30 Herculis

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
30 Herculis
Hercules IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildHerkules
Rektascension16t 28m 38,54859s[1]
Deklination+41° 52′ 54,0406″[2]
Skenbar magnitud ()+4,83[3], +4,3 – 5,5 (V)[4]
Stjärntyp
SpektraltypM6 III[5]
B–V+1,289 ± 0,024[6]
VariabeltypHalvregelbunden variabel (SRB)[4][7]
Astrometri
Radialhastighet ()+1,49 ± 0,38[3] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +30,16 ± 0,21[1] mas/år
Dek.: -5,14 ± 0,20[1] mas/år
Parallax ()9,21 ± 0,18[1]
Avstånd354 ± 7  (109 ± 2 pc)
Absolut magnitud ()-0,41[8]
Detaljer
Massa1,65 ± 0,30[9] M
Radie69,71+27,39-13,20[10] R
Luminositet1 408 ± 71[10] L
Temperatur4 235+469-647[7] K
Metallicitet-0,01[11] dex
Andra beteckningar
2MASS J16283852+4152539[12], HD 148783[12], HIP 80704[12], HR 6146[12], IRAS 16269+4159[12], SAO 46108[12], GSC 03066-02214[12], AAVSO 1625+42[12], g Her[13], AG+41 1390[12], BD+42 2714[12], FK5 3303[12], GC 22172[12], GCRV 9485[12], HIC 80704[12], IRC +40283[12], JP11 2763[12], N30 3690[12], PLX 3751[12], PLX 3751.00[12], PPM 55445[12], RAFGL 1864[12], TYC 3066-2214-1[12], UBV 21472[12], g Her[12], DO 35295[12] och 30 Her [14]

30 Herculis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning,[14] är en dubbelstjärna[15] i den nordvästra delen av stjärnbilden Herkules,[10] som också har Bayer-beteckningen g Herculis. Den har en genomsnittlig kombinerad skenbar magnitud på ca 4,83[3] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 9,2[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 354 ljusår (ca 109 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 1,5 km/s.[3]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan 30 Herculis A är en röd till orange jättestjärna av spektralklass M6 III,[16] som är en AGB-stjärna.[16] Den har en massa som är ca 1,7[9] solmassor, en radie som är ca 70[10] solradier och utsänder ca 1 400[10] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 4 200 K.[10]

30 Herculis är en enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppspriod på 2,310 år och en excentricitet på 0,37,[16] samt en pulserande variabel av halvregelbunden typ (SRB),[4] som varierar mellan visuell magnitud +4,3 och 6,3 med en period av 89,2 dygn. [7][17] Den visar cykliska perioder på 62,3, 89,5 och 888,9 dygn.[16] Stjärnan omges av ett stoftskal som främst verkar bestå av oxider av järn, magnesium och aluminium snarare än silikater.[18]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 30 Herculis, 12 januari 2020.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ ”Basic data: V* g Her – Asymptotic Giant Branch Star (He-burning)” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=30+Her&submit=SIMBAD+search. Läst 28 augusti 2019. 
  3. ^ [a b c d] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  4. ^ [a b c] ”g Her” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=15898. Läst 28 augusti 2019. 
  5. ^ Keenan, P.; McNeil, R. (October 1989), "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars", Astrophysical Journal Supplement Series, 71: 245–266, Bibcode:1989ApJS...71..245K, doi:10.1086/191373.
  6. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=80704. Läst 28 augusti 2019. 
  7. ^ [a b c] Samus, N. N.; et al. (2017), "General Catalogue of Variable Stars", Astronomy Reports, 5.1, 61 (1): 80–88, Bibcode:2017ARep...61...80S.
  8. ^ Schiavon, Ricardo P. (July 2007), "Population Synthesis in the Blue. IV. Accurate Model Predictions for Lick Indices and UBV Colors in Single Stellar Populations", The Astrophysical Journal Supplement Series, 171 (1): 146–205, arXiv:astro-ph/0611464, Bibcode:2007ApJS..171..146S, doi:10.1086/511753.
  9. ^ [a b] Halabi, Ghina M.; Eid, Mounib El (August 2015), "Exploring masses and CNO surface abundances of red giant stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 451 (3): 2957–2967, arXiv:1507.01517, Bibcode:2015MNRAS.451.2957H, doi:10.1093/mnras/stv1141.
  10. ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  11. ^ Ramírez, Solange V.; et al. (2000), "Stellar Iron Abundances at the Galactic Center", The Astrophysical Journal, 537 (1): 205–220, arXiv:astro-ph/0002062, Bibcode:2000ApJ...537..205R, doi:10.1086/309022.
  12. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y] SIMBAD Astronomical Database
  13. ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia
  14. ^ [a b] "g Her". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-06-13.
  15. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  16. ^ [a b c d] Hinkle, Kenneth H.; et al. (February 2002), "Velocity Observations of Multiple-Mode Asymptotic Giant Branch Variable Stars", The Astronomical Journal, 123 (2): 1002–1012, Bibcode:2002AJ....123.1002H, doi:10.1086/338314
  17. ^ Otero, Sebastian Alberto (June 28, 2011), "g Herculis", AAVSO Website, American Association of Variable Star Observers, hämtad 20 juli 2014
  18. ^ Posch, Th.; et al. (October 2002), "On the origin of the 19.5 μ m feature. Identifying circumstellar Mg-Fe-oxides", Astronomy and Astrophysics, 393: L7–L10, Bibcode:2002A&A...393L...7P, doi:10.1051/0004-6361:20021127.>

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]