4007 Euryalos
| 4007 Euryalos | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
| Upptäcktsplats | Palomar-observatoriet |
| Upptäcktsdatum | 19 september 1973 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (4007) Euryalos |
| Alternativnamn | 1973 SR, 1977 AK2, 1986 VH5, 1989 AR1[1] |
| Uppkallad efter | Euryalos[3] |
| Småplanetskategori | Jupiters trojaner (grekiska lägret)[2] |
| Omloppsbana[4] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 5,478 AU |
| Perihelium | 4,887 AU |
| Halv storaxel | 5,182 AU |
| Excentricitet | 0,0569888 |
| Siderisk omloppstid | 11,8 år |
| Medelomloppshastighet | 13,08 km/s |
| Medelanomali | 331,7° |
| Inklination | 11,00° |
| Longitud för uppstigande nod | 6,749° |
| Periheliumargument | 77,04° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 45,5 km |
| Synodisk rotationsperiod | 6,3 h |
| Albedo | 0,065 |
| Absolut magnitud (H) | 10,4[4] |
4007 Euryalos eller 1973 SR[1] är en trojansk asteroid i Jupiters lagrangepunkt L4.[2] Den upptäcktes 19 september 1973 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomar-observatoriet. Den är uppkallad efter Euryalos i den grekiska mytologin.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 45 kilometer.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 4007 Euryalos” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=4007. Läst 25 december 2018.
- ^ [a b] ”AstDyS 4007 Euryalos” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=4007. Läst 27 juli 2020.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 4007 Euryalos” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4007. Läst 25 december 2018.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||