38 Aquarii

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
38 Aquarii
Aquarius IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVattumannen
Rektascension22t 10m 37,48206s[1]
Deklination-11° 33′ 53,7754″[1]
Skenbar magnitud ()+5,43[2]
Stjärntyp
SpektraltypB5 III[3]
B–V-0,12[4]
Astrometri
Radialhastighet ()+1,5[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +29,29[1] mas/år
Dek.: +8,76[1] mas/år
Parallax ()7,25 ± 0,33[1]
Avstånd450 ± 20  (138 ± 6 pc)
Absolut magnitud ()-0,26[5]
Detaljer
Radie5,6[6] R
Luminositet219,16[5] L
Temperatur13 860[3] K
Metallicitet-0,26[3] dex
Vinkelhastighet20[7] km/s
Andra beteckningar
ALS 17326, BD-12 6196, FK5 3771, GSC 05806-01866, HD 210424, HIC 109472, HIP 109472, HR 8452, 2MASS J22103747-1133537, PPM 239902, SAO 164910, TD1 28829, TYC 5806-1866-1, uvby98 100210424, YZC 11 7837, Gaia DR2 2613067624829515008, e Aquarii [8]

38 Aquarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vattumannen. Den har också Bayer-beteckningen e Aquarii. Den har en skenbar magnitud på 5,43 [2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 7,3[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 450 ljusår (ca 138 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 1,5 km/s.[3]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

38 Aquarii är en blå till vit jättestjärna av spektralklass B5 III.[3] Den har en radie som är ca 5,6[6] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 220[5] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 13 900[3] K.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 38 Aquarii, 7 november 2019.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c] Wielen, R.; et al. (1999), Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic fundamental stars with direct solutions, Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg, Bibcode:1999VeARI..35....1W.
  3. ^ [a b c d e f] Cenarro, A. J.; et al. (January 2007), "Medium-resolution Isaac Newton Telescope library of empirical spectra - II. The stellar atmospheric parameters", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 374 (2): 664–690, arXiv:astro-ph/0611618, Bibcode:2007MNRAS.374..664C, doi:10.1111/j.1365-2966.2006.11196.x.
  4. ^ Corben, P. M.; Stoy, R. H. (1968), "Photoelectric Magnitudes and Colours for Bright Southern Stars", Monthly Notes of the Astronomical Society of Southern Africa, 27: 11, Bibcode:1968MNSSA..27...11C.
  5. ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  6. ^ [a b] Pasinetti Fracassini, L. E.; et al. (February 2001), "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS) - Third edition - Comments and statistics", Astronomy and Astrophysics, 367 (2): 521–524, arXiv:astro-ph/0012289, Bibcode:2001A&A...367..521P, doi:10.1051/0004-6361:20000451.
  7. ^ Abt, Helmut A.; Levato, Hugo; Grosso, Monica (July 2002), "Rotational Velocities of B Stars", The Astrophysical Journal, 573 (1): 359–365, Bibcode:2002ApJ...573..359A, doi:10.1086/340590.
  8. ^ "* e Aqr". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2013-05-06.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]