39 Leonis

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
39 Leonis
Observationsdata
Epok: J2000
Stjärnbild Lejonet
Rektascension 10t 17m 14,53796s[1]
Deklination +23° 06′ 22,3876″[1]
Skenbar magnitud () 5,81[2]/11,40[3]
Stjärntyp
Spektraltyp F6 V[4] + M1[3]
U–B –0,05[5]
B–V +0,50[5]
Astrometri
Radialhastighet () +37,4[6] km/s
Egenrörelse (µ) RA: –414,15[1] mas/år
Dek.: –97,66[1] mas/år
Parallax () 43.85 ± 0.36[1]
Avstånd 74,4 ± 0,6  (22,8 ± 0,2 pc)
Andra beteckningar
39 Leo, BD+23 2207, GJ 387, HD 89125, HIP 50384, HR 4039, SAO 81270.[7]
39 Leo A
Detaljer
Massa 0,98[8] M
Radie 0,99[9] R
Luminositet 2,19[8] L
Temperatur 6118 ± 49[2] K
Metallicitet –0,27[2]
Vinkelhastighet 2,16[10]
Ålder 6,3[2] år
39 Leo B
Detaljer
Radie 0.48[9] R
Temperatur 3740 ± 40[3] K
Metallicitet −0,33 ± 0,06[3]

39 Leonis är Flamsteed-beteckningen för en stjärna i stjärnbilden Lejonet. Den har en skenbar magnitud på 5,90. Mätningar gjorda med rymdteleskopet Hipparcos visar på en årlig parallaxförskjutning på 0,04385″,[1] vilket motsvarar ett avstånd på cirka 74,4 ly (22,8 pc) från solen.

39 Leonis har spektraltyp F6 V,[4] vilket indikerar att det är en huvudseriestjärna. Den lyser med en ljusstyrka mer än dubbelt så stor som solens, även om den har nästan samma massa och storlek.[8][9] Stjärnan har en uppskattad ålder på 6,3 miljarder år. Förekomsten av andra grundämnen än väte och helium är ungefär hälften av solens, vilket gör det till en metallfattig stjärna.[8] Den effektiva temperaturen hos den stellära atmosfären är 6 118 K.[2][11]

Observationer gjorda med satelliten Akari vid våglängden 18 μm visar ett överskott av infrarödexcess. Det har därför föreslagits att en inre fragmentskiva kretsar kring stjärnan på ett avstånd större än fyra astronomiska enheter (AE). Det fanns inget signifikant överskott vid 22 μm.[8]

En binär stjärna ligger vid en vinkelseparation på 7.72″ längs positionsvinkeln 302,7°, vilket motsvarar en projicerad separation på 175 AE.[12] Det är en röd dvärgstjärna med spektraltyp M1 och en skenbar magnitud på 11,40.[3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), ”Validation of the new Hipparcos reduction”, Astronomy and Astrophysics 474 (2): 653–664, doi:10.1051/0004-6361:20078357, Bibcode2007A&A...474..653V. 
  2. ^ [a b c d e] Maldonado, J.; Eiroa, C.; Villaver, E.; Montesinos, B.; Mora, A. (May 2012). ”Metallicity of solar-type stars with debris discs and planets”. Astronomy & Astrophysics 541: sid. A40. doi:10.1051/0004-6361/201218800. Bibcode2012A&A...541A..40M. 
  3. ^ [a b c d e] Woolf, Vincent M.; Wallerstein, George (February 2006), ”Calibrating M Dwarf Metallicities Using Molecular Indices”, The Publications of the Astronomical Society of the Pacific 118 (840): 218–226, doi:10.1086/498459, Bibcode2006PASP..118..218W. 
  4. ^ [a b] Phillips, N. M.; Greaves, J. S.; Dent, W. R. F.; Matthews, B. C.; Holland, W. S.; Wyatt, M. C.; Sibthorpe, B. (April 2010), ”Target selection for the SUNS and DEBRIS surveys for debris discs in the solar neighbourhood”, Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 403 (3): 1089–1101, doi:10.1111/j.1365-2966.2009.15641.x, Bibcode2010MNRAS.403.1089P. 
  5. ^ [a b] Johnson, H. L.; Iriarte, B.; Mitchell, R. I.; Wisniewskj, W. Z. (1966), ”UBVRIJKL photometry of the bright stars”, Communications of the Lunar and Planetary Laboratory 4 (99), Bibcode1966CoLPL...4...99J. 
  6. ^ Nordström, B.; Mayor, M.; Andersen, J.; Holmberg, J.; Pont, F.; Jørgensen, B. R.; Olsen, E. H.; Udry, S.; et al. (May 2004), ”The Geneva-Copenhagen survey of the Solar neighbourhood. Ages, metallicities, and kinematic properties of ˜14,000 F and G dwarfs”, Astronomy and Astrophysics 418: 989–1019, doi:10.1051/0004-6361:20035959, Bibcode2004A&A...418..989N. 
  7. ^ LTT 12754 -- High proper-motion Star”, SIMBAD Astronomical Database (Centre de Données astronomiques de Strasbourg), http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=39+Leo, läst 13 oktober 2013. 
  8. ^ [a b c d e] Fujiwara, H.; Ishihara, D.; Onaka, T.; Takita, S.; Kataza, H.; Yamashita, T.; Fukagawa, M.; Ootsubo, T.; et al. (February 2013), ”AKARI/IRC 18 μm survey of warm debris disks”, Astronomy and Astrophysics 550: A15, doi:10.1051/0004-6361/201219841, Bibcode2013A&A...550A..45F. 
  9. ^ [a b c] Pasinetti-Fracassini, L. E.; Pastori, L.; Covino, S.; Pozzi, A. (February 2001), ”Catalogue of Stellar Diameters (CADARS)”, Astronomy and Astrophysics 367: 521–524, doi:10.1051/0004-6361:20000451, Bibcode2001A&A...367..521P. 
  10. ^ Martínez-Arnáiz, R.; Maldonado, J.; Montes, D.; Eiroa, C.; Montesinos, B. (September 2010), ”Chromospheric activity and rotation of FGK stars in the solar vicinity. An estimation of the radial velocity jitter”, Astronomy and Astrophysics 520: A79, doi:10.1051/0004-6361/200913725, Bibcode2010A&A...520A..79M. 
  11. ^ The Colour of Stars”, Australia Telescope, Outreach and Education (Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation), December 21, 2004, arkiverad från ursprungsadressen den mars 10, 2012, https://www.webcitation.org/6630AbtJZ?url=http://outreach.atnf.csiro.au/education/senior/astrophysics/photometry_colour.html, läst 16 januari 2012. 
  12. ^ Zapatero Osorio, M. R.; Martín, E. L. (May 2004), ”A CCD imaging search for wide metal-poor binaries”, Astronomy and Astrophysics 419: 167–180, doi:10.1051/0004-6361:20035907, Bibcode2004A&A...419..167Z.