8131 Scanlon
| 8131 Scanlon | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Eleanor F. Helin |
| Upptäcktsplats | Palomar-observatoriet |
| Upptäcktsdatum | 27 september 1976 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (8131) Scanlon |
| Alternativnamn | 1976 SC, 1970 EN3, 1972 RR1, 1972 TN6, 1995 GK[1] |
| Uppkallad efter | Leo J. Scanlon[3] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Innes-asteroid[2] |
| Omloppsbana[4] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,088 AU |
| Perihelium | 2,044 AU |
| Halv storaxel | 2,566 AU |
| Excentricitet | 0,2034183 |
| Siderisk omloppstid | 4,11 år |
| Medelomloppshastighet | 18,59 km/s |
| Medelanomali | 353,7° |
| Inklination | 7,359° |
| Longitud för uppstigande nod | 344,5° |
| Periheliumargument | 33,98° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 6,4 km |
| Albedo | 0,357 |
| Absolut magnitud (H) | 12,87[4] |
8131 Scanlon eller 1976 SC[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes 27 september 1976 av den amerikanske astronomen Eleanor F. Helin vid Palomar-observatoriet. Den är uppkallad efter amatörastronomen Leo J. Scanlon.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 6 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Innes.[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 8131 Scanlon” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=8131. Läst 24 oktober 2020.
- ^ [a b] ”AstDyS 8131 Scanlon” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=8131. Läst 24 oktober 2020.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 8131 Scanlon” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=8131. Läst 24 oktober 2020.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||