4489 Dracius
| 4489 Dracius | |
_1988_AK.png) Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Edward L.G. Bowell |
| Upptäcktsplats | Anderson Mesa Station |
| Upptäcktsdatum | 15 januari 1988 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (4489) Dracius |
| Alternativnamn | 1988 AK, 1980 KA1, 1989 AQ1[1] |
| Uppkallad efter | Dracius[3] |
| Småplanetskategori | Jupiters trojaner (grekiska lägret)[2] |
| Omloppsbana[4] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 5,521 AU |
| Perihelium | 4,877 AU |
| Halv storaxel | 5,199 AU |
| Excentricitet | 0,0618728 |
| Siderisk omloppstid | 11,85 år |
| Medelomloppshastighet | 13,06 km/s |
| Medelanomali | 290,0° |
| Inklination | 22,23° |
| Longitud för uppstigande nod | 86,48° |
| Periheliumargument | 7,857° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 76,6 km |
| Synodisk rotationsperiod | 12,6 h |
| Albedo | 0,069 |
| Absolut magnitud (H) | 9,18[4] |
4489 Dracius eller 1988 AK[1] är en trojansk asteroid i Jupiters lagrangepunkt L4.[2] Den upptäcktes 15 januari 1988 av den amerikanske astronomen Edward L.G. Bowell vid Anderson Mesa Station. Den är uppkallad efter Dracius i den grekiska mytologin.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 77 kilometer.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 4489 Dracius” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=4489. Läst 29 augusti 2021.
- ^ [a b] ”AstDyS 4489 Dracius” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=4489. Läst 29 augusti 2021.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 4489 Dracius” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4489. Läst 29 augusti 2021.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||