6594 Tasman
| 6594 Tasman | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Antonín Mrkos |
| Upptäcktsplats | Kleť-observatoriet |
| Upptäcktsdatum | 25 juni 1987 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (6594) Tasman |
| Alternativnamn | 1987 MM1, 1991 GD1[1] |
| Uppkallad efter | Abel Tasman[3] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Gefion-asteroid[2] |
| Omloppsbana[4] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,228 AU |
| Perihelium | 2,329 AU |
| Halv storaxel | 2,779 AU |
| Excentricitet | 0,1617783 |
| Siderisk omloppstid | 4,63 år |
| Medelomloppshastighet | 17,87 km/s |
| Medelanomali | 133,8° |
| Inklination | 8,765° |
| Longitud för uppstigande nod | 194,8° |
| Periheliumargument | 123,9° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 6,9 km |
| Synodisk rotationsperiod | 3,8 h |
| Albedo | 0,365 |
| Absolut magnitud (H) | 12,73[4] |
6594 Tasman eller 1987 MM1[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 25 juni 1987 av den tjeckiske astronomen Antonín Mrkos vid Kleť-observatoriet i Tjeckien. Den är uppkallad efter den holländske upptäcktsresanden Abel Tasman.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 7 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Gefion.[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 6594 Tasman” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=6594. Läst 23 april 2020.
- ^ [a b] ”AstDyS 6594 Tasman” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=6594. Läst 28 oktober 2020.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 6594 Tasman” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=6594. Läst 23 april 2020.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||