4 juli
◄◄ ◄ 4 juli ► ►► | ||||||
Veckodag 2024: Torsdag | ||||||
Jun · Juli · Aug | ||||||
Årets 185:e dag (186:e under skottår) 180 dagar till årets slut | ||||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 | 30 | 31 | ||||
2024 | ||||||
Alla datum | ||||||
Månader | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
Januari • Februari • Mars | ||||||
April • Maj • Juni • Juli | ||||||
Augusti • September • Oktober | ||||||
November • December | ||||||
På Wikimedia Commons finns media som rör 4 juli Se även Mall:4 juli |
4 juli är den 185:e dagen på året i den gregorianska kalendern (186:e under skottår). Det återstår 180 dagar av året.
Återkommande bemärkelsedagar
Nationaldagar
- USA: Självständighetsdagen (till minne av ratifikationen av självständighetsförklaringen från Storbritannien denna dag 1776)
Flaggdagar
- Norge: Drottningens födelsedag
Namnsdagar
I den svenska almanackan
- Nuvarande – Ulrika och Ulla
- Föregående i bokstavsordning
- Ellika – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
- Udalricus – Namnet fanns, till minne av en biskop och helgon i Augsburg på 900-talet, även i formen Ulricus, på dagens datum före 1721, då det utgick till förmån för Ulrika. 1901 återinfördes Ulricus på 5 augusti i den modernare formen Ulrik och har funnits där sedan dess.
- Ulla – Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.
- Ulrika – Namnet infördes, för att hedra den svenska drottningen Ulrika Eleonora, på dagens datum 1721 och har funnits där sedan dess.
- Föregående i kronologisk ordning
- Före 1721 – Udalricus eller Ulricus
- 1721–1900 – Ulrika
- 1901–1985 – Ulrika
- 1986–1992 – Ulrika, Ellika och Ulla
- 1993–2000 – Ulrika och Ulla
- Från 2001 – Ulrika och Ulla
- Källor
- Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
- af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9
Händelser
- 1187 – En styrka på 20 000 kristna (varav 1 200 riddare) från Jerusalem (inklusive flera olika riddarordnar) blir besegrad av 30 000 ayyubidiska muslimer, ledda av den berömde fältherren Saladin, i slaget vid Hattin nära Tiberias vid Gennesaretsjön (i nuvarande Israel). Slaget blir en avgörande seger för muslimerna, eftersom de tillfångatar eller dödar majoriteten av de kristna, vilket leder till att deras förmåga att föra krig minskas kraftigt, varpå muslimerna snart kan erövra och krossa det nästan 90 år gamla kristna kungariket Jerusalem (grundat 1099). Detta leder i sin tur till att ett flertal europeiska furstar inleder det tredje korståget 1189.
- 1374 – Ett år efter den svenska nunnan Birgitta Birgersdotters död i Rom (23 juli 1373) och sedan hennes barn Birger och Katarina i över ett halvår har fört kistan genom Europa, blir hennes kvarlevor skrinlagda i klostret i östgötska Vadstena, som hon själv har grundat. Redan samma år skrivs den första beskrivningen av de mirakler, som sägs ha inträffat i Birgittas liv och snart inleds en process, för att få henne helgonförklarad. Detta kommer till stånd 1391 och med tiden blir hon känd som Heliga Birgitta – idag den ena av Sveriges katolska helgon och ett av Europas åtta skyddshelgon.
- 1415 – Under konciliet i Konstanz tvingas Rompåven Gregorius XII abdikera. Sedan även Pisapåven Johannes XXIII har abdikerat den 29 maj återstår nu endast Avignonpåven Benedictus XIII av de tre olika påvefraktioner, som för tillfället strider om påvemakten. Varken Johannes eller Benedictus efterträds dock av någon på sina poster, så Pisapåvedömet upphör med Johannes och när Benedictus blir avsatt två år senare upphör även Avignonpåvedömet. Påvestolen i Rom står tom i två år efter Gregorius avsättning, innan Martin V tillträder 1417, vilket gör slut på stridigheterna om påvemakten, som har varat sedan 1378.
- 1534 – Sedan den förre dansk-norske kungen Fredrik I har avlidit den 10 april året före har den danska tronen formellt stått tom, men denna dag utropas hans son Kristian III officiellt till ny kung av Danmark och Norge (Kristian har dock gjort anspråk på tronen och i praktiken varit kung sedan faderns död). Att det har dröjt så länge, innan Kristian officiellt kan utropas beror på att det efter Fredriks död har utbrutit ett inbördeskrig om den danska kungamakten, vilket går till historien som grevefejden. Striden står mellan de som erkänner Kristian III som kung och de som vill återinsätta den tio år tidigare avsatte unionskungen Kristian II. Den svenske kungen Gustav Vasa vill göra allt för att undvika att Kristian II återkommer till makten och därför blandar sig även Sverige i kriget. 1536 står Kristian III som segrare och Kristian II blir fängslad för resten av sitt liv (till 1559).
- 1568 – Den svenske kungen Erik XIV gifter sig officiellt med sin frilla Karin Månsdotter vid en ceremoni i Storkyrkan i Stockholm och hon blir därmed Sveriges drottning (hon kröns dagen därpå). De har dock gift sig i hemlighet ett år tidigare, för att deras gemensamma barn (dottern Sigrid och den 1568 födde sonen Gustav) ska bli legitima, vilket leder till att sonen Gustav blir svensk kronprins. Att kung Erik gifter sig med en icke-kunglig och icke-adlig person ses dock inte med blida ögon av den svenska adeln och blir en av orsakerna till att hans bröder, hertigarna Johan och Karl, en vecka senare inleder ett uppror mot honom, som leder till att han blir fångad och avsatt i slutet av september.
- 1708 – En svensk styrka på 12 500 man, ledd av kung Karl XII och fältmarskalken Carl Gustaf Rehnskiöld, besegrar en rysk styrka på 39 000 man, ledd av Boris Sjeremetev, Aleksandr Mensjikov och Anikita Repnin, i slaget vid Holowczyn två och en halv mil väster om Mahiljoŭ i nuvarande Vitryssland. De svenska förlusterna uppgår endast till 267 döda och 1 028 sårade, medan ryssarna förlorar över 4 500 man i döda och sårade. Slaget blir Karl XII:s sista stora seger under stora nordiska kriget och han betraktar det som sin favoritseger. Eftersom ryssarna flyr från slagfältet kan svenskarna dock inte använda den närliggande floden Dnepr som försvarslinje, som det är tänkt, och därför får slaget ingen avgörande betydelse för krigets fortsättning.
- 1776 – Den amerikanska kontinentalkongressen som sammanträder i Philadelphia i Pennsylvania, ratificerar den självständighetsförklaring, som har skrivits av flera kongressmedlemmar i juni och som har godkänts den 2 juli.[1] I och med detta förklarar sig de 13 brittiska kolonierna på den nordamerikanska östkusten formellt självständiga från Storbritannien och bildar den nya staten Amerikas förenta stater (engelska: United States of America; vanligtvis förkortat USA). Denna formella självständighetsförklaring utfärdas över ett år efter utbrottet av koloniernas självständighetskrig mot moderlandet och innebär, att USA räknar sin födelse från detta datum – dagen firas därför idag som USA:s nationaldag.
- 1864 – Flera fakulteter och institutioner vid Sankt Sava-akademin (grundad 1694) i Bukarest förs samman och bildar Bukarests universitet efter ett dekret av furst Alexandru Ioan Cuza. 2012 räknas det som ett av världens 700 främsta universitet.
- 1879 – En brittisk styrka på 5 000 man, ledd av Frederic Thesiger, besegrar en styrka på 12 000–15 000 zulukrigare under Cetshwayo kaMpandes ledning, i slaget vid Ulundi vid Zululands huvudstad i Sydafrika. Därmed är anglo-zulukriget, som utbröt i januari, över och genom britternas seger i kriget förlorar Zuluriket sin självständighet. Det förblir ett eget kungarike i ytterligare 18 år, men som en brittisk marionettstat och 1897 annekteras landet av britterna som en del av Natal.
- 1888 – De icke fackligt organiserade mursmäckorna i Stockholm inleder en strejk, som varar till den 7 juli, för att få till stånd en höjning av lönen från de 16 eller 17 öre i timmen, som dittills har betalats, till 18 öre i timmen. Strejken blir relativt obetydlig, men får stor uppmärksamhet i pressen, främst för att de strejkande är kvinnor (den räknas som den första kvinnostrejken i Stockholm). Efter tre dagar avblåses strejken, då arbetsgivarna går med på de strejkandes krav (under 1890-talet sänks dock lönen till 14 öre i timmen, på grund av rådande lågkonjunktur).
- 1946 – USA erkänner Filippinernas självständighet och landet blir republik efter 425 år av utländskt styre (sedan inledningen av den spanska erövringen 1521). Ögruppen har tillhört USA sedan spansk-amerikanska kriget 1898, men genom den japanska ockupationen under andra världskriget har självständighetssträvandena verkligen börjat göra sig gällande, särskilt som japanerna har tillåtit visst filippinskt självstyre genom grundandet av den andra filippinska republiken 1943.
- 1976 – Israelisk militär genomför Operation Entebbe, då de fritar gisslan från ett flygplan, som tidigare har kapats av tyska och palestinska terrorister och flugits till Entebbe i Uganda. Terroristerna har krävt att flera fångar ska friges ur olika europeiska och israeliska fängelser, men har redan släppt större delen av gisslan. Då Israel har lovat att släppa de israeliska fångarna har man lyckats skjuta upp det av terroristerna satta slutdatumet från 1 till 4 juli. Då man antar att den ugandiske diktatorn Idi Amin sympatiserar med kaparna har man valt att inte samarbeta med honom, utan genomför räden under natten till den 4 juli på ugandiskt territorium, utan Ugandas medgivande. Samtliga kapare, 45 ugandiska soldater, 3 ur gisslan och en israelisk kommandosoldat (den sedermera israeliske premiärministern Benjamin Netanyahus bror Yonathan) dödas i skottlossningen, men i övrigt förs gisslan (flygplanspassagerare och besättning) först till Nairobi och därifrån vidare till Tel Aviv. Uganda försöker sedan i FN få till stånd ett fördömande av Israel, för att landet har kränkt ugandiskt territorium, men lyckas inte.
Födda
- 1715 – Christian Fürchtegott Gellert, tysk skald och filosof (död 1769)
- 1742 – John Tayler, amerikansk demokratisk-republikansk politiker (död 1829)
- 1753 – Jean-Pierre Blanchard, fransk ballongfarare och luftfartspionjär (död 1809)
- 1776 – Ethan Allen Brown, amerikansk jurist, politiker och diplomat, guvernör i Ohio 1818–1822 och senator för samma delstat 1822–1825 (död 1852)
- 1790 – George Everest, brittisk överste och geograf, överlantmätare i Indien 1830–1843 (död 1866)
- 1796 – John Motley Morehead, amerikansk whigpolitiker, guvernör i North Carolina 1841–1845 (död 1866)
- 1799 – Oscar I, kung av Sverige och Norge från 1844 (död 1859)
- 1802 – John L. Helm, amerikansk politiker, guvernör i Kentucky 1850–1851 och från 1867 (död 1867)
- 1804 – Nathaniel Hawthorne, amerikansk författare (död 1864)
- 1807 – Giuseppe Garibaldi, italiensk frihetskämpe och nationalist (död 1882)
- 1815 – Emory B. Pottle, amerikansk republikansk politiker (död 1891)
- 1816 – James B. Howell, amerikansk republikansk politiker, senator för Iowa 1870–1871 (död 1880)
- 1826
- Angus Cameron, amerikansk republikansk politiker, senator för Wisconsin 1875–1881 och 1881–1885 (död 1897)
- Stephen Foster, amerikansk kompositör och textförfattare (död 1864)
- 1827 – George Washington Glick, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Kansas 1883–1885 (död 1911)
- 1830 – Oscar Arnoldson, svensk operasångare (död 1881, självmord)
- 1834 – Christopher Dresser, brittisk formgivare (död 1904)
- 1843 – Carl Bergström, svensk hemmansägare och riksdagsman (död 1922)
- 1846 – S.W.T. Lanham, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas 1903–1907 (död 1908)
- 1856 – William Tilghman, amerikansk sheriff (död 1924)
- 1861 – Lawrence Tyson, amerikansk demokratisk politiker och general, senator för Tennessee från 1925 (död 1929)
- 1862 – Walter L. Fisher, amerikansk republikansk politiker, USA:s inrikesminister 1911–1913 (död 1935)
- 1868 – Albert H. Roberts, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1919–1921 (död 1946)
- 1872 – Calvin Coolidge, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Massachusetts 1919–1921, USA:s vicepresident 1921–1923 och president 1923–1929 (död 1933)
- 1885 – Louis B. Mayer, amerikansk filmproducent (död 1957)
- 1898 – Gertrude Lawrence, brittisk skådespelare, sångare och dansare (död 1952)
- 1903 – Corrado Bafile, italiensk kardinal från 1976 (död 2005)
- 1904 – Angela Baddeley, brittisk skådespelare (död 1976)
- 1907 – Calle Flygare, svensk skådespelare, regissör och teaterskolledare (död 1972)
- 1910 – Gloria Stuart, amerikansk skådespelare (död 2010)
- 1913 – Oscar Rundqvist, svensk bassångare och multiinstrumentalist (död 1971)
- 1919 – Gerd Hagman, svensk skådespelare (död 2011)
- 1924 – Eva Marie Saint, amerikansk skådespelare
- 1926 – Alfredo Di Stéfano, argentinsk fotbollsspelare (död 2014)
- 1927
- Gina Lollobrigida, italiensk skådespelare
- Neil Simon, amerikansk dramatiker och pjäsförfattare
- 1928 – Marie Isedal, svensk skådespelare
- 1929 – Darío Castrillón Hoyos, colombiansk kardinal
- 1936 – Ralph Abraham, amerikansk matematiker och kaosteoretiker
- 1937 – Sonja Haraldsen, Norges drottning 1991– (gift med Harald V)
- 1941 – Sam Farr, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993–
- 1942
- Arne Hegerfors, svensk sportkommentator och programledare
- Michael av Kent, brittisk prins, kusin till drottning Elizabeth II
- 1944 – Ray Meagher, australisk skådespelare
- 1946 – Uroš Marović, jugoslavisk vattenpolospelare (död 2014)
- 1948
- René Arnoux, fransk racerförare
- Roger Berry, brittisk labourpolitiker, parlamentsledamot 1992–2010
- Tommy Körberg, svensk sångare och skådespelare
- 1963 – Henri Leconte, fransk tennisspelare
- 1964 – Roland Ratzenberger, österrikisk racerförare (död 1994)
- 1981 – Björn Melin, svensk ishockeyspelare
- 1983
- Isabeli Fontana, brasiliansk supermodell
- Amantle Montsho, botswansk friidrottare
- 1990 – Federica Brignone, italiensk alpin skidåkare
- 2000 – Milos Westerlund, finlandssvensk föredetta medlem i bandet The Unknown (Medverkade i MGP 2013 Finland)
Avlidna
- 965 – Benedictus V, påve 964
- 1336 – Elisabet, 65, Portugals drottning 1282–1325 (gift med Dionysius I) (född 1271)
- 1761 – Samuel Richardson, 71, brittisk författare (född 1689)
- 1826
- Thomas Jefferson, 83, amerikansk statsman och ambassadör, USA:s vicepresident 1797–1801 och president 1801–1809 (död 12.30) (född 1743)
- John Adams, 90, amerikansk politiker, USA:s vicepresident 1789–1797 och president 1797–1801 (död 18.20) (född 1735)
- 1831 – James Monroe, 73, amerikansk politiker, senator för Virginia 1790–1794 och guvernör i samma delstat 1799–1802 samt 1811, USA:s president 1817–1825 (född 1758)
- 1848 – François-René de Chateaubriand, 79, fransk greve, politiker, skribent, diplomat, militär och författare, Frankrikes utrikesminister 1822–1824 (född 1768)
- 1855
- Horace Eaton, 51, amerikansk whigpolitiker, guvernör i Vermont 1846–1848 (född 1804)
- John Alexander Greer, 53, amerikansk demokratisk politiker (född 1802)
- 1880 – Leonidas Sexton, 53, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1877–1879 (född 1827)
- 1881 – Johan Vilhelm Snellman, 75, finländsk filosof, författare, tidningsman och statsman (född 1806)
- 1887 – Anson Morrill, 84, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Maine 1855–1856, kongressledamot 1861–1863 (född 1803)
- 1891 – Hannibal Hamlin, 81, amerikansk politiker, USA:s vicepresident 1861–1865 (född 1809)
- 1894 – Edwin B. Winans, 68, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan 1891–1893 (född 1826)
- 1902
- Hervé Faye, 87, fransk astronom (född 1814)
- Swami Vivekananda, 39, indisk filosof (slaganfall) (född 1863)
- 1910 – Giovanni Schiaparelli, 67, italiensk astronom (född 1835)
- 1921 – Antoni Grabowski, 64, polsk kemiingenjör, ledande inom esperantorörelsen (född 1857)
- 1925 – Pier Giorgio Frassati, 24, saligförklarad italiensk student och tertiar inom dominikanorden (polio) (född 1901)
- 1934 – Marie Curie, 66, polsk-fransk fysiker och kemist, mottagare av Nobelpriset i fysik 1903 och Nobelpriset i kemi 1911 (aplastisk anemi) (född 1867)
- 1938 – Suzanne Lenglen, 39, fransk tennisspelare (leukemi) (född 1899)
- 1946 – Jenny Wanda Barkmann, omkring 24, tysk krigsförbrytare (avrättad) (född 1922)
- 1967 – Stieg Trenter, 52, svensk journalist och deckarförfattare (född 1914)
- 1970 – Barnett Newman, 65, amerikansk målare (född 1905)
- 1971 – Rut Holm, 70, svensk skådespelare och sångare (född 1900)
- 1974
- Haj Amin al-Husseini, omkring 77 eller 79, palestinsk nationalist och muslimsk religiös ledare (född 1895 eller 1897)
- Georgette Heyer, 71, brittisk författare (född 1902)
- 1976
- Dödade under Operation Entebbe:
- Jonathan Netanyahu, 30, israelisk militär (född 1946)
- Wilfried Böse, omkring 27, tysk terrorist (född 1949)
- Brigitte Kuhlmann, omkring 29, tysk terrorist (född omkring 1947)
- Dödade under Operation Entebbe:
- 1977 – Morgan Andersson, 43, svensk skådespelare (född 1934)
- 1989
- Jack Haig, 76, brittisk skådespelare (född 1913)
- Camilla Mickwitz, 51, finländsk grafiker, animatör och författare (född 1937)
- 1991 – Martin Söderhjelm, 78, finländsk skådespelare, regissör, dramaturg och författare (född 1913)
- 1992 – Ástor Piazzolla, 71, argentinsk musiker, bandoneónspelare och kompositör (född 1921)
- 1995
- 1996 – Björn Strand, 52, svensk skådespelare (född 1943)
- 1998 – Kurt Franz, 84, tysk SS-officer, kommendant i koncentrationslägret Treblinka (född 1914)
- 2002
- Sten Samuelson, 76, svensk arkitekt (född 1926)
- Laurent Schwartz, 87, fransk matematiker, mottagare av Fieldspriset 1950 (född 1915)
- 2003 – Barry White, 58, amerikansk soulsångare (född 1944)
- 2005 – June Haver, 79, amerikansk skådespelare (född 1926)
- 2006 – Lars Korvald, 90, norsk kristdemokratisk politiker, Norges statsminister 1972–1973 (född 1916)
- 2008
- Evelyn Keyes, 91, amerikansk skådespelare (född 1916)
- Agneta Prytz, 91, svensk skådespelare (född 1916)
- Jesse Helms, 86, amerikansk republikansk politiker, senator för North Carolina 1973–2003 (född 1921)
- Jean-René Gougeon, 80, fransk travtränare och kusk (född 1928)
- Janwillem van de Wetering, 77, nederländsk deckarförfattare (född 1931)
- 2009
- Brenda Joyce, 92, amerikansk skådespelare (född 1917)
- Allen Klein, 77, amerikansk jurist (alzheimers sjukdom) (född 1931)
- Robert Louis-Dreyfus, 63, fransk-schweizisk miljardär (leukemi) (född 1946)
- Lasse Strömstedt, 74, svensk författare och debattör (född 1935)
- Bo Samuelson, 77, svensk skådespelare (född 1931)
- 2011
- Otto von Habsburg, 98, tysk-österrikisk politiker, habsburgsk tronpretendent sedan 1922 (född 1912)
- Zurab Kapianidze, 74, georgisk skådespelare och politiker, parlamentsledamot 1999–2003 (född 1937)
- 2012 – Eric Sykes, 89, brittisk komiker och skådespelare (född 1923)
- 2014
- Giorgio Faletti, 63, italiensk deckarförfattare (född 1950)
- Torill Thorstad Hauger, 70, norsk författare och bildkonstnär (född 1943)
Källor
- ^ ”United States of America” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/United_States.html. Läst 23 november 2012.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör 4 juli.