52 Sagittarii

Från Wikipedia
52 Sagittarii
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkytten
Rektascension19t 36m 42,43288s[1]
Deklination-24° 53′ 01,0288″[1]
Skenbar magnitud ()+4,59[2] +9,2
Stjärntyp
SpektraltypB8/9 V[3] + K2-4 V
U–B-0,15[4]
B–V-0,06[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-19,00[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +68,30[1] mas/år
Dek.: -21,51[1] mas/år
Parallax ()17,20 ± 0,23[1]
Avstånd190 ± 3  (58,1 ± 0,8 pc)
Absolut magnitud ()0,77[2]
Detaljer
Massa3,0 ± 0,1[6] M
Radie2,1[7] R
Luminositet60,5+1,9-1,8[3] L
Temperatur10 592+74-72[3] K
Metallicitet0,00[8]dex
Vinkelhastighet48[3] km/s
Ålder57,3 ± 11,7[7] miljoner år
Andra beteckningar
CCDM J19367-2453A, CD-25 14184, CPD-25 6846, FK5 736, GSC 06893-02132, HD 184707, HIC 96465, HIP 96465, HR 7440, IRAS 19336-2459, 2MASS J19364242-2453009, NSV 12191, PPM 270030, 1RXS J193642.6-245301, SAO 188337, TD1 24991, TYC 6893-2132-1, uvby98 100184707, WDS J19367-2453A, Gaia DR2 6767903057227289088 [9]

52 Sagittarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna,[10] belägen i den östra delen av stjärnbilden Skytten och har även Bayer-beteckningen h2 Sagittarii. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 4,59[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 17,2[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 190 ljusår (ca 58 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -19 km/s.[5]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan 52 Sagittarii A är en vit till blå stjärna i huvudserien av spektralklass B8/9 V.[11] Garrison och Gray (1994) tilldelade den spektralklass kB8 hB9 HeA0 Va (Sr Fe II),[12] som visar kalcium K-linjen i en B8-stjärna, vätelinjerna i en B9-stjärna och heliumlinjerna av en A0-stjärna, tillsammans med överskott av strontium och järn. Den har en massa som är ca 3[6] solmassor, en radie som är ca 2,1[7] solradier och utsänder från dess fotosfär ca 61[3] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 10 600[3] K.

52 Sagittarii har en följeslagare, 52 Sagittarii A, med en vinkelseparation av 2,4 bågsekunder från primärstjärnan. Detta objekt är av magnitud 9,2 och har en spektralklass i K2 V-K4 V-området och antas vara källan till röntgenstrålning från konstellationen.[13][14]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 52 Sagittarii, 19 februari 2020.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. Vizier catalog entry
  2. ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. arXiv:1108.4971. Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:10.1134/S1063773712050015. Vizier catalog entry
  3. ^ [a b c d e f] Zorec, J.; Royer, F. (2012). "Rotational velocities of A-type stars". Astronomy & Astrophysics. 537: A120. arXiv:1201.2052. Bibcode:2012A&A...537A.120Z. doi:10.1051/0004-6361/201117691. Vizier catalog entry
  4. ^ [a b] Mallama, A. (2014). "Sloan Magnitudes for the Brightest Stars". The Journal of the American Association of Variable Star Observers. 42 (2): 443. Bibcode:2014JAVSO..42..443M.Vizier catalog entry
  5. ^ [a b] Wilson, R. E. (1953). "General Catalogue of Stellar Radial Velocities". Carnegie Institute Washington D.C. Publication. Carnegie Institution for Science. Bibcode:1953GCRV..C......0W. LCCN 54001336.
  6. ^ [a b] Tetzlaff, N.; et al. (2011). "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 410 (1): 190–200. arXiv:1007.4883. Bibcode:2011MNRAS.410..190T. doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x. Vizier catalog entry
  7. ^ [a b c] Allende Prieto, C.; Lambert, D. L. (1999). "Fundamental parameters of nearby stars from the comparison with evolutionary calculations: Masses, radii and effective temperatures". Astronomy and Astrophysics. 352: 555–562. arXiv:astro-ph/9911002. Bibcode:1999A&A...352..555A. Vizier catalog entry
  8. ^ Gontcharov, G. A. (2012). "Dependence of kinematics on the age of stars in the solar neighborhood". Astronomy Letters. 38 (12): 771–782. arXiv:1606.08814. Bibcode:2012AstL...38..771G. doi:10.1134/S1063773712120031. Vizier catalog entry
  9. ^ "h02 Sgr". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2020-02-19.
  10. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008). "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 389 (2): 869–879. arXiv:0806.2878. Bibcode:2008MNRAS.389..869E. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  11. ^ Houk, Nancy; Smith-Moore, M. (1978). Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars. 4. Ann Arbor: Dept. of Astronomy, University of Michigan. Bibcode:1988mcts.book.....H.
  12. ^ Garrison, R. F.; Gray, R. O. (1994). "The late B-type stars: Refined MK classification, confrontation with stromgren photometry, and the effects of rotation". The Astronomical Journal. 107: 1556. Bibcode:1994AJ....107.1556G. doi:10.1086/116967. Garrison has note: "Balmer shell cores?"
  13. ^ Hubrig, S.; et al. (2007). "Establishing the nature of companion candidates to X-ray-emitting late B-type stars". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 381 (4): 1569. arXiv:0708.0860. Bibcode:2007MNRAS.381.1569H. doi:10.1111/j.1365-2966.2007.12325.x.
  14. ^ Mason, Brian D.; et al. (2001). "The 2001 US Naval Observatory Double Star CD-ROM. I. The Washington Double Star Catalog". The Astronomical Journal. 122 (6): 3466. Bibcode:2001AJ....122.3466M. doi:10.1086/323920. Vizier catalog entry

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]