1987
Från Wikipedia
1987 (MCMLXXXVII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.
Innehåll
Händelser[redigera | redigera wikitext]
Januari[redigera | redigera wikitext]
- 1 januari - I Northwest Territories, Kanada byter staden "Frobisher Bay" namn till Iqaluit.
- I Sverige startar Miljö- och energidepartementet sitt arbete och övertar ärenden från jordbruks- och industridepartementen.
- 2 januari - I Sverige lämnar Karin Söder partiledarskapet i Centerpartiet på grund av sjukdom [1].
- 3 januari - 49 personer omkommer och två överlever då ett brasilianskt passagerarflygplan störtar [2].
- 4 januari
- 10 januari
- 30 januari - 54 personer omkommer då ett etiopiskt militärflygplan störtar [2].
- 15 januari - Krigsmaterielinspektören Carl-Fredrik Algernon omkommer när han under oklara omständigheter ramlar under ett tunnelbanetåg i Stockholm. Han var ett av huvudvittnena i utredningen om Bofors vapenexport [4]. Omständigheterna kring dödsfallet är oklara.[5]
- 19 januari - Bioteknikföretaget Fermenta stängs av från börsen sedan revisorerna har funnit allvarliga fel i bokföringen [6].
- 20 januari - En stor polisrazzia mot 20 kurder genomförs i jakten på Olof Palmes mördare. Spaningsledaren Hans Holmér medger att PKK är huvudspår [4].
- 21 januari - Bjarne Semb avsätts som chef för thoraxkliniken vid Karolinska sjukhuset.
- 25 januari - 20-årige Stefan Edberg, Sverige vinner Australiska öppna [6].
Februari[redigera | redigera wikitext]
- 1 februari - Patrik Sjöberg sätter världsrekord i höjdhopp inomhus med 2,41 m.
- 3 februari - En tjänsteman inom Stockholms stad spekulerar bort 442 miljoner kronor i optionsaffärer [3].
- 4 februari - Hans Holmér fråntas uppgiften som spaningsledare i jakten på Olof Palmes mördare då spaningarna urartat till en förvirrad och resultatlös process [1] efter en ifrågasatt razzia mot PKK.
- 8 februari - Sverige blir världsmästare i bandy genom att besegra Finland med 7-2 i finalen.
- 12 februari - Thomas Wassberg, Sverige blir världsmästare på 30 kilometer längdskidåkning för herrar i Oberstdorf före Arvi Karvonen, Finland och Christer Majbäck, Sverige.
- 16 februari - En ny hundralapp med en bild av Carl von Linné introduceras i Sverige.
- 19 februari - Djurgårdsbrunns värdshus brinner ner.
- 20 februari - Mari-Helene Westin, Sverige blir världsmästare på 20 kilometer längdskidåkning för damer i Oberstdorf [3] före Anfisa Reztsova, Sovjetunionen och Larisa Ptistyna, Sovjetunionen.
- 21 februari - Olof Johansson väljs till Centerpartiets nye partiordförande vid en extra partistämma [1]. Karin Söder avgår efter 200 dagar på grund av sviktande hälsa [4].
Mars[redigera | redigera wikitext]
- 1 mars - Nordiska språkkonventionen träder i kraft. Den stadgar att nordiska medborgare ska kunna använda sitt eget språk vid kontakt med myndigheter i hela Norden.
- 3 mars - Jan-Ove Waldner tar silvermedalj vid världsmästerskapen i bordtennis i New Delhi.
- 5 mars - Hans Holmér avgår som länspolismästare i Stockholm.
- 6 mars
- Färjan Herald of Free Enterprise sjunker i Zeebrugges hamn varvid 193 personer av 650 ombordvarande omkommer [1].
- Martin Ardbo avgår som Bofors VD efter smugglingsanklagelser [3].
- 10 mars
- Den svenska regeringen anklagas för kännedom om vapensmugglingen i Boforsaffären [7].
- Sveriges första[källa behövs] TV-såpa, Varuhuset, har premiär.
- 16 mars
- Panten på öl- och läskburkar i aluminium höjs till 50 öre.
- Sveriges Radio avslöjar att Bofors har använt mutor för att sälja kanoner till Indien.
- 23 mars - Willy Brandt avgår som partiordförande för de västtyska socialdemokraterna efter 23 år.
April[redigera | redigera wikitext]
- 12 april - Bofors anklagas för att ha lämnat mutor i samband med vapenorder till Indien på kanoner för 8 miljarder SEK [4]. Indiens försvarsminister V. P. Singh anklagar företaget för att ha betalat 145 miljoner SEK i mutor [3].
- 14 april - Statens Industriverk ger sitt godkännande till ett kolkraftverk vid Lilla Värtan i Stockholm.
- 26 april - SAAB visar upp det första provexemplaret av Saab 39 Gripen [6] i Linköping [3].
- April - Kristdemokraterna och Centerpartiet avslutar sitt valsamarbete.
Maj[redigera | redigera wikitext]
- 3 maj - Sverige blir världsmästare i ishockey i Wien, vilket är Sveriges första världsmästartitel på 25 år [1].
- 6 maj - Sverige inför hjärndödsbegreppet efter omröstning i Sveriges riksdag [6]. Det nya dödsbegrepept underlättar för vissa typer av transplantationer [4].
- 9 maj - 183 personer omkommer då ett polskt flygplan störtar [2].
- 17 maj - Irak avfyrar Exocetrobotar mot det amerikanska örlogsfartyget USS Stark i Persiska viken.
- 18 maj - Iranskt flyg beskjuter ett amerikanskt fartyg i Persiska viken varvid 37 man omkommer.
- 28 maj - 19-årige västtysken Mathias Rust landar sitt lilla Cessnaflygplan på Röda torget i Moskva, efter att ha flugit från Västtyskland, chefen för Sovjetunionens luftförsvar får sparken [3].
Juni[redigera | redigera wikitext]
- 4 juni - Riksrevisionsverket i Sverige fastslår att Bofors har betalat cirka 145 miljoner SEK i mutor i samband med kanonförsäljning till Indien [4].
- 8 juni - Den amerikanska presidenthustrun Nancy Reagan kommer till Stockholm för att delta i en kampanj mot narkotika.
- 11 juni - I Storbritannien vinner Margaret Thatcher sitt tredje raka val [1].
- 19 juni - ETA genomför ett bombdåd i Barcelona varvid 18 personer omkommer.
- 24 juni - Fotbollsspelaren Lionel Messi föds.
- 30 juni - Patrik Sjöberg, Sverige sätter utomhusvärldsrekord i höjdhopp för herrar med 2,42 meter [6].
Juli[redigera | redigera wikitext]
- 1 juli
- Den svenska marinen fäller sjunkbomber mot en misstänkt ubåt i Törefjärden.
- Den statliga svenska televisionen omorganiseras i Kanal 1 och TV2, två kanaler med olika profil.
- 2 juli - 125 personer omkommer vid en tåg-lastbilkrock i Zaire [2].
- 5 juli - Ett passagerarflygplan på väg från Arlanda till Ronneby landar av misstag på den lilla flygplatsen i Emmaboda.
- 7 juli - En tankbil med bensin exploderar i Herborn, Västtyskland.
- 11 juli - Jordens befolkning uppskattas av FN till fem miljarder i antalet då ett barn föds i Zagreb.[8]
- 19 juli
- 21 juli - Det amerikanska hårdrocksbandet Guns N' Roses släpper sitt debutalbum Appetite for Destruction.
- 22 juli - Syrien blir ett rymdfararland då syrianen Mohammed Faris åker med en sovjetisk rymdfarkost.
- 24 juli - Svenskan Ulrika Jonsson, 20 år, utpekas som prins Edwards flickvän.
- 26 juli - En 11-åring och en 5-åring försvinner i Horndal och hittas ihjälfrusna i ett låst skyddsrum två dagar senare.
- 28 juli - En veckolång värmebölja inleds i Greklands huvudstad Aten, vilket leder till att 900 människor dör.
- 29 juli - Den svenske modeskaparen Sighsten Herrgård träder fram och berättar, att han håller på att utveckla sjukdomen aids [1]. Antalet HIV-smittade i Sverige är 1 500, och 71 svenskar har avlidit i AIDS [4].
Augusti[redigera | redigera wikitext]
- 1 augusti - En libanesisk flykting grips på en förläggning i Motala misstänkt för mord på premiärminister Rashid Karami.
- 4 augusti - På 75-årsdagen av Raoul Wallenbergs födelse firas detta i bland annat Sverige och USA.
- 8 augusti - Amerikanskan Lynne Cox blir först med att simma över Berings sund.
- 10 augusti
ABB.
-
- Asea och schweiziska Brown Boveri offentliggör att man går samman till Asea Brown Boveri (ABB), med Percy Barnevik som den nya konstellationens VD [4].
- Polis och ungdomsgäng drabbar samman i Kungsträdgården. Omkring 150 ungdomar grips under de så kallade "Kravallerna i Kungsan".
- 16 augusti - 154 personer omkommer då ett amerikanskt passagerarflygplan störtar strax efter start [2].
- 13 augusti - Östen Johansson avgår som ordförande för Journalistförbundet efter kritik mot hans fastighetsaffärer.
- 29 augusti - USA tillkännager att alla nya invandrare ska HIV-testas.
- 31 augusti - 83 personer omkommer då ett thailändskt flygplan störtar [2].
September[redigera | redigera wikitext]
- 5 september - En säkring i Kaknästornet går och hela Sverige blir utan radio och TV i två timmar.
- 9 september - Ingvar Carlsson besöker Vita huset.
- 13 september - Tjockflytande spillolja drabbar västkusten på svenska ön Tjörn. Storm försvårar saneringen [9].
- 14 september
- En tankbil exploderar efter att ha vält i en rondell i Stockholm.
- Anker Jørgensen avgår som partiledare för Danmarks socialdemokrater.
- 18 september - Sovjetunionen och USA enas om att skrota alla landbaserade medeldistansrobotar [3].
- 23 september - USA inleder en serie militära operationer i Persiska viken [10].
- 24 september - I Sverige beslutar SAP:s partikongress att avskaffa kollektivanslutningen av LO-medlemmar till partiet [1].
- 27 september - En staty över Tage Danielsson avtäcks i Linköping.
- 28 september
- Busslaster med kvinnor kommer till ungkarlstäta Pajala som firar 400-årsjubileum.
- En känd svensk skådespelare döms till en månads fängelse för innehav av kokain. I oktober går han ut offentligt och varnar andra för narkotika.
Oktober[redigera | redigera wikitext]
Svenska FN-styrkan lämnar Cypern.
- 3 oktober - Den svenska FN-styrkan lämnar Cypern efter 24 år [7].
- 6 oktober
- Fiji blir republik [11].
- Stig Bergling, dömd till livstidsstraff för spioneri, rymmer ur fängelset då och försvinner spårlöst från Sverige med sin hustru Elisabeth under en delvis obevakad permission [1]. Efterspelet leder till att Sveriges justieieminister Sten Wickbom och Kriminalvårdsstyrelsens generaldirektör Ulf Larsson avgår [4].
- 10 oktober - USA utför militära operationer i Persiska viken [10].
- 12 oktober - Musikgruppen Twisted Sister splittras.
- 13 oktober - Bagdad utsätts för en robotattack från Iran varvid omkring 30 personer dör.
- 15 oktober
- Storbritannien erkänner Fiji som republik [11].
- 23 personer dödas av orkanvindar och översvämningar i södra England
- 19 oktober
- Svarta måndagen inträffar, kraftigt börsras i USA då New York-börsen på åtta timmar faller med 23 % [1].
- Sveriges justitieminister Sten Wickbom avgår på grund av Stig Berglings rymning.
- 20 oktober - USA utför militära operationer i Persiska viken [10].
- 22 oktober - Piloten på British Aerospace BAE Harrier GR5-registrerad ZD325 startar av misstag sitt flygplan vilket fortsätter flyga (obemannat) tills bränslet tar slut och flygplanet störtar i Irländska sjön.[12]
- 24 oktober - Den sydafrikanske gruvarbetaren Cyril Ramaphosa tar emot det nyinstiftade Olof Palmepriset.
- 27 oktober - Folke Pudas från Övertorneå i Sverige, som i sex år har kämpat för att få tillbaka sitt trafiktillstånd, får rätt mot Sverige i Europadomstolen, som anser att han borde fått överklaga då ett trafiktillstånd för linjebil drogs in 1983, då han svarade med att hungerstrejka i en låda på Sergels torg i Stockholm [4].
-
- Två svenska läkare, som senare av kvällspressen kallas för "Obducenten" och "Allmänläkaren" , grips för styckmord på en prostituerad.
- Med röstsiffrorna 153 - 116 beslutar Riksdagen att de lokala skattemyndigheterna och Försäkringskassan övertar folkbokföringen från Svenska kyrkan.
November[redigera | redigera wikitext]
- 1 november - Windows 2.0 släpps. Den nya versionen har bl.a. funktionen att fönster kan överlappa varandra.
- 8 november
- IRA bombar Enniskillen i Nordirland.
- En tjänsteman vid Götabanken upptäcks ha gjort av med flera hundra miljoner kronor av bankens pengar på optionsaffärer.
- Tjuvar länsar drottning Silvias svit på ett hotell i London.
- 12 november - Den svenska regeringen höjer belöningen för upplysningar som leder till uppklarande av Palmemordet från 5 till 50 miljoner SEK [6].
- 16 november - 9 personer omkommer och ett 131 skadas när två snabbtåg kolliderar vid Lerum utanför Göteborg [1].
- 18 november - 30 personer omkommer vid en brand i Londons tunnelbana [2].
- 28 november - 160 personer omkommer då ett sydafrikanskt flygplan störtar [2].
- 29 november - 115 personer omkommer då ett sydkoreanskt flygplan störtar [2].
December[redigera | redigera wikitext]
Kanaltunneln börjar byggas.
- 1 december - Kanaltunneln mellan England och Frankrike börjar byggas.
- 5 december - Ett EG-möte i Köpenhamn slutar i total oenighet. Länderna kommer inte överens på någon punkt.
- 7 december - Intern kritik tvingar socialdemokraternas ledare i Stockholm John-Olle Persson att avgå.
- 8 december
- Michail Gorbatjov och Ronald Reagan undertecknar ett nedrustningsavtal vid en avspänd ceremoni i Vita huset, och avskaffar därmed alla landbaserade medeldistansrobotar [1].
- Palestinier inleder Intifadan mot Israel.
- 9 december - Anförda av ungdomar inleder palestinierna en våldsam protestaktion på Israelockuperade Västbanken och Gazaremsan [1].
- 11 december - 64 personer, de flesta barn, dödas vid en krock mellan tåg och skolbuss i Egypten [2].
- 20 december - Över 1 600 personer omkommer vid då färjan Doña Paz krockar med tankerfartyget MT Vector i Flippinerna [2].
- 28 december - 1987 års tecknade TV-serie om Teenage Mutant Ninja Turtles har premiär i USA med avsnittet Turtle Tracks [13].
- 31 december - Reklamfinansierade TV 3 premiärsänder i det svenska kabelnätet [1]. Kanalen sänder från London via satellit [6], och bryter svenska statens TV-monopol [4] samt blir första svenskägda reklamfinansierade TV-kanalen.
Okänt datum[redigera | redigera wikitext]
- New York blir första delstat i USA att införa dubbla säkerhetsbälten i större skolbussar.
- Sverige får en sambolag, där förhållandet mellan samboende, som ej är gifta, regleras. Makarna likställs vad gäller rättig- och skyldigheter i äktenskapsbalken.
- Sverige inför en lag om homosexuella sambor [14]
- KDS byter namn till Kristdemokratiska samhällspartiet (KD).
- Sveriges första kvinnliga justitieombudsman, Gunnel Norell Söderblom, utses.
- Anders Jacobsson och Sören Olsson ger ut Berts dagbok, första boken i Bertserien [15].
- Den civila fartygsproduktionen på Kockums läggs ner och man koncentrerar sig på militära fartyg.
- Romer likställs med samer och tornedalingar som etnisk minoritet i Sverige och får hemortsrätt.
- En svensk lag mot transitering av högteknologisk utrustning som kan klassas som krigsmateriel antas.
- Sverige inför handelsbojkott mot Sydafrika i protest mot landets apartheidpolitik.
- Den svenska regeringen beslutar att ställa in biståndet till Vietnam om de vietnamesiska trupperna inte lämnar Kambodja.
- Carl Larssons målning Midvinterblot köps av en japansk konstsamlare för 10 miljoner kronor.
- Österplana I meteoriten hittas, ett av få upptäckta meteoritnedslag i Sverige
Födda[redigera | redigera wikitext]
- 7 januari - Lyndsy Fonseca, amerikansk skådespelare.
- 21 januari - Jenna Santoromito, australisk vattenpolospelare.
- 26 januari – Gojko Kačar, serbisk fotbollsspelare.
- 1 februari
- Ronda Rousey, amerikansk före detta judoutövare och numera MMA-utövare.
- Wu Jingyu, kinesisk taekwondoutövare.
- 5 februari - Linus Omark, svensk ishockeyspelare.
- 9 februari - Magdalena Neuner, tysk skidskytt.
- 10 februari - Mateusz Szczepaniak, polsk speedwayförare.
- 15 februari - Hanna Zajc, svensk idrottare.
- 21 februari - Ashley Greene, amerikansk skådespelare och modell.
- 3 mars - Stacie Orrico, sångare.
- 4 mars - Marina Zablith, brasiliansk vattenpolospelare.
- 6 mars - Hannah Taylor-Gordon, brittisk skådespelare.
- 9 mars - Bow Wow, amerikansk rap-artist.
- 31 mars - Georg Listing, tysk basist från bandet Tokio Hotel
- 7 april
- Jaimee Kaire-Gataulu, nyzeeländsk skådespelare, från TV-serien The Tribe.
- Jessica Steffens, amerikansk vattenpolospelare.
- 9 april
- Kassim Abdallah, komorisk fotbollsspelare.
- Jesse McCartney, amerikansk artist och skådespelare.
- Patrick "Paddy" Barnes, irländsk amatörboxare.
- 19 april
- Oksana Akinsjina, rysk skådespelare.
- Marija Sjarapova, rysk tennisspelare.
- 25 april - Ida Jenshus, artist
- 27 april
- Joëlle Békhazi, kanadensisk vattenpolospelare.
- William Moseley, brittisk skådespelare.
- 4 maj
- Cesc Fàbregas, spansk fotbollsspelare.
- Jorge Lorenzo, spansk roadracingförare.
- 8 maj - Essi Pöysti, Miss Finland 2009.
- 18 maj - Luisana Lopilato, argentinsk skådespelare
- 2 juni - Darin Zanyar, svensk sångare, deltagare i Idol 2004.
- 9 juni - Amanda Renberg, svensk skådespelare.
- 11 juni - Didrik Solli-Tangen, vinnare av Norsk Melodi Grand Prix 2010
- 15 juni – Rohullah Nikpai, afghansk idrottare.
- 24 juni - Lionel Messi, argentinsk fotbollsspelare.
- 25 juni – Wilaiporn Boothduang, thailändsk fotbollsspelare.
- 26 juni - Luka Lončar, kroatisk vattenpolospelare.
- 29 juni - Ana Free, portugisisk singer-songwriter.
- 17 juli - Gemma Beadsworth, australisk vattenpolospelare.
- 18 juli - Jim Ramel Kjellgren, svensk skådespelare.
- 21 juli - Kami Craig, amerikansk vattenpolospelare.
- 22 juli - Charlotte Kalla, svensk längdskidåkare.
- 29 juli - Petri Honkonen, finländsk politiker.
- 7 augusti - Sidney Crosby, kanadensisk ishockeyspelare.
- 8 augusti - Katie Leung, brittisk skådespelare.
- 10 augusti - Chastity Lynn, amerikansk skådespelare.
- 1 september - Mats Zuccarello Aasen, norsk ishockeyspelare.
- 7 september - Evan Rachel Wood, amerikansk skådespelare.
- 9 september - Joshua Herdman, brittisk skådespelare, Vincent Crabbe Jr. i Harry Potter-filmerna.
- 14 september
- Karolina Kedzierska, svensk taekwondoutövare.
- Jonas Bane, svensk skådespelare.
- 20 september - Leony, indonesisk sångerska.
- 22 september - Tom Felton, brittisk skådespelare, Draco Malfoy i Harry Potter-filmerna.
- 24 september - Spencer Treat Clark, amerikansk skådespelare.
- 28 september - Hilary Duff, amerikansk skådespelare och popsångare.
- 28 september - Kasper Lindström, svensk skådespelare.
- 29 september - Anaïs Demoustier, fransk skådespelare.
- 1 oktober - Maro Joković, kroatisk vattenpolospelare.
- 12 oktober - Besian Idrizaj, var en österrikisk fotbollsspelare.
- 15 oktober - Petra Granlund, svensk simmare.
- 18 oktober - Zac Efron, amerikansk skådespelare.
- 23 oktober - Faye Hamlin, svensk sångare.
- 27 oktober - Kata Gáspár, ungersk skådespelare.
- 31 oktober - Ivan Buljubašić, kroatisk vattenpolospelare.
- 3 november - Gemma Ward, australisk supermodell.
- 5 november - Kevin Jonas, amerikansk musiker i bandet Jonas Brothers.
- 23 november - Nicklas Bäckström, svensk ishockeyspelare.
- 25 november - Hjälte Björkdahl, svensk musiker.
- 27 november - María del Rosario Espinoza, mexikansk taekwondoutövare.
- 30 november - Dougie Poynter, basist i engelska popbandet McFLY.
- 3 december - Michael Angarano, amerikansk skådespelare.
- 7 december - Aaron Carter, amerikansk sångare.
- 12 december
- Adam Larsen Kwarasey, ghanansk fotbollsmålvakt.
- Sibel Redzep, svensk deltagare i Idol 2004 och 2005.
- 16 december - Hallee Hirsh, amerikansk skådespelare.
- 18 december - Miki Ando, japansk konståkare.
- 19 december - Aaron Renfree, brittisk musiker, medlem i S Club 8.
- 26 december - Björn Davidsson, svensk skådespelare.
- 27 december - Rowena Webster, australisk vattenpolospelare.
- 28 december - Thomas Dekker, amerikansk skådespelare.
Avlidna[redigera | redigera wikitext]
- 9 januari - Erik Liebel, svensk skådespelare.
- 15 januari - Carl-Fredrik Algernon, krigsmaterielinspektör.
- 17 januari - Harry Darby, amerikansk republikansk politiker och industrialist, senator 1949-1950.
- 22 januari - Barbro Alving, svensk journalist, mer känd som Bang eller Kärringen mot strömmen [6].
- 27 januari - Ove Rainer, före detta svensk justitieminister och Postens generaldirektör.
- 29 januari - Gerhard Klopfer, tysk nazistisk politiker.
- 31 januari - Yves Allégret, fransk regissör.
- 2 februari - Alistair MacLean, brittisk författare.
- 4 februari - Liberace, amerikansk entertainer, pianist.
- 18 februari - Märta Reiners, svensk operasångare.
- 22 februari - Andy Warhol, amerikansk bildkonstnär.
- 2 mars - Randolph Scott, amerikansk skådespelare, främst western.
- 3 mars - Danny Kaye, amerikansk komiker, sångare och skådespelare.
- 6 mars - Edward Zorinsky, amerikansk politiker, senator 1976-1987.
- 10 mars - Dwight W. Burney, amerikansk republikansk politiker.
- 16 mars - Johann Otto von Spreckelsen, dansk arkitekt.
- 17 mars - Marianne Ljunggren, svensk dansare, skådespelare, revy- och varietéartist.
- 18 mars - Kari Diesen, norsk skådespelare.
- 23 mars - Walter Walford Johnson, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1950-1951.
- 2 april - Buddy Rich, amerikansk jazzmusiker
- 6 april - Jan Lindblad, svensk filmproducent [6].
- 7 april - Carl-Axel Hallgren, svensk skådespelare och operasångare (baryton).
- 11 april - Erskine Caldwell, amerikansk författare.
- 12 april - Roar Colbiørnsen, norsk barnboksförfattare.
- 19 april - Antony Tudor, brittisk dansare och koreograf.
- 4 maj - Paul Butterfield, amerikansk bluessångare och musiker, som ledde Paul Butterfield Blues Band.
- 14 maj - Rita Hayworth, amerikansk skådespelare.
- 17 maj - Gunnar Myrdal, svenskt statsråd och nobelpristagare i ekonomi [6].
- 3 juni - Herbert Schultze, tysk ubåtsbefälhavare.
- 8 juni - Gustaf "Stålfarfar" Håkansson, svensk rikskändis.
- 11 juni - Ann Mari Uddenberg, svensk skådespelare.
- 14 juni - Ester Roeck-Hansen, svensk skådespelare.
- 22 juni - Fred Astaire, amerikansk skådespelare och dansare.
- 10 juli - John H. Hammond, amerikansk musikproducent på skivbolaget CBS.
- 15 juli – Alfie Bass, brittisk skådespelare.
- 24 juli - Eugen Kogon, tysk författare, sociolog, nazimotståndare.
- 25 juli - Malcolm Baldrige, amerikansk republikansk politiker och affärsman.
- 1 augusti - Pola Negri, polsk-amerikansk skådespelare.
- 2 augusti - Anna Lisa Berkling, svensk journalist.
- 10 augusti - Karl-Erik Stark, svensk skådespelare.
- 17 augusti
- Stellan Agerlo, svensk skådespelare.
- Rudolf Hess, tysk nazistledare.
- 28 augusti - John Huston, amerikansk filmregissör.
- 29 augusti - Lee Marvin, amerikansk skådespelare.
- 1 september - Gerhard Fieseler tyskt flygaräss och flygplanskonstruktör.
- 5 september
- Liss Granqvist, f.d. president i försäkringsöverdomstolen.
- Anna-Lisa Wärnlöf, författare.
- 8 september - Eric Lundquist, journalist.
- 9 september
- Einar Gerhardsen, norsk statsminister 1945-1951, 1955-1963 och 1963-1965.
- Vera Schmiterlöw, svensk skådespelare.
- Gunnar de Frumerie, svensk pianist och kompositör.
- 11 september
- Kerstin Bernadotte, svensk journalist.
- Lorne Greene, kanadensisk skådespelare.
- Elias Svedberg, inredningsarkitekt.
- Peter Tosh, jamaicansk reggaesångare.
- 15 september - Erik Lundberg, nationalekonom.
- 19 september - Einar Gerhardsen, norsk statsminister, partiledare.
- 21 september
- Sven Andersson, svensk socialdemokratisk politiker och statsråd.
- Jaco Pastorius, amerikansk musiker, basist (mördad).
- 25 september - Mary Astor, amerikansk skådespelare.
- 29 september - Henry Ford II, amerikansk industriman, chef för Ford Motor Company 1945-1960.
- 30 september
- Tord Hall, docent
- Vincent Jonasson, svensk sångare, kompositör, textförfattare och skådespelare.
- 2 oktober - Madeleine Carroll, brittisk skådespelare.
- 3 oktober - Jean Anouilh, fransk författare.
- 6 oktober - Otto Meijer, länsåklagare.
- 13 oktober
- Kishore Kumar, indisk sångare.
- Sven Sörmark, journalist, författare.
- 14 oktober - Sven Sörmark före detta chefredaktör på Aftonbladet.
- 20 oktober - Andrej Nikolajevitj Kolmogorov, rysk matematiker.
- 21 oktober - He Yingqin, kortvarig premiärminister i Kina.
- 25 oktober - Sven Jerstedt, redaktör.
- 29 oktober - Woody Herman, amerikansk jazzmusiker, orkesterledare.
- 7 november - Arne Borg, svensk tävlingssimmare [6].
- 10 november - Lucy Griffiths, brittisk skådespelare.
- 12 november - Cornelis Vreeswijk, nederländsk-svensk trubadur och visdiktare,[7].
- 14 november - Pieter Menten, nederländsk konsthandlare och dömd krigsförbrytare.
- 21 november - Jim Folsom, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1947-1951 och 1955-1959.
- 22 november - W. Haydon Burns, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1965-1967.
- 24 november - Gunnar Heckscher, svensk politiker, före detta partiledare för Högern, professor i statskunskap, ambassadör.
- 2 december - Mauritz Edström, journalist, författare.
- 10 december - Jascha Heifetz, litauisk-amerikansk violinist.
- 14 december - Gerard Bonnier, bokförläggare.
- 21 december - John Spence, amerikansk sångare.
- 24 december - M.G. Ramachandran, indisk politiker och filmskådespelare.
- 29 december - Hans Viksten, konstnär.
- december - Marguerite Yourcenar, författare.
Nobelpris [16][redigera | redigera wikitext]
- Fysik
- J Georg Bednorz, Västtyskland
- K Alexander Müller, Schweiz
- Kemi
- Donald J Cram, USA
- Jean-Marie Lehn, Frankrike
- Charles J Pedersen, USA
- Medicin - Susumu Tonegawa, Japan
- Litteratur - Joseph Brodsky, USA
- Fred - Óscar Arias, Costa Rica
- Ekonomi - Robert Solow, USA
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] 20:e århundrades När Var Hur - 1987, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ [a b c d e f g h] 100 år med Aftonbladet – 1987, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k] Sverige 1900-talet – 1987, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Uppslagsordet boforsaffären från Nationalencyklopedins internettjänst. Läst 1 augusti 2011.
- ^ [a b c d e f g h i j k] Hundra år i Sverige - 1987, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ [a b c] Faktakalendern 2000 – 1987 (Sverige), 1999
- ^ ”And Baby Makes Five Billion: U.N. Hails a Yugoslav Infant – New York Times”. http://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9B0DE7DB123EF931A25754C0A961948260.
- ^ [a b c] Faktakalendern 1997, Semic, 1996
- ^ [a b c] USA:s militära insatser i utlandet
- ^ [a b] ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Fiji.html.
- ^ ”Accidental and fatal ejection over southern England [Archive] - PPRuNe Forums”. http://www.pprune.org/archive/index.php/t-182748.html.
- ^ ”TV.com”. http://www.tv.com/teenage-mutant-ninja-turtles-1987/turtle-tracks/episode/45510/summary.html?tag=ep_guide;summary.
- ^ Sverige 1900-talet – Är du likaberättigad, lilla vän?, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”Bert”. http://www.soren-anders.se/item.aspx?id=595.
- ^ ”Nobelpriset”. http://nobelprize.org/nobel_prizes/lists/all/index.html. Läst 10 april 2011.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör 1987.
Wikimedia Commons har media som rör 
