1990
Från Wikipedia
1990 (MCMXC) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern. Det var det första året på decenniet 1990-talet.
Händelser[redigera | redigera wikitext]
Januari[redigera | redigera wikitext]
- Januari - John McEnroe USA diskvalificeras från årets Australiska öppna i tennis på grund av odisciplinerat uppträdande [1].
- 2 januari - De svenska tidningarna Kvällsposten och GT slås ihop till iDag.
- 3 januari - Panamas ledare Manuel Noriega överlämnar sig till USA:s invaderande soldater och häktas misstänkt för knarksmuggling [2].
- 3 januari - 3 personer omkommer då en Piper Navajo störtar nordväst om Hudiksvall, Sverige [3].
- 4 januari - 310 personer omkommer vid tågkollision i Pakistan [3].
Lutande tornet stängs.
- 8 januari - Lutande tornet i Pisa stängs för första gången på 800 år då det anses luta för mycket [4].
- 10 januari - Sveriges finansminister Kjell-Olof Feldt presenterar sitt sista budgetpaket.
- 12 januari - Ingela Thalén blir svensk socialminister.
- 14 januari - 44 personer döda vid en diskoteksbrand i Spanien [3].
- 16 januari - Amerikanen David J. Herman utses till VD för Saabs personbilsdivision, som nyligen sålts till GM [5].
- 20 januari
- Sovjetiska soldater ockuperar Baku i Azerbajdzjanska SSR, i samband med undantagstillstånd utfärdat av Michail Gorbatjov, över 130 personer dödas och över 700 skadas under demonstrationer för självständighet.[6][7]
- Östtyskland beslutar att Berlinmuren skall säljas till intresserade i väst [4].
- 25 januari
- Den svenska "Valpskatten" på handel med värdepapper, som infördes 1987, avskaffas då en stor del av handeln har flyttat utomlands [8].
- 72 personer omkommer då ett colombianskt flygplan störtar på grund av bränslebrist vid John F. Kennedy International Airport i New York i New York i USA [3].
- 29 januari - En månadslång konflikt i de svenska bankerna stänger alla bankkontor [8].
- 31 januari - McDonald's öppnar sin första restaurang i Moskva [9].
Februari[redigera | redigera wikitext]
- 2 februari - Sydafrikas president F. W. de Klerk meddelar att Nelson Mandela skall släppas ur fängelset efter 27 år [4].
- 5 februari - Det sovjetiska kommunistpartiet beslutar avstå sin politiska monopolställning [2].
- 7 februari - 72 personer döda vid en gruvolycka i Turkiet [3].
- 6 februari - Den första svenska hjärt-lung-transplantationen genomförs.
- 8 februari - Sveriges finansminister Feldt lägger fram ett bistert krisprogram som kritiseras från de flesta håll, vilket leder till svenska regeringens avgång [8]. Det innehåller löne-, pris-, hyres- och kommunalskattestopp samt strejkförbud.
- 10 februari
- Västtysklands förbundskansler Helmut Kohl får ja av Sovjetunionen till tysk återförening [2].
- Vid ett vulkanutbrott på Java täcks stora delar av ön av ett tjockt, svart asklager [10].
Nelson Mandela frisläppt.
- 11 februari - Nelson Mandela friges efter 27 år i fängelse och möts av jublande folkmassor i Kapstaden [9].
- 12 februari - En mindre svensk regeringsombildning genomförs, varvid Mona Sahlin och Rune Molin blir statsråd.
- 13 februari - USA:s drar tillbaka de sista av de soldater man 1989 skickade till Panama för att skydda amerikaner och stoppa general Manuel Noriega [11].
- 14 februari
- 15 februari - Den socialdemokratiska svenska regeringen fälls av Sveriges riksdag, som inte accepterar ett krispaket, och finansminister Kjell-Olof Feldt avgår dagen efter[5]. Förslaget handlar om lönestopp.
- 16 februari - Kjell-Olof Feldt avgår som svensk finansminister.
- 19 februari
- Polis sätter in tårgas mot albanska demonstranter i Kosovo [4].
- Ingvar Carlsson får i uppdrag att bilda en ny svensk regering.
- 20 februari - Berlinmuren är nu nerriven mellan gamla riksdagshuset och Checkpoint Charlie.
- 22 februari - Ingvar Carlsson meddelar, att han är beredd att bilda ny regering med aktivt stöd från Vänsterpartiet och passivt från Centerpartiet.
- 23 februari - Volvo och Renault tillkännager planer på att gå samman genom att de köper andelar i varandra [8].
- 27 februari
- Ingvar Carlsson väljs till ny statsminister i Sverige sedan Carl Bildt avböjt, och bildar en ny regering. Allan Larsson blir ny finansminister [8] och Erik Åsbrink blir budgetminister [5].
- Vasaloppet ställs in för första gången sedan 1934, snöbrist är orsaken [9].
Mars[redigera | redigera wikitext]
- 11 mars
- Diktatorn Augusto Pinochet lämnar ifrån sig presidentämbetet i Chile till den folkvalde Patricio Aylwyn efter 17 år [2].
- Litauiska SSR förklarar sig självständigt [2].
- 13 mars - Nelson Mandela besöker Sverige och talar i Sveriges riksdag.
- 15 mars - 62 personer skadas allvarligt då två spårvagnståg kolliderar i Göteborg [3]. Flera av de skadade är barn [8].
- 16 mars - På fyra dagar har 600 asylsökande kommit med Polenfärjorna till Sverige. 2 000 till väntar i Polen, de flesta från Mellanöstern [8].
- 18 mars - Den borgerliga alliansen vinner det första fria parlamentsvalet i Östtyskland, som därmed säger ja till marknadsekonomi och snabb återförening med Västtyskland [9].
- 19 mars - Sovjetunionen återinför direktstyre i Litauiska SSR [2].
- 21 mars - Namibia blir självständigt från Sydafrika efter 75 år [9].
- 27 mars - Beslut tas på Skansen om att elefanterna ska bort [4].
- 29 mars - Sex svenska polischefer åtalas för otillåten avlyssning av kurder och palestinier.
April[redigera | redigera wikitext]
- 7 april - En troligen anlagd brand utbryter ombord på färjan Scandinavian Star utanför Bohusläns kust under färd från Oslo till Frederikshavn, varvid 158 människor omkommer [9].
- 8 april - Miklós Némeths reformkommunistiska regering röstas bort då Ungern för första gången sedan 1945 har fria val [9].
- 16 april - 71 personer omkommer vid tågbrand i Indien [3].
- 20 april - De svenska socialdemokraterna säger ja till bro över Öresund [4].
- 24 april - Hubbleteleskopet skjuts iväg i omloppsbana runt jorden från rymdfärjan Discovery/STS-31.[12]
- 27 april - Skogsindustrikoncernen Stora köper den västtyska industrigruppen Feldmühle Nobel för 14 miljarder SEK i det hittills största svenska företagsköpet [5].
Maj[redigera | redigera wikitext]
- 1 maj - De sovjetiska ledarna lämnar tribunen på Röda torget efter att ha blivit utbuade [4].
- 2 maj - Justitiekanslern ger Christer Pettersson 300 000 kronor i skadestånd för att han suttit oskyldigt häktad i tio månader [8].
- 3 maj - Ett 30-tal familjer evakueras vid skogsbrand i Lessebo, Sverige [10].
- 11 maj - Mikael Reuterswärd och Oskar Kihlborg blir de första svenskarna som lyckas bestiga Mount Everest.
- 17 maj
-
- Katarina kyrka i Stockholm brinner ner [13].
- Världshälsoorganisationen (WHO) tar bort homosexualitet från sin lista över sjukdomar.
- Kommunalrådet Lars Engqvist i Malmö vill skänka en hemdator till varje hushåll [8].
- 22 maj - Nord- och Sydjemen återförenas och blir Jemen [2].
- 24 maj - Två nybyggda flyktingförläggningar i Kimstad bränns ner, och polisen misstänker att bränderna är anlagda [9]. Dagarna efter utförs även attentat mot flyktingar i Mariestad och Motala [4].
- 25 maj - En flyktingförläggning i Mariestad utsätts för attentat, och 70 flyktingar blir hemlösa [5].
- 26 maj - Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK) byter namn till Vänsterpartiet (V).
- 29 maj - Boris Jeltsin vinner presidentvalet i Ryska SSR, Sovjetunionen [4].
- 30 maj - Michail Gorbatjov och George Bush undertecknar START-avtalet om förstörande av strategiska kärnvapen [2].
Juni[redigera | redigera wikitext]
- 1 juni
- Första hiphopalbumet på svenska släpps med Just D
- 5 juni
- PK-banken byter namn till Nordbanken [13].
- All utrustning från gruvan i Grängesberg auktioneras bort av Grängesbergsbolaget, och därmed avslutas gruvans historia med anor från 1300-talet [5].
- 8 juni - Undantagstillståndet i Sydafrika upphävs [14].
- 9 juni - En norsk tanker börjar brinna i Mexikanska golfen, och 125 000 ton olja läcker ut [10].
- 16 juni - Estline inviger sitt första fartyg M/S Nord Estonia. Fartyget sätts in på rutten Stockholm-Tallinn.
- 18 juni - Schengenavtalet mellan Frankrike, Västtyskland, Belgien, Nederländerna och Luxemburg om passfrihet mellan länderna undertecknas [2].
- 21 juni - 50 000 personer dödas, 100 000 personer skadas och 500 000 personer blir hemlösa vid ett jordskalv i Iran [15]. Skalvet uppmäts till 7.3 på Richterskalan.[16]
- 25 juni - Världens första vindkraftverk till havs placeras ut i Kalmarsund [5].
Juli[redigera | redigera wikitext]
- 1 juli
- Valutaunionen mellan Västtyskland och Östtyskland träder i kraft och gör D-mark till östtysk valuta, vilket är ett steg på vägen mot återförening [2].
- Den svenska gränsen för rattonykterhet sänks till 0,2 promille.
- I Sverige kommer en lag som säger att elever i högstadiet och gymnasieskolan får utse egna skyddsombud.
- 2 juli - SR Slovenien förklarar sig självständigt inom jugoslaviska federationen [2].
- 3 juli - Drygt 1 400 muslimska pilgrimer på besök i Mecka kvävs eller trampas ihjäl då panik utbryter i en gångtunnel [9]
- 8 juli
- Västtyskland vinner VM-finalen i fotboll mot Argentina med 1-0 på Olympiastadion i Rom [9].
- Stefan Edberg, Sverige vinner Wimbledontennisens herrsingelfinal för andra gången [9].
- 9 juli - Filmen Tillbaka till framtiden del III har svensk premiär.
- 11 juli - Armeniska terrorister i Azerbajdzjanska SSR spränger en buss under färd från Kelbecer till Tartar[förtydliga]. 14 personer dödas, och 35 skadas.[17]
- 16 juli
- 16 000 personer omkommer vid ett jordskalv i Filippinerna [15].
- Ukrainska SSR förklarar sig självständigt [2].
- Michail Gorbatjov förklarar att ett återförenat Tyskland kan vara med i NATO [2].
- 27 juli - Vitryska SSR:s parlament förklarar republiken suverän [4].
- 31 juli - Irak och Kuwait inleder förhandlingar om gränsdragningen [2].
Augusti[redigera | redigera wikitext]
- 1 augusti
- Gränsförhandlingarna mellan Irak och Kuwait bryter samman då Kuwait vägrar ge efter för Iraks krav [2].
-
- Tommy Svensson utses till ny förbundskapten för Sveriges herrlandslag i fotboll, sedan Olle Nordin fått sparken då svenskarna presterat mindre bra vid VM 1990 i Italien [9].
- 2 augusti - Irak invaderar Kuwait [9]. FN kräver at Irak drar tillbaka sina soldater. USA, Storbritannien, Sovjetunionen och Egypten skickar krigsfartyg till Persiska viken [2].
- 5 augusti - Tidningen Ny Dag, partiorgan för de svenska kommunisterna sedan 51 år, läggs ner [9].
- 6 augusti
- FN:s säkerhetsråd visar unik enighet och beslutar införa sanktioner mot Irak [9].
- USA:s president George Bush meddelar att USA skickat soldater till inbördeskrigets Liberia för att skydda USA:s ambassad i Monrovia och att amerikaner evakuerats från Liberia med helikopter [11].
- 8 augusti - Saddam Hussein förklarar Kuwait som Iraks nittonde provins.
- 9 augusti - USA:s president George Bush meddelar att USA skickat soldater till Persiska viken för att skydda Saudiarabien [11].
- 15 augusti - Fred sluts i Iran–Irak-kriget [2].
- 22 augusti - Gifter läcker ut i Ufmika och dödar gift och växtliv samt förgiftar dricksvattnet efter en explosion i en kemisk fabrik i Ufa vid Uralbergen i Ryska SSR, Sovjetunionen [10].
- 25 augusti - FN:s säkerhetsråd tillåter våld för att upprätthålla blockaden mot Irak.
- 28 augusti - Saddam Hussein utropar Kuwait till Iraks 19:e provins [2].
- 31 augusti - Västtyskland och Östtyskland undertecknar avtal om tysk återförening [2].
- Augusti - Finansbolaget Nyckeln aviserar stora förluster, vilket inleder en bank- och fastighetskris. Svenska staten tar över mer än 100 miljarder i kreditförluster.
September[redigera | redigera wikitext]
.svg){kind=spacer}
- 1 september - Tunnelbanestationen Unter den Linden i Berlin återöppnas så att man efter 29 år återigen kan åka mellan Öst- och Västberlin.
- 2 september - Transnistrien förklarar sig självständigt från Moldavien.
- 4 september
- Chiles tidigare president Salvador Allende får en officiell statsbegravning, nästan arton år efter sin död i samband med en militärkupp.
- Trafik med X 2000-tåg inleds i Sverige [18].
- 9 september - Nätverket Rotaract Poseidon Göteborg grundades för att utveckla färdigheter inom ledarskap och arbete med ”service above self”.
- 12 september
- En domare i Australien ger order om att mediamogulen Christopher Skase, tidigare ägare av Seven Network, skall häktas då han skall ha underlåtit att vittna i en konkursförvaltares granskning av misslyckade skeppsvarvsföretaget Lloyds Ships Holdings, som samarbetar med Christopher Skases Qintex Australia Ltd.[19]
- Öst- och Västtyskland undertecknar "två plus fyra-fördraget" om Tysklands återförening tillsammans med Sovjetunionen, USA, Storbritannien och Frankrike [2].
- 15 september - TV4 startar sina reklamfinansierade sändningar [9], som andra reklam-TV-kanal i Sverige.
- 18 september – IOK tillkännager att olympiska sommarspelen 1996 kommer att hållas i Atlanta, USA.
- 21 september - Socialdemokraterna avslutar sin kongress i Stockholm, och uttalar sig positivt för bygget av väg- och järnvägsbro över Öresund, samt uttalar sig för att införa TV-reklam i marksänd kanal, men frågan i vilken form lämnas öppen.[20]
- 24 september - Sovjetunionens högsta sovjet röstar överväldigande för ett räddningspaket som möjliggör omfattande marknadsliberala reformer.[21]
Oktober[redigera | redigera wikitext]
.svg)
Tyskland åter ett.
- 3 oktober - Öst- och Västtyskland återförenas och bildar om Tyskland på nytt[9], när Brandenburg, Mecklenburg-Vorpommern, Sachsen, Sachsen-Anhalt och Thüringen uppgår i Förbundsrepubliken Tyskland. Östberlin och Västberlin återförenas.
- 9 oktober - David Souter tillträder som domare vid USA:s högsta domstol.
- 10 oktober - SE-banken köper 28 procent av försäkringsbolaget Skandia som inledning till en fusion [8].
- 16 oktober - Valutaflödet ur Sverige uppnår under de senaste veckorna en toppnotering på 12 miljarder SEK, och Sveriges riksbank höjer räntan från 12 till 14 % [5].
- 18 oktober - För att dämpa spekulationen mot den svenska kronan och hejda valutaflödet höjer riksbanken diskontot till 17 % [8].
- 23 oktober - 4 personer omkommer och 1 skadas då en helikopter störtar under kontroll av ledningar mellan Gällivare och Tärnaby i Sverige [3].
- 26 oktober
- 30 oktober - Folkpartiets Bengt Westerberg och moderaternas Carl Bildt deklarerar att de vill bilda regering om socialdemokraterna förlorar svenska valet kommande år [8].
November[redigera | redigera wikitext]
- 6 november - Valdag i USA. Demokraterna behåller majoriteten i både representanthuset, där man vinner sju platser, och senaten, där man vinner en plats.
- 7 november
- Stockholms tingsrätt friar Jacob Palmstierna, misstänkt för grova skattebrott [22].
- 3 personer omkommer då ett skolflygplan störtar ner i sjön Mälaren, Sverige [3].
- 12 november
- De svenska försäkringsbolagen SPP och Trygg-Hansa slås ihop.
-
- Popduon Milli Vanilli, bestående av Rob Pilatus och Fabrice Morvan, avslöjas efter att det har uppdagats att de inte är de riktiga sångarna på studionspelningen av sitt Grammy-nominerade album, i själva verket var det andra som sjöng in melodierna på skiva.
- 14 november
- 16 november - USA:s president George Bush meddelar att USA utökat sina styrkor i Saudiarabien [11].
- 22 november - I Storbritannien avgår Margaret Thatcher, premiärminister och konservativa partiets ordförande, då den interna kritiken mot henne vuxit alltmer [9].
- 23 november - Vid sitt landsmöte i Stockholm byter Folkpartiet namn till Folkpartiet liberalerna [23].
- 26 november - Den svenska gisslan i Irak på 56 personer släpps efter brev från Sveriges statsminister Ingvar Carlsson, där han utlovar att Sverige skall arbeta fredligt för att lösa Kuwaitkonflikten [5].
- 27 november - I Storbritannien efterträds Margaret Thatcher av John Major som premiärminister och konservativa partiets ledare [9]
- 28 november - Nöjesparks- och grammofondirektören Bert Karlsson och industrimannen Ian Wachtmeister meddelar, att de tänker delta i det svenska riksdagsvalet 1991 med partiet Ny demokrati [8].
- 29 november - FN:s säkerhetsråd säger ja till militärt våld mot Irak om irakierna inte lämnar Kuwait före 15 januari 1991 [4].
- November - Representanter för Sveriges muslimska råd åker till Irak för att förhandla om frisläppandet av svensk gisslan.
December[redigera | redigera wikitext]
- 1 december - Engelska och franska tunnelborrare möts under Engelska kanalen [2].
- 2 december - Toyohiro Akiyama blir förste japanen i rymden.
- 9 december - Tidigare elektrikern och fackföreningsledaren Lech Walesa väljs till Polens president [9], med 75 % av rösterna [4] och lämnar ordförandeskapet i Solidaritet [2].
- 12 december - Sveriges riksdag röstar för att Sverige skall ansöka om medlemskap i EG [13].
- 20 december
- Före detta polischefen Hans Holmér och före detta SÄPO-chefen P. G. Näss fälls för olovlig avlyssning under Palmeutredningen, Stockholms tingsrätt dömer båda till dagsböter [5].
- Nordbankens VD Rune Barnéus får sparken på grund av alla kreditförluster [4].
- 22 december - SR Kroatien förklarar sig självständigt inom jugoslaviska federationen [2][2].
- 23 december - Slovenien säger i folkomröstning ja till frigörelse från Jugoslavien [4].
- 26 december - Slovenien förklarar sig som självständig stat.
Okänt datum[redigera | redigera wikitext]
- Storbritanniens parlament lagstiftar mot ravepartyn [24].
- De sista utsmyckningarna inom handstilen de-standardiseras, för att hänga med in i IT-åldern.[25]
- Produktionsbidraget i det svenska presstödet omvandlas till ett driftbidrag.
- Prisreglering och exportstöd för svenska jordbruksprodukter avskaffas.
- I Kanada avskaffar provinsen Ontario alla religiösa tendenser i provinsens allmänna skolsystem.
- Tomas Brolin blir Sveriges dyraste fotbollsproffs någonsin då han går till italienska AC Parma för 10 miljoner SEK [8].
- Snabbtåget X 2000 börjar trafikera linjen Stockholm-Göteborg [26].
Födda[redigera | redigera wikitext]
- 1 januari – Anastasia Lin, kinesisk-kanadensisk skådespelare, skönhetsdrottning och människorättsaktivist
- 7 januari - Gregor Schlierenzauer, österrikisk backhoppare.
- 18 januari – Nisa Romyen, thailändsk fotbollsspelare.
- 11 februari - Q'orianka Kilcher, amerikansk skådespelare.
- 25 februari – Ehsan Hajsafi, iransk fotbollsspelare.
- 4 mars - Andrea Bowen, amerikansk skådespelare.
- 5 mars - Freddy Åsblom, svensk barnskådespelare.
- 9 mars - Mateusz Prus, polsk fotbollsmålvakt.
- 16 mars - James Bulger, brittiskt mordoffer.
- 24 mars
- Frida von Schewen, svensk sångerska.
- Keisha Castle-Hughes, australisk skådespelare.
- Jules Sitruk, fransk skådespelare.
- 1 april - Samuel Haus, [svensk barnskådespelare.
- 9 april - Kristen Stewart, amerikansk skådespelare.
- 10 april - Alex Pettyfer, engelsk skådespelare
- 15 april - Emma Watson, brittisk skådespelare.
- 18 april – Oumar Niasse, senegalesisk fotbollsspelare.
- 26 maj - Mervan Celik, svensk fotbollsspelare.
- 13 juni – Aaron Johnson, amerikansk skådespelare.
- 26 juni - Melissa Seidemann, amerikansk vattenpolospelare.
- 30 juni - Sandro Sukno, kroatisk vattenpolospelare.
- 13 juli – Eduardo Salvio, argentinsk fotbollsspelare.
- 27 juli - Indiana Evans, australisk skådespelare.
- 6 augusti - JonBenét Ramsey, amerikansk skönhetsdrottning.
- 11 augusti - Nicola Zagame, australisk vattenpolospelare.
- 28 augusti
- Bojan Krkić, spansk-serbisk fotbollsspelare.
- Ariel Petsonk, svensk barnskådespelare.
- 18 september
- Lewis Holtby, tysk fotbollsspelare.
- Alexandra Höglund, svensk fotbollsspelare.
- 25 september - Mao Asada, japansk konståkerska.
- 1 oktober - Charlie McDonnell, engelsk bloggare känd från Youtube.
- 19 oktober
- Aleh Dubitski, vitrysk släggkastare.
- Janet Leon, svensk sångare och dansare.
- 29 oktober - Eric Saade, svensk artist.
- 1 november – Simone Giertz, svensk uppfinnare och Youtube-personlighet.
- 5 november - Darko Brguljan, montenegrinsk vattenpolospelare.
- 14 november - Jessie Jacobs, australisk skådespelare och sångare.
- 28 november - Dedryck Boyata, belgisk fotbollsspelare.
- 30 november - Hannah Richings, brittisk musiker, medlem i S Club 8.
- 18 december - Victor Hedman, svensk ishockeyspelare.
- 25 december - Lisa Larsen, svensk skidåkare, orienterare och löpare.
Avlidna[redigera | redigera wikitext]
Första kvartalet[redigera | redigera wikitext]
- 2 januari - Nils Kyndel, svensk kompositör och musikarrangör.
- 8 januari - Terry-Thomas, brittisk skådespelare.
- 12 januari - Joseph S. Clark, amerikansk demokratisk politiker, senator 1957-1969.
- 14 januari - Sten-Åke Cederhök, svensk skådespelare och revyartist [8].
- 17 januari - Charles Hernu, fransk politiker, Frankrikes försvarsminister 1981-1985.
- 19 januari - Mel Appleby, brittisk sångerska.
- 20 januari - Barbara Stanwyck, amerikansk skådespelare.
- 23 januari - Charley Eugene Johns, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1953-1955.
- 25 januari - Ava Gardner, amerikansk skådespelare.
- 1 februari - Lauritz Falk, svensk skådespelare, regissör, sångare och konstnär.
- 8 februari - Del Shannon, var en av pop-pionjärerna. Han slog igenom 1961 med låten Runaway som hamnade överst på den amerikanska Billboard-listan.
- 15 februari - Ulf Johanson, svensk skådespelare.
- 16 februari - Keith Haring, amerikansk konstnär.
- 17 februari - Eric Stolpe, svensk skådespelare, revyartist, textförfattare, sångare och journalist.
- 18 februari - Tor Isedal, svensk skådespelare.
- 23 februari - Margareta Bergman, svensk skådespelare.
- 27 februari - Arthur Österwall, svensk orkesterledare, kompositör, vokalist och musiker (kontrabas).
- 28 februari - Erik Upmark, svensk ämbetsman och civilingenjör samt generaldirektör för SJ 1949-1969.
- 6 mars - Friedrich Hielscher, tysk poet och filosof.
- 8 mars - Karin Kavli, svensk skådespelare och teaterchef.
- 10 mars - Olle Ekbladh, svensk skådespelare.
- 19 mars - Andrew Wood, amerikansk musiker.
Andra kvartalet[redigera | redigera wikitext]
- 3 april - Sarah Vaughan, amerikansk jazzsångerska.
- 4 april - C.R. Smith, amerikansk företagsledare och politiker.
- 6 april - B.T. Ranadive, indisk politiker och fackföreningsman.
- 8 april - Bellan Roos, svensk skådespelare.
- 11 april - Ivar Lo-Johansson, 89, svensk arbetarförfattare [9].
- 15 april - Greta Garbo, 84, svensk skådespelare (död på sjukhus i New York) [9].
- 17 april - Sigvard Törnqvist, svensk ryttare och kompositör.
- 21 april - Frank J. Lausche, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
- 23 april - Paulette Goddard, amerikansk skådespelare.
- 1 maj - Yvonne Floyd, svensk manusförfattare.
- 12 maj - John E. Davis, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1957-1961.
- 16 maj
- Sammy Davis Jr, amerikansk underhållare, musiker och skådespelare.
- Jim Henson, amerikansk dockdesigner, dockspelare, filmproducent, filmregissör och manusförfattare.
- 24 maj - Kawdoor Sadananda Hegde, indisk jurist och politiker, talman i Lok Sabha 1977-1979.
- 27 maj - Gunnar "Knas" Lindkvist, svensk skådespelare och revyartist.
- 30 maj - Egil Holmsen, svensk regissör, manusförfattare, journalist, författare och skådespelare.
- 31 maj - Elsa Hofgren, svensk skådespelare. Sandra Hellgren
- 2 juni - Rex Harrison, brittisk skådespelare.
- 3 juni - Aino Taube, svensk skådespelare.
- 5 juni - Nils Brandt, finlandssvensk skådespelare.
- 8 juni - José Figueres Ferrer, vid tre tillfällen Costa Ricas president.
- 12 juni - Terence O'Neill, premiärminister i Nordirland 1963-1969.
- 13 juni - Kjell Stensson, svensk radioprofil.
Tredje kvartalet[redigera | redigera wikitext]
- 19 juli - Ulf Qvarsebo, svensk skådespelare.
- 29 juli - Bruno Kreisky, österrikisk politiker, förbundskansler 1970-1983
- 6 augusti - Jacques Soustelle, fransk antropolog, etnolog och politiker.
- 17 augusti - Pearl Bailey, amerikansk skådespelerska och sångerska.
- 27 augusti
- Tyra Ryman, svensk skådespelare.
- Stevie Ray Vaughan, amerikansk gitarrist, sångare och låtskrivare.
- 28 augusti
- Eva Stiberg, svensk skådespelare.
- Willy Vandersteen, belgisk (flamländsk) serietecknare.
- 4 september - Irene Dunne, amerikansk skådespelare.
- 7 september - Ahti Karjalainen, finländsk politiker.
- 11 september
- Julius Jacobsen, dansk-svensk kompositör, musikarrangör och musiker (pianist).
- F F Bruce, brittisk bibelforskare.
- 18 september - Claude Loyola Allgén, svensk kompositör.
- 22 september - John A. Danaher, amerikansk republikansk politiker och jurist.
- 25 september - Wilfred Burns, brittisk kompositör som bland annat komponerat svensk filmmusik.
- 26 september - Alberto Moravia, italiensk författare.
Fjärde kvartalet[redigera | redigera wikitext]
- 1 oktober
- John Stewart Bell, irländsk fysiker.
- Curtis LeMay, amerikansk flygvapengeneral under andra världskriget.
- 6 oktober - Märta Dorff, svensk skådespelare.
- 14 oktober
- Leonard Bernstein, amerikansk tonsättare och dirigent.
- Carin Swensson, svensk skådespelare och sångerska.
- 16 oktober - Art Blakey, amerikansk jazzmusiker.
- 27 oktober
- Xavier Cugat, spansk-amerikansk orkesterledare.
- Jacques Demy, fransk regissör.
- 28 oktober - Geminio Ognio, italiensk vattenpolospelare.
- 29 oktober - William French Smith, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1981-1985.
- 9 november - Dora Söderberg, svensk skådespelare.
- 23 november - Roald Dahl, brittisk författare [27].
- 28 november - Paco Godia, spansk racerförare.
- 2 december - Aaron Copland, amerikansk kompositör.
- 7 december - Joan Bennett, amerikansk skådespelare.
- 8 december - Ed Edmondson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1953-1973.
- 24 december - Thorbjørn Egner, norsk barnboksförfattare.
Nobelpris [28][redigera | redigera wikitext]
- Fysik
- Jerome I Friedman, USA
- Henry W Kendall, USA
- Richard E Taylor, Kanada
- Kemi - Elias James Corey, USA
- Medicin
- Joseph E. Murray, USA
- E Donnall Thomas, USA
- Litteratur - Octavio Paz, Mexiko
- Fred - Michail Gorbatjov, Sovjetunionen
- Ekonomi
- Harry Markowitz, USA
- Merton Miller, USA
- William Forsyth Sharpe, USA
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sverige 1900-talet – Sportens moraliska universum, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z] Faktakalendern 2000 – 1990 (Utlandet), Semic, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] 100 år med Aftonbladet – 1990, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k] Sverige 1900-talet – 1990, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”EurasiaNet Human Rights – Notes from Baku: Black January”. http://www.eurasianet.org/departments/rights/articles/pp021603.shtml.
- ^ ”Azeri Genocide”. http://www.azerigenocide.org.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] Hundra år i Sverige - 1990, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v] 20:e århundrades När Var Hur - 1990, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d] Faktakalendern 1997, Semic, 1996
- ^ [a b c d] USA:s militära insatser i utlandet
- ^ http://www.nasa.gov/mission_pages/shuttle/shuttlemissions/archives/sts-31.html
- ^ [a b c] Faktakalendern 2000 – 1990 (Sverige), 1999
- ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/South_Africa.html.
- ^ [a b] Faktakalendern 2006, Semic, 2005
- ^ ”Iranian Town, Once a Jewel, Lies Entombed”. The New York Times: ss. A6. 25 juni 1990.
- ^ Terrorist and Sabotage Acts Commited in the Territory of Azerbaijan
- ^ ”Järnvägar i historien”. http://www.jvmv.se/bandelsregister/LOK-reg/H1960.htm#år1990.
- ^ ”Articles from L.A.Times”. http://articles.latimes.com/keyword/christopher-skase.
- ^ Horisont 1984. Bertmarks
- ^ ”Soviets OK Free Market -- Lawmakers Endorse Radical Rescue Plan”. Seattle Time. 24 september 1990. http://community.seattletimes.nwsource.com/archive/?date=19900924&slug=1094820.
- ^ Sverige 1900-talet – 1989, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Horisont 1990, Bertmarks, sidan 278 - Folkpartiet liberalerna nytt namn på (fp)
- ^ ”Narkotika”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2011. http://web.archive.org/20110524131828/members.fortunecity.com/simulatorsmusicsite/droger/narkotika.htm.
- ^ Suddath, Claire (3 augusti 2009). ”Mourning the Death of Handwriting”. Time. http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,1912419-1,00.html. Läst 20 april 2010.
- ^ Sverige 1900-talet – Kommunikativ, snabb, snål, skön och säker design, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Horisont 1990, Bertmarks, sidan 278 - Författaren Roald Dahl död
- ^ ”Nobelpriset”. http://nobelprize.org/nobel_prizes/lists/all/index.html. Läst 10 april 2011.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör 1990.
Wikimedia Commons har media som rör 
