Demokratiutredningen (2014)

Från Wikipedia
(Omdirigerad från 2014 års demokratiutredning)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Demokratiutredningen
2014 års Demokratiutredning – Delaktighet och jämlikt inflytande
Statlig utredning
Coat of arms of Sweden.svg
Regeringsbeslut
RegeringReinfeldt, Löfven I
Beslut fattat17 juli 2014
Utredningen
överlämnas
18 januari 2016[1]
Utredningsansvar
MyndighetKulturdepartementet[2]
Utrednings IDJu 2014:19
Ansvarigt statsrådBirgitta Ohlsson (tillsättare)[3]
Alice Bah Kuhnke (mottagare)
Särskild utredareOlle Wästberg
Kommittédirektiv
2014Dir. 2014:111[2][4]
• föreslå åtgärder som kan bidra till att fler tar politiska förtroendeuppdrag,
• analysera formerna för delaktighet och inflytande mellan valen
• föreslå åtgärder som kan stärka individens möjligheter till delaktighet
• belysa frågor om ungas politiska inflytande
Slutbetänkande
ID-nummerSOU 2016:5
TitelLåt fler forma framtiden![4]

Demokratiutredningen, egentligen 2014 års Demokratiutredning – Delaktighet och jämlikt inflytande (Ju 2014:19),[5] var en svensk statlig offentlig utredning som genomfördes 2014-2015. Den undersökte bland annat möjligheterna till inflytande och delaktighet i Sverige mellan de allmänna valen, de politiska partiernas funktionssätt samt de förtroendevaldas representativitet och villkor. Utredningen resulterade i slutbetänkandet Låt fler forma framtiden!, (SOU 2016:5), som lades fram i januari 2016.

Utredningen tillsattes under sommaren 2014 för att analysera behovet av och utarbeta förslag till åtgärder för att öka och bredda engagemanget inom den representativa demokratin och åtgärder skulle föreslås som kunde bidra till att stärka delaktigheten och inflytandet mellan valen, särskilt för väljargrupper som uppvisade svagt politiskt engagemang. Det inkluderade att föreslå författningsändringar som kunde vara nödvändiga, men inte ändringar i grundlag eller riksdagsordningen. Det ingick även i utredningens uppdrag att skapa en offentlig debatt om dessa frågor.

Utredare var Olle Wästberg. Till utredningen fanns en parlamentarisk referensgrupp knuten. Den bestod av politiker från såväl nationell som lokal nivå. Utöver det fanns det även en expertgrupp med forskare och representanter från berörda myndigheter och organisationer som bistod utredningen i dess arbete.

Ett av utredningens förslag var att införa rösträtt från 16 år, först på prov i frivilliga kommuner och landsting valet 2018. Det motiverades bland annat med att 16 år är en myndighetsålder för till exempel straffbarhet och företagssamhet, att genomsnittsåldern för förstagångsväljare ändå hamnar på över 18 år, att tidigare förstagångsval leder till högre framtida valdeltagande och att försök i andra länder haft positiva effekter.[6] Förslaget genomfördes inte.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ 2014 års Demokratiutredning överlämnat sitt betänkande ”Låt fler forma framtiden!” till demokratiminister Alice Bah Kuhnke”. Pressmeddelande. 16 januari 2016. https://news.cision.com/se/statens-offentliga-utredningar/r/pressmeddelande--2014-ars-demokratiutredning-overlamnat-sitt-betankande--lat-fler-forma-framtiden--t,c9897581. 
  2. ^ [a b] Kommittédirektiv
  3. ^ Olsson, Lova (17 december 2013). ”Den svenska demokratin ska utredas”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/den-svenska-demokratin-ska-utredas. Läst 26 februari 2021. 
  4. ^ [a b] Låt fler forma framtiden! SOU2016:5
  5. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Demokratiutredningen (Ju 2014:19) Kommittéberättelse 2014:Ju19 utredningen, se dir. 2014:111 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/kommitteberattelse/demokratiutredningen--ju-201419_H2B2Ju19. Läst 27 februari 2021. 
  6. ^ ”Skolelever vet för lite om demokratin – dags att ge dem rösträtt”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/debatt/16-aringar-ska-fa-rosta-i-kommunalvalen/. Läst 26 februari 2021. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]