47 Bootis

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
47 Bootis
Boötes IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildBjörnvaktaren
Rektascension15t 05m 25,83464s[1]
Deklination+48° 09′ 03,4943″[2]
Skenbar magnitud ()5,581[3], 5,57 (V)[4]
Stjärntyp
SpektraltypA0 Vs[5]
B–V-0,005 ± 0,003[6]
VariabeltypMisstänkt variabel stjärna[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-12,63 ± 0,73[3] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -65,912 ± 0,116[1] mas/år
Dek.: 28,641 ± 0,153[1] mas/år
Parallax ()12,4980 ± 0,0766[1]
Avstånd261 ± 2  (80,0 ± 0,5 pc)
Absolut magnitud ()0,97[7]
Detaljer
Massa2,46 ± 0,02[8] M
Radie1,8[9] R
Luminositet45,7+2,2-2,0[3] L
Temperatur10 130[3] K
Metallicitet-0,27 ± 0,15[9] dex
Vinkelhastighet54,8 ± 1,6[3] km/s
Andra beteckningar
k Bootis, GC 20308, N30 3407, ZI 1103, GCRV 8736, NSV 6934, TD1 17960, ADS 9500 A, GEN# +1.00133962J, PLX 3414, TYC 3484-1579-1, AG+48 1175, GSC 03484-01579, PLX 3414.00, UBV M 20561, BD+48 2262, HD 133962, PMC 90-93 983, WDS J15054+4809A, CCDM J15054+4809A, HIC 73841, PPM 54524, WEB 12614, CSI+48 2262 1, HIP 73841, ROT 2147, HFE83 1073, CSV 101486, HR 5627, SAO 45370, Gaia DR2 1588975588412216576, FK5 1395, 2MASS J15052583+4809033, SKY# 27362[10]

47 Bootis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning eller b Bootis (Bayer-beteckning), är en dubbelstjärna[11] i den norra delen av stjärnbilden Björnvaktaren.[10] Den har en kombinerad skenbar magnitud på ca 5,58[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 12,5[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 261 ljusår (ca 80 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radiell hastighet på ca -13 km/s.[3]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan 47 Bootis A är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A0 Vs,[5] där ”s” anger skarpa emissionslinjer till följd av att den har en måttlig rotation med en projicerad rotationshastighet på 55 km/s.[3] Den har en massa som är ca 2,5[8] gånger solens massa, en radie som är ca 1,8[9] gånger större än solens och utsänder ca 46[3] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 10 100 K.[3]

47 Bootis är en misstänkt variabel[12] av okänd typ,[13] som har en skenbar magnitud +5,57 utan någon fastställd amplitud eller periodicitet.[4] Följeslagaren 47 Bootis B är en stjärna av magnitud 13,3 separerad med 6,2 bågsekunder från primärstjärnan.[11]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Variabel stjärna

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 47 Boötis, 31 oktober 2019.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ ”Basic data: * k Boo – High proper-motion Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=47+Boo&submit=SIMBAD+search. Läst 27 juni 2019. 
  3. ^ [a b c d e f g h i j] Royer, F.; et al. (February 2014), "Normal A0-A1 stars with low rotational velocities. I. Abundance determination and classification", Astronomy & Astrophysics, 562: 21, arXiv:1401.2372, Bibcode:2014A&A...562A..84R, doi:10.1051/0004-6361/201322762, A84.
  4. ^ [a b c] ”NSV 6934” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=45558. Läst 27 juni 2019. 
  5. ^ [a b] Abt, H. A. (1981), "Visual multiples. VII. MK classifications", The Astrophysical Journal Supplement Series, 45: 437, Bibcode:1981ApJS...45..437A, doi:10.1086/190719.
  6. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=73841. Läst 27 juni 2019. 
  7. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  8. ^ [a b] Zorec, J.; Royer, F. (January 2012), "Rotational velocities of A-type stars. IV. Evolution of rotational velocities", Astronomy & Astrophysics, 537: A120, arXiv:1201.2052, Bibcode:2012A&A...537A.120Z, doi:10.1051/0004-6361/201117691.
  9. ^ [a b c] Pasinetti Fracassini, L. E.; et al. (February 2001), "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS)", Astronomy and Astrophysics (Third ed.), 367 (2): 521–524, arXiv:astro-ph/0012289, Bibcode:2001A&A...367..521P, doi:10.1051/0004-6361:20000451.
  10. ^ [a b] "k Boo". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 12 maj 2019.
  11. ^ [a b] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  12. ^ Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009), "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)", VizieR On-line Data Catalog: B/gcvs. Originally Published In: 2009yCat....102025S, 1: B/gcvs, Bibcode:2009yCat....102025S.
  13. ^ Samus, N. N.; et al. (2017), "General Catalogue of Variable Stars", Astronomy Reports, 5.1, 61 (1): 80–88, Bibcode:2017ARep...61...80S.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]