Ludovico Antonio Muratori

Från Wikipedia
Version från den 14 maj 2020 kl. 21.06 av Slånbär (Diskussion | Bidrag) (Ny kategori)
Ludovico Antonio Muratori
Född21 oktober 1672[1][2][3]
Vignola, Italien
Död23 januari 1750[1][2][3] (77 år)
Modena[4], Italien
BegravdChiesa di Santa Maria della Pomposa
Andra namnLamindo Pritanio[5] och Leucoto Gateate
Utbildad vidUniversitetet i Modena och Reggio Emilia
SysselsättningHistoriker[6], arkivarie, filosof, numismatiker, bibliotekarie[7], författare[8], präst, presbyter[6]
Utmärkelser
Fellow of the Royal Society
Redigera Wikidata

Ludovico Antonio Muratori, född 21 oktober 1672 i Vignola, död 23 januari 1750 i Modena, var en italiensk historiker, bibliotekarie och arkivarie.

Muratori blev 1695 konservator vid Ambrosianska biblioteket i Milano samt 1700 hertiglig bibliotekarie och arkivarie i Modena. Han var prästvigd men kom mot slutet av sitt liv i konflikt med jesuiterna för frisinnade yttranden. Genom sina flitiga forskningar i arkiv och bibliotek skänkte han viktiga bidrag åt flera vetenskapsgrenar, särskilt åt bibelexegesen (han publicerade bland annat det efter honom uppkallade Muratoriska fragmentet) och Italiens historia.

Av Muratoris skrifter kan nämnas Rerum italicarum scriptores præcipui (25 band, 1723–1751), Antiquitates italicæ medii ævi (sex band, 1738–1742), Novus thesaurus veterum inscriptionum (fyra band, 1739–1742) och Annali d'Italia (12 band, 1744–1749). En större samling av hans arbeten utkom i 48 band 1790–1810. Hans brevväxling (Epistolario di Ludovico Antonio Muratori) utgavs av Matteo Campori (flera band, 1901 ff.).

Lodovico Antonio Muratori, Annali d'Italia, Roma, 1752, t. I, p. I

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Lodovico Antonio Muratori, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, Ludovico Antonio Muratori, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] BeWeB, läst: 12 februari 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, Internet Archive .[källa från Wikidata]
  8. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar