Osvaldo Cavandoli, italiensk tecknare.
• 2 januari – Isaac Asimov, rysk–amerikansk författare.
• 3 januari – Siegfried Buback, tysk jurist.
• 9 januari – Clive Dunn, brittisk skådespelare.
• 12 januari – Carl-Axel Elfving, svensk skådespelare.
• 13 januari
  • Knut Nordahl, svensk fotbollsspelare.
  • Bert Sorbon, svensk inspicient och skådespelare.
• 19 januari – Javier Pérez de Cuéllar, peruansk diplomat och politiker, FN:s generalsekreterare 1982–1991.
• 20 januari
  • Federico Fellini, italiensk filmregissör och komiker.
  • DeForest Kelley, amerikansk skådespelare.
• 22 januari
  • Irving Kristol, amerikansk politisk författare och professor.
  • Chiara Lubich, italiensk grundare av Focolare.
  • Alf Ramsey, brittisk fotbollsspelare och tränare, förbundskapten för Engelska fotbollslandslaget 1963–1974.
• 29 januari – Peter Celsing, svensk arkitekt .
• 31 januari – Stewart Udall, amerikansk politiker, inrikesminister 1961–1969.
• 3 februari – Gunnar Svensson, svensk kompositör, pianist och sångare.
• 4 februari – Sten Sture Modéen, svensk skådespelare och kortfilmsregissör.
• 7 februari – Eddie Bracken, amerikansk skådespelare.
• 8 februari
  • Bengt Ekerot, svensk skådespelare och regissör.
  • Lana Turner, amerikansk skådespelare.
• 23 februari – Henry Lindblom, svensk sångare, skådespelare och tv-man.
• 26 februari
  • Lennart Palme, svensk manusförfattare och reklamkonsult.
  • Tony Randall, amerikansk skådespelare.
• 28 februari – Alf Kjellin, svensk skådespelare och filmregissör.
• 3 mars – James Doohan, kanadensisk skådespelare och författare.
• 5 mars – Del Latta, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1959–1989.
• 8 mars – Eva Dahlbeck, svensk skådespelare, författare och poet.
• 10 mars – Boris Vian, fransk ingenjör, författare och jazztrumpetare.
• 11 mars – Nicolaas Bloembergen, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
• 14 mars – Anders Börje, svensk sångare, kompositör och skådespelare.
• 16 mars
  • Traudl Junge, Adolf Hitlers privatsekreterare 1942–1945.
  • Leo McKern, australisk skådespelare.
• 18 mars – Pierre Plantard, fransk bluffmakare, grundade det hemliga sällskapet Prieuré de Sion.
• 20 mars
  • Lennart Landheim, svensk filmproducent och inspicient.
  • Marian McPartland, amerikansk jazzmusiker (piano).
• 26 mars – Börje Nyberg, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
• 27 mars – Carl-Henrik Norin, svensk kapellmästare, musikarrangör, kompositör och jazzmusiker (tenorsaxofon).
• 30 mars – Jan Olof Olsson, svensk redaktör, journalist och författare .
• Mars – Pamela Cundell, brittisk skådespelare.
• 1 april
  • Liane Linden, svensk skådespelare.
  • Toshirô Mifune, japansk skådespelare.
  • Susanna Östberg, svensk skådespelare och sångerska.
• 2 april – Jan Molander, svensk skådespelare och regissör.
• 7 april
  • Monica Schildt, svensk skådespelare.
  • Ravi Shankar, indisk sitarspelare.
• 8 april – Charlotte Dittmer, svensk skådespelare.
• 10 april – Ingrid Schrewelius, svensk modejournalist och TV-medarbetare.
• 11 april – Peter O'Donnell, brittisk författare, skapare av Modesty Blaise.
• 17 april – Bengt Anderberg, svensk författare.
• 18 april – Nils Hansén, svensk kompositör, musikarrangör och kapellmästare.
• 19 april
  • Nils Ahlroth, svensk underhållare och skådespelare.
  • Marvin Mandel, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Maryland 1971–1979.
• 26 april – Maud Hyttenberg, svensk skådespelare.
• 28 april – Ann-Margret Bergendahl, svensk skådespelare.
• 1 maj – Magnus von Platen, svensk litteraturvetare och författare.
• 2 maj – Alhad Bimbao, president i Uruguay 1996–2000.
• 5 maj – Bengt Brunskog, svensk skådespelare.
• 8 maj – Saul Bass, amerikansk grafisk designer.
• 9 maj – Richard Adams, brittisk författare.
• 10 maj – Eva Henning, svensk skådespelare.
• 15 maj – Nasrallah Sfeir, libanesisk patriark av Antiochia i Maronitiska kyrkan, kardinal från 1994.
• 16 maj – Ingrid Backlin, svensk skådespelare.
• 18 maj – Johannes Paulus II, född Karol Józef Wojtyła, påve 1978–2005.
• 24 maj – Friedrich Klausing, tysk militär.
• 26 maj
  • Peggy Lee, amerikansk sångerska och skådespelare.
  • Rolf 'Rulle' Lövgren, svensk revyartist.
• 5 juni – Cornelius Ryan, amerikansk krigskorrespondent och författare.
• 11 juni – Majken Cullborg, svensk författare och manusförfattare.
• 14 juni – Lennart Nyberg, svensk barn- och ungdomsskådespelare.
• 29 juni – Ray Harryhausen, amerikansk filmregissör och producent.
• 1 juli – Harold Sakata, amerikansk skådespelare.
• 2 juli – Stefan Dahlén, svensk musiker.
• 5 juli – Barbro Ribbing, svensk skådespelare.
• 14 juli – Shankarrao Chavan, indisk politiker.
• 20 juli – Elliot Richardson, amerikansk republikansk politiker.
• 21 juli – Constant Nieuwenhuys, nederländsk målare.
• 23 juli – Claes Falkenberg, svensk skådespelare.
• 25 juli – Jan Erik Lindqvist, svensk skådespelare.
• 7 augusti – Harry Arnold, svensk kapellmästare och kompositör, arrangör av filmmusik.
• 17 augusti – Maureen O'Hara, irländsk-amerikansk skådespelare.
• 18 augusti – Shelley Winters, amerikansk skådespelare.
• 21 augusti – Hans Ullberg, svensk skådespelare.
• 22 augusti – Ray Bradbury, författare
• 24 augusti – Rolf Zetterström, professor och läkare
• 26 augusti – Arne Andersson, svensk skådespelare och operasångare.
• 29 augusti – Charlie Parker, amerikansk jazzsaxofonist.
• 30 augusti – Donald Hewlett, brittisk skådespelare.
• 1 september – Richard Farnsworth, amerikansk skådespelare.
• 5 september – Sture Djerf, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
• 14 september – Stellan Agerlo, svensk skådespelare.
• 20 september – Ellen Rasch, svensk balettdansös och skådespelare.
• 23 september – Mickey Rooney, amerikansk skådespelare.
• 25 september – Egon Kjerrman, svensk kapellmästare och kompositör.
• 29 september – William B. Spong, amerikansk demokratisk politiker, senator 1966–1973.
• 30 september – Torbjörn Iwan Lundquist, svensk tonsättare.
• 1 oktober – Walter Matthau, amerikansk skådespelare.
• 4 oktober – Charlie Norman, svensk jazzpianist och underhållare .
• 8 oktober – Frank Herbert, amerikansk science fiction–författare.
• 14 oktober
  • Åke Arenhill, svensk konstnär, kåsör och textförfattare.
  • Cécile Ossbahr, svensk skådespelare.
• 15 oktober – Mario Puzo, amerikansk författare.
• 17 oktober – Miguel Delibes, spansk författare.
• 18 oktober
  • Melina Mercouri, amerikansk-grekisk skådespelare, författare och politiker.
  • Ulf Palme, svensk skådespelare, författare och regissör.
• 22 oktober – Tim Leary, amerikansk författare, psykolog och drogförespråkare.
• 31 oktober – Gunnar Gren, svensk fotbollsspelare, en del av trion Gre-No-Li .
• 7 november – Per Axel Arosenius, svensk skådespelare.
• 9 november – Björn Holmgren, svensk balettdansör, koreograf och balettpedagog.
• 10 november – Ruth Maier, österrikisk judinna.
• 19 november – Gene Tierney, amerikansk skådespelare.
• 25 november – Ricardo Montalban, mexikansk skådespelare.
• 29 november – Richard Glazar, tjeckisk överlevare från Treblinka.
• 30 november – Virginia Mayo, amerikansk skådespelare.
• 4 december – Michael Bates, brittisk skådespelare.
• 6 december – Dave Brubeck, amerikansk jazzpianist och kompositör.
• 18 december – Sven Lampell, svensk flygare och militär.
• 20 december – Väinö Linna, finländsk författare
• 23 december – Erik Molin, svensk skådespelare.
• 26 december
  • Mary Rapp, svensk skådespelare.
  • Eva Stiberg, svensk skådespelare.
• 29 december – Viveca Lindfors, svensk skådespelare.
• 30 december
  • Jack Lord, amerikansk skådespelare och regissör.
  • Gerd Widestedt, svensk skådespelare.
• 31 december – John Ivar Deckner, svensk dansare, balettmästare och koreograf.
• Godtfred Kirk Christiansen, skaparen av Lego.
• Isaac Stern, amerikansk violinist.

Avlidna

• 1 januari – Zygmunt Gorazdowski, polskt helgon.
• 8 januari – Ezra P. Savage, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Nebraska 1901–1903.
• 12 januari – John A. Mead, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1910–1912.
• 14 januari – John F. Dodge, amerikansk bilindustripionjär.
• 24 januari – Amedeo Modigliani, italiensk målare, skulptör och tecknare.
• 26 januari – Aleksandr Rediger, rysk militär och skriftställare.
• 20 februari – Robert Edwin Peary, nordamerikansk mariningenjör och upptäcktsresande, upptäckte nordpolen.
• 27 februari
  • William Sherman Jennings, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1901–1905.
  • Alexandru Dimitrie Xenopol, rumänsk historiker.
• 14 mars – Henry W. Blair, amerikansk republikansk politiker.
• 9 april – Moritz Cantor, tysk matematikhistoriker.
• 12 april – Teresa de Los Andes, chilensk karmelitnunna, helgon.
• 25 april – Clarine Seymour, amerikansk skådespelare.
• 1 maj – Margaret av Connaught, 38, kronprins Gustaf (VI) Adolfs första gemål (död i blodförgiftning).
• 16 maj – Levi P. Morton, amerikansk republikansk politiker, USA:s vicepresident 1889–1893.
• 17 maj – Jean-Louis Pascal, fransk arkitekt.
• 21 maj – Venustiano Carranza, mexikansk president, mördad.
• 22 maj – Hal Reid, amerikansk skådespelare och regissör.
• 5 juni – Frank Moss, amerikansk jurist, författare och politisk aktivist.
• 13 juni – Essad Pascha Toptani, albansk militär och politiker, mördad.
• 14 juni – Max Weber, tysk sociolog och nationalekonom.
• 30 juli – Albert Gustaf Dalman, Sveriges sista skarprättare.
• 31 juli – Lokmanya Tilak, indisk politiker.
• 22 augusti – Anders Zorn, 60, svensk konstnär, testamenterar bort hela kvarlåneskapet till svenska staten .
• 26 augusti – James Wilson, amerikansk politiker, USA:s jordbruksminister 1897–1913.
• 29 augusti – Léon-Adolphe Amette, fransk kardinal, ärkebiskop av Paris.
• 5 september – Robert Harron, amerikansk skådespelare.
• 10 september – Olive Thomas, amerikansk skådespelare.
• 16 september – Dan Andersson, 32, svensk författare och poet (död i cyanväteförgiftning på hotell i Stockholm).
• 25 september – Aleksej Polivanov, rysk general.
• 27 september – Ewert Camitz, svensk disponent och politiker (liberal).
• 2 oktober – Winthrop M. Crane, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Massachusetts 1900–1903 och senator 1904–1913.
• 19 oktober – John Reed, amerikansk journalist.
• 20 oktober – Max Bruch, tysk kompositör.
• 25 oktober – Alexander I, kung av Grekland 1917–1920.
• 10 december – Horace E. Dodge, amerikansk bilindustripionjär.
• 16 december – Paris Gibson, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, senator 1901–1905.
• Guillaume Berggren, svensk fotograf, verksam i Istanbul.
• Alfred Petersson i Påboda

Nobelpris

• Fysik – Charles Edouard Guillaume, Schweiz
• Kemi – Walther Nernst, Tyskland
• Medicin – August Krogh, Danmark
• Litteratur – Knut Hamsun, Norge
• Fred – Léon Bourgeois, Frankrike

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör 1920.
  Bilder & media