20 juli
◄◄ ◄ 20 juli ► ►► | ||||||
Veckodag 2024: Lördag | ||||||
Jun · Juli · Aug | ||||||
Årets 201:a dag (202:a under skottår) 164 dagar till årets slut | ||||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 | 30 | 31 | ||||
2024 | ||||||
Alla datum | ||||||
Månader | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
Januari • Februari • Mars | ||||||
April • Maj • Juni • Juli | ||||||
Augusti • September • Oktober | ||||||
November • December | ||||||
På Wikimedia Commons finns media som rör 20 juli Se även Mall:20 juli |
20 juli är den 201:a dagen på året i den gregorianska kalendern (202:a under skottår). Det återstår 164 dagar av året.
Återkommande bemärkelsedagar
Nationaldagar
Flaggdagar
- Norge: Kronprins Haakon Magnus födelsedag
Övriga dagar
- Argentina, Brasilien och Uruguay: Vänskapens dag, för att främja vänskap och förståelse mellan folken (sedan 1969, till minne av månlandningen, som hela världen följde tillsammans)
Namnsdagar
I den svenska almanackan
- Nuvarande – Margareta och Greta
- Föregående i bokstavsordning
- Elias – Namnet förekom på dagens datum under 1600-talet, men flyttades 1701 till 17 april, där det har funnits sedan dess.
- Greta – Namnet infördes 1986 på 13 mars, men flyttades 1993 till dagens datum och har funnits där sedan dess.
- Margareta – Namnet har, till minne av en martyr vid namn Margareta av Antiochia, som dog 304, funnits på dagens datum sedan gammalt och har inte flyttats.
- Margit – Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 15 juni, där det har funnits sedan dess.
- Margret – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
- Föregående i kronologisk ordning
- Före 1701 – Margareta och Elias
- 1701–1900 – Margareta
- 1901–1985 – Margareta
- 1986–1992 – Margareta, Margit och Margret
- 1993–2000 – Margareta och Greta
- Från 2001 – Margareta och Greta
- Källor
- Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
- af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9
I den finlandssvenska almanackan
Händelser
- 514 – Redan dagen efter förre påven Symmachus död väljs Hormisdas till ny påve, utan motstånd. En av hans första åtgärder i sitt nya ämbete är att avlägsna de sista resterna av schismen med motpåven Laurentius (som avled 507), genom att låta de sista av hans anhängare återinträda i kyrkan.
- 1402 – Timur Lenk leder sin dynasti till seger över osmanerna i slaget vid Ankara och tillfångatar den osmanske sultanen och befälhavaren Beyazit I. Då sultanen nu är tillfångatagen kommer det osmanska riket att stå utan regent i elva år, då hans söner strider om makten, vilket kommer att kallas det osmanska interregnumet. Beyazit förblir fånge hos timuriderna till sin död i mars året därpå och enligt rykten ska han ha blivit grymt behandlad. Samtida källor säger dock, att han blir mycket väl behandlad och att Timur Lenk till och med sörjer hans död. Även om slaget blir en seger för timuriderna lyckas osmanska riket efter interregnumets slut (1413) snabbt återhämta sig och under 1400-talet börja gå mot sin höjdpunkt under 1500-talet. Timuridriket råkar dock i stället i kaos efter Timur Lenks död 1405 och inleder sin 100-åriga nedgång innan det slutligen erövras av grannarna 1507.
- 1592 – Sedan japanerna har inlett en invasion av Korea tidigare samma år lyckas de denna dag inta den koreanska huvudstaden Pyonjang. Detta leder till att den koreanske kungen Seonjo vänder sig till Mingdynastins Kina och begär hjälp därifrån. Året därpå lyckas därför en gemensam koreansk-kinesisk styrka återta huvudstaden. Invasionen pågår i princip till 1596, då man inleder fredsförhandlingar, men är över först 1598, sedan invasionens ledande general Toyotomi Hideyoshi har dött och japanerna har dragit sig tillbaka från Korea.
- 1639 – Flickan Kristine Svendsdatter hittar det första av de båda Gallehushornen i Gallehus norr om Møgeltønder på södra Jylland. Hornet, som är i guld, är ett dryckeshorn från tidig järnålder och sedan det har överlämnats till kungen Kristian IV, som i sin tur ger det till sin son Kristian, blir det en dansk nationalklenod. Knappt 100 år senare (1734) hittar man ytterligare ett horn i närheten av den första fyndplatsen, men 1802 blir båda stulna och nedsmälta av en guldsmed. Efter andra världskriget lyckas man med hjälp av teckningar och tidigare kopior göra två kopior av hornen.
- 1810 – Under José Acevedo y Gómez ledning träffas en junta på sju personer i det spanska vicekungadömet Nya Granadas huvudstad Bogotá, där de utropar landets självständighet från Spanska imperiet. Det dröjer dock till 1816 innan Spanien erkänner det nya riket Colombias (nuvarande Colombia, Ecuador och Venezuela) självständighet och ända till 1819, innan spanjorerna officiellt upplöser vicekungadömet.
- 1866 – En österrikisk flotta besegrar en italiensk i slaget vid Lissa utanför den dalmatiska kusten i Adriatiska havet. Det blir en relativt enkel seger för österrikarna, eftersom den italienska sidan har drabbats av rivalitet bland befälen och de därför är uppdelade i små enheter, som österrikarna kan besegra en och en. Slaget blir emellertid en oväntad förlust för italienarna, som dittills mest har haft framgångar under det tredje italienska frihetskriget. Fredsslutet i oktober blir ändå fördelaktigt för Italien, då Österrike tvingas avträda Venetien till Frankrike, som i sin tur avträder det till Italien. Detta blir det första större slaget i världshistorien, där pansarklädda fartyg används och ett av de sista, där fartygen rammar varandra.
- 1904 – Flera olika danska tjänsteflickföreningar bildar organisationen De Samvirkende danske Tjenestepigeforeninger vid ett möte i Studentsamfundets sal i Köpenhamn. Målet är att förbättra tjänsteflickornas arbetsförhållanden i Danmark.[1] Under olika namn existerar organisationen fram till 1992, då den slås samman med Dansk Kommunal Arbejderforbund och bildar Foreningen af Offentligt Ansatte.
- 1924 – Världsschackförbundet Fédération Internationale des Échecs (FIDE) grundas i Paris. Man har tidigare gjort försök att grunda ett internationellt schackförbund i S:t Petersburg 1914 och i Göteborg 1920, vilket dock har misslyckats. Nu grundas dock förbundet av de schackspelare som deltar i årets sommar-OS i Paris, som en sorts fackförbund för schackspelare. Under de första åren har förbundet dock inte särskilt stor makt och är dåligt finansierat.
- 1944 – Den tyske diktatorn Adolf Hitler blir utsatt för ett bombattentat i sitt högkvarter Varglyan i Ostpreussen. Attentatsmännen är höga tyska militärer som under Claus Schenk von Stauffenbergs ledning vill störta Hitler och nazistregimen, för att få ett slut på andra världskriget, eftersom de ser, att det håller på att störta Tyskland i fördärvet. Då Hitler överlever attentatet med några lättare skador lyckas attentatsmännen efter det inte genomföra den statskupp, som de har förberett. Redan samma dag och dagen därpå blir von Stauffenberg och flera andra ledande konspiratörer infångade och avrättade. Under den följande månaden infångas över 5 000 personer, som anses ha med komplotten att göra, varav flera hundra blir avrättade.
- 1969 – Fyra dagar efter att raketen Apollo 11 har skjutits upp från John F. Kennedy Space Center i Florida nedsänks dess månlandare The Eagle till månen och placeras på dess yta klockan 20.17. Det dröjer dock ytterligare sex och en halv timme, innan de båda astronauterna Niel Armstrong och Buzz Aldrin kliver ur den, för att strax före klockan tre på morgonen bli de första människorna, som sätter sin fot på månens yta.
- 1974 – Fem dagar efter att den progrekiska paramilitära organisationen EOKA-B har genomfört en statskupp på medelhavsön Cypern och störtat president Makarios III inleder turkiska styrkor en invasion av ön. Denna leder till att Cypern delas i en turkisk nordlig del och en grekisk sydlig del. Anledningen till invasionen är att Turkiet känner sig hotat av statskuppen, eftersom man från turkisk sida fruktar, att Cypern ska bli en del av Grekland. Delningen av ön kvarstår än idag (2024), även om vissa lättnader har gjorts på senare år.
- 1976 – En månad efter att rymdsonden Viking 1 har nått fram till planeten Mars (19 juni) landar den på dess yta och följs även av Viking 2 den 3 september. De båda sonderna tar bilder av planeten och skickar dem tillbaka till jorden. Sonderna fortsätter användas till början av 1980-talet (Viking 1 till 1982 och Viking 2 till 1980), då man har fått tillräckligt med uppgifter om Mars.
Födda
- 356 f.Kr. – Alexander den store, makedonisk general och fältherre, kung av Makedonien från 336 f.Kr. (död 323 f.Kr.)
- 1304 – Francesco Petrarca, italiensk diktare och humanist (död 1374)
- 1519 – Innocentius IX, född Giovanni Antonio Facchinetti de Nuce, påve 1591 (död 1591)
- 1620 – Nikolaes Heinsius den äldre, nederländsk filolog och diplomat (död 1681)
- 1656 – Johann Bernhard Fischer von Erlach, österrikisk arkitekt (död 1723)
- 1649 – Hans Willem Bentinck, nederländsk-engelsk adelsman och diplomat (död 1709)
- 1659 – Hyacinthe Rigaud, fransk konstnär (död 1743)
- 1737 – William Maclay, amerikansk politiker, senator för Pennsylvania 1789–1791 (död 1804)
- 1744 – Joshua Clayton, amerikansk politiker, guvernör i Delaware 1793–1796, senator för samma delstat 1798 (död 1798)
- 1766 – Thomas Bruce, brittisk adelsman och diplomat (död 1841)
- 1774 – Auguste de Marmont, fransk militär, marskalk av Frankrike (död 1852)
- 1802 – David Julius Billengren, svensk läkare och författare (död 1862)
- 1817 – Johan Henrik Nebelong, dansk arkitekt (död 1871)
- 1822 – Gregor Mendel, österrikisk munk, korherre och ärftlighetsforskare, ansedd som genetikens fader (död 1884)
- 1833 – Waldemar Rudin, svensk mystiker, professor och hovpredikant, ledamot av Svenska Akademien från 1896 (död 1921)
- 1838 – Paul Petter Waldenström, svensk filosofie doktor, lektor och präst, ledare för Svenska Missionsförbundet (död 1917)
- 1839 – Samy Nisser, svensk disponent, militär och riksdagsman (död 1890)
- 1847 – Max Liebermann, tysk konstnär (död 1935)
- 1851 – Arnold Pick, tjeckoslovakisk neurolog och psykiater (död 1924)
- 1859 – Adolf, prins av Schaumburg-Lippe (död 1916)
- 1864
- Erik Axel Karlfeldt, svensk poet och författare, ledamot av Svenska Akademien från 1904, dess ständige sekreterare från 1913, postum mottagare av Nobelpriset i litteratur 1931 (död 1931)
- William F. Whiting, amerikansk republikansk politiker och affärsman, USA:s handelsminister 1928–1929 (död 1936)
- 1869 – Jo Byrns, amerikansk demokratisk politiker, talman i USA:s representanthus från 1935 (död 1936)
- 1889
- Erik Lindorm, svensk författare, skald och publicist (död 1941)
- Ruth Weijden, svensk skådespelare (död 1956)
- 1895
- László Moholy-Nagy, ungersk skulptör, målare, formgivare och fotograf (död 1946)
- W. Chapman Revercomb, amerikansk republikansk politiker, senator för West Virginia 1943–1949 och 1956–1959 (död 1979)
- 1897 – Tadeus Reichstein, polsk-schweizisk kemist, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1950 (död 1996)
- 1899 – Sven Sköld, svensk kompositör, arrangör, cellist och dirigent (död 1956)
- 1900 – Einar Norelius, svensk illustratör och sagoförfattare (död 1985)
- 1905
- Margareta Högfors, svensk operettsångare och skådespelare (död 1974)
- Åke Ohberg, svensk skådespelare, regissör, producent och sångare (död 1975)
- 1913 – Ingrid Björnberg, svensk åldfru och barnflicka på Stockholms slott från 1938 (död 1994)
- 1919 – Edmund Hillary, nyzeeländsk bergsbestigare (död 2008)
- 1920 – Elliot Richardson, amerikansk republikansk politiker, USA:s försvarsminister och justitieminister 1973 samt handelsminister 1976–1977 (död 1999)
- 1924 – Tor Isedal, svensk skådespelare (död 1990)
- 1925 – Frantz Fanon, fransk psykiatriker, filosof och debattör (död 1961)
- 1928 – Pavel Kohout, tjeckisk-österrikisk författare
- 1931 – Karin Ahrland, svensk jurist, länsassessor, folkpartistik politiker, statsråd och ambassadör
- 1932
- Nam June Paik, koreansk-amerikansk konstnär (död 2006)
- Otto Schily, tysk politiker och jurist, Tysklands inrikesminister 1998–2005
- Sonja Westerbergh, svensk skådespelare
- 1936 – Barbara Mikulski, amerikansk demokratisk politiker, senator för Maryland 1987–
- 1938
- Diana Rigg, brittisk skådespelare
- Natalie Wood, amerikansk skådespelare (död 1981)
- 1940 – Monica Dominique, svensk pianist, kompositör, arrangör, kapellmästare, revyartist och skådespelare
- 1943
- Chris Amon, nyzeeländsk racerförare
- Bob McNab, brittisk fotbollsspelare
- Wendy Richard, brittisk skådespelare (död 2009)
- 1945
- Larry Craig, amerikansk republikansk politiker, senator för Idaho 1991–2009
- Johanna Hald, svensk regissör, manusförfattare och stillbildsfotograf
- 1947
- Gerd Binnig, tysk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1986
- Carlos Santana, mexikansk-amerikansk gitarrist och rockmusiker
- 1948 – Muse Watson, amerikansk skådespelare
- 1953 – Lee Garlington, amerikansk skådespelare
- 1954 – John Davis, amerikansk filmproducent
- 1955
- Stig Larsson, svensk poet, dramatiker, romanförfattare, filmregissör och kritiker
- Claes Nordin, svensk badmintonspelare och seglare
- 1957 – Donna Dixon, amerikansk skådespelare och fotomodell
- 1962 – Tomas Johansson, svensk brottare
- 1964
- Chris Cornell, amerikansk musiker, sångare och låtskrivare i gruppen Soundgarden 1984–1996, sångare i gruppen Audioslave 2002–(död 2017)
- Pontus Gårdinger, svensk programledare
- Bernd Schneider, tysk racerförare
- 1967
- Reed Diamond, amerikansk skådespelare
- Agneta Sjödin, svensk programledare och författare
- 1969 – Josh Holloway, amerikansk skådespelare
- 1971 – Sandra Oh, kanadensisk skådespelare
- 1973
- Peter Forsberg, svensk ishockeyspelare
- Haakon Magnus, norsk prins, Norges kronprins 1991–
- 1975
- Judy Greer, amerikansk skådespelare
- Birgitta Ohlsson, svensk liberal politiker, f.d. statsråd
- 1978
- Maria Alexandrova, rysk ballerina
- Pavel Datsiuk, rysk ishockeyspelare
- 1982 – Oscar Steen, svensk ishockeyspelare
- 1988 – Julianne Hough, Amerikansk sångerska
- 1993 - Lucas Digne, fransk fotbollsspelare i FC Barcelona
Avlidna
- 985 – Bonifatius VII, motpåve 974 och sedan 984
- 1031 – Robert II, 59, kung av Frankrike sedan 996 (född 972)
- 1398 – Roger Mortimer, 24, engelsk adelsman och tronföljare (mördad) (född 1374)
- 1408 – Sten Bengtsson (Bielke), omkring 65, svensk riddare och riksråd, Sveriges marsk 1374–1387 (född omkring 1343)
- 1524 – Claude, 24, Frankrikes drottning sedan 1515 (gift med Frans I) (född 1499)
- 1796 – John Houstoun, 51, amerikansk politiker och jurist, guvernör i Georgia 1778–1779 och 1784–1785 (född 1744)
- 1820 – Matthaeus Fremling, 74, svensk filosof och professor (född 1745)
- 1856 – Emil Aarestrup, 55, dansk skald och läkare (född 1800)
- 1866 – Bernhard Riemann, 39, tysk matematiker (född 1826)
- 1881 – Theodor Bergk, 69, tysk klassisk filolog (född 1812)
- 1891 – David S. Walker, 76, amerikansk politiker och jurist, guvernör i Florida 1865–1868 (född 1815)
- 1901 – Johan Laurentz, 50, svensk arkitekt (född 1851)
- 1903 – Leo XIII, 93, född Vincenzo Gioacchino Raffaele Luigi Pecci, påve sedan 1878 (född 1810)
- 1917 – Iwan von Müller, 87, tysk klassisk filolog (född 1830)
- 1923 – Pancho Villa, 45, mexikansk general och revolutionär (mördad) (född 1878)
- 1926 – Felix Dzerzjinskij, 48, polskfödd sovjetisk politiker, grundare av och chef för tjekan (född 1877)
- 1927 – Ferdinand I, 61, kung av Rumänien sedan 1914 (född 1865)
- 1937 – Guglielmo Marconi, 63, italiensk uppfinnare, mottagare av Nobelpriset i fysik 1909 (född 1874)
- 1944
- Ludwig Beck, 64, tysk militär, arméstabschef 1935–1938 (självmord) (född 1880)
- Claus Schenk von Stauffenberg, 36, tysk överste, huvudperson i 20-juliattentatet mot Hitler (avrättad) (född 1907)
- Werner von Haeften, 35, tysk jurist och officer (avrättad) (född 1908)
- 1951
- Abdullah I, 69, emir av Transjordanien 1921–1946 och kung av Jordanien sedan 1946 (född 1882)
- Wilhelm, 69, tysk prins, Tysklands kronprins 1888–1918 (född 1882)
- 1973
- Bruce Lee, 32, kinesisk-amerikansk skådespelare (hjärnödem) (född 1940)
- Robert Smithson, 35, amerikansk konstnär inom minimalism och earth art (flygolycka) (född 1938)
- 1982
- Okot p'Bitek, 51, ugandisk författare och antropolog (född 1931)
- Folke Andersson, 72, svensk skulptör och konstnär (född 1910)
- 1994 – Paul Delvaux, 96, belgisk målare (född 1897)
- 1995 – Ernest Mandel, 72, belgisk marxistisk politiker och ekonom (född 1923)
- 1996 – Bertil Boo, 82, svensk skådespelare och sångare (baryton) med smeknamnet ”den sjungande bonden” (född 1914)
- 2001 – Carlo Giuliani, 23, italiensk poet och anarkist (ihjälskjuten av polis) (född 1978)
- 2007
- Tammy Faye Messner, 65, amerikansk kristen tv-profil och sångare (född 1942)
- Kai Siegbahn, 89, svensk fysiker och professor, mottagare av Nobelpriset i fysik 1981 (född 1918)
- 2008 – Dinko Šakić, 86, kroatisk militär och krigsförbrytare, medlem i fascistorganisationen Ustaša (född 1921)
- 2011 – Lucian Freud, 88, brittisk målare (född 1922)
- 2012 – Karin Andersson, 93, svensk centerpartistisk politiker, f.d. statsråd (född 1918)
- 2014
- Victor G. Atiyeh, 91, amerikansk republikansk politiker, Oregons guvernör 1979–1987 (född 1923)
- Bengt Lindwall, 81, svensk präst, författare och vigselförrättare i Kär och Galen (född 1933)
Källor
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör 20 juli.