| 545 Messalina |
| Upptäckt[1] |
|---|
| Upptäckare | P. Götz |
|---|
| Upptäcktsplats | Heidelberg |
|---|
| Upptäcktsdatum | 3 oktober 1904 |
|---|
| Beteckningar |
|---|
| MPC-beteckning | (545) Messalina |
|---|
| Alternativnamn | A904 TC, 1904 OY, 1949 YH, 1973 YO4[1] |
|---|
| Uppkallad efter | Valeria Messalina[2] |
|---|
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
|---|
| Omloppsbana[3] |
|---|
| Epok: 21 januari 2022 |
| Aphelium | 3,745 AU |
|---|
| Perihelium | 2,657 AU |
|---|
| Halv storaxel | 3,201 AU |
|---|
| Excentricitet | 0,1699895 |
|---|
| Siderisk omloppstid | 5,73 år |
|---|
| Medelomloppshastighet | 16,65 km/s |
|---|
| Medelanomali | 288,8° |
|---|
| Inklination | 11,21° |
|---|
| Longitud för uppstigande nod | 333,6° |
|---|
| Periheliumargument | 331,2° |
|---|
| Fysikaliska data[1] |
|---|
| Diameter | 112,6 km |
|---|
| Synodisk rotationsperiod | 7,2 h |
|---|
| Albedo | 0,041 |
|---|
| Absolut magnitud (H) | 8,81[3] |
|---|
545 Messalina eller A904 TC[1] är en stor asteroid i huvudbältet. 545 Messalina upptäcktes 3 oktober 1904 av den tyske astronomen Paul Götz i Heidelberg. Den har fått sitt namn efter den romerska kejsarinnan Valeria Messalina.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 112 kilometer.
