386 Siegena
| 386 Siegena | |
.png) Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | M. Wolf |
| Upptäcktsplats | Heidelberg |
| Upptäcktsdatum | 1 mars 1894 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (386) Siegena |
| Alternativnamn | 1894 AY, 1948 EW, A894 EB[1] |
| Uppkallad efter | Siegen (stad)[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,389 AU |
| Perihelium | 2,409 AU |
| Halv storaxel | 2,899 AU |
| Excentricitet | 0,1689919 |
| Siderisk omloppstid | 4,94 år |
| Medelomloppshastighet | 17,49 km/s |
| Medelanomali | 105,0° |
| Inklination | 20,22° |
| Longitud för uppstigande nod | 166,6° |
| Periheliumargument | 220,8° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 165,0 km |
| Synodisk rotationsperiod | 9,76 h |
| Albedo | 0,0692 |
| Absolut magnitud (H) | 7,69[3] |
386 Siegena eller 1894 AY[1] är en stor asteroid i huvudbältet. 386 Siegena upptäcktes 1 mars 1894 av den tyske astronomen Max Wolf. Den är uppkallad efter den tyska staden Siegen.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 165 kilometer och består till största delen av kol.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 ”JPL Small-Body Database Browser – 386 Siegena” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=386. Läst 22 oktober 2016.
- 1 2 Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 45. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA45&dq=386+Siegena&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=386%20Siegena&f=false. Läst 3 februari 2017
- 1 2 Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||