Axel Frithiof Åkerberg

Axel Frithiof Åkerberg
	Axel Frithiof Åkerberg
Född	30 mars 1833; Hille församling, Sverige
Död	13 juli 1901 (68 år); Adolf Fredriks församling, Sverige
Begravd	Norra begravningsplatsen; kartor
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Översättare, författare
Politiskt parti
	Socialdemokraterna
	Redigera Wikidata

Axel Frithiof Åkerberg, född 30 mars 1833 i Hille socken, Gävleborgs län, död 13 juli 1901 i Saltsjöbaden, Nacka församling, var en svensk författare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Åkerberg var student i Uppsala 1856 och filosofie kandidat där 1865. Han började tidigt arbeta för såväl religiös som politisk frihet genom översättningar och tidningsmannaverksamhet. Han var medarbetare i Framtiden (1868 ff.), Aftonbladet 1870-1878, Sanningssökaren 1877-1881, Vikingen 1882-1883, Tiden 1883-1886 och Socialdemokraten, översatte Theodore Parker, John Stuart Mill och flera religionsfilosofiska verk, utgav 1879 Om religionsförföljelsen i Skåne och redigerade Bibliotek för sanningssökare (tillsammans med K. P. Arnoldson, 1878-1883). I Nordisk familjeboks första upplaga författade Åkerberg åtskilliga artiklar. Med hänförelse omfattade han icke blott frihetsidén, utan även många av de moderna rörelserna: vegetarianismen, teosofin, fredsrörelsen med flera.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Inre missionens predikan: redogörelse för de vid Upsala missionsförenings årsmöte d. 2 och 3 aug. 1874 hållna andliga föredrag. Uppsala: Edquist. 1875. Libris 2204606
Två uppsatser om statskristendom i våra dagar: Om arbetsinställelserna i Norrland ; Om religionsförföljelsen i Skåne. Stockholm: Sanningssökarens exped. 1879. Libris 1601308
Om högerpatriotismen: föredrag. Stockholm. 1885. Libris 3202535
Wermelin, Atterdag; Åkerberg Axel Frithiof (1887). Karl Marx' värdeteori. National-ekonomiska småskrifter, 99-3441369-8 ; 2. Stockholm: Bonnier. Libris 3166682 - Förord av Frithiof Åkerberg.
Nationel isolering eller kosmopolitism?. Stockholm. 1888. Libris 3202534

Översättningar (urval)

John Stuart Mill: Qvinnans underordnade ställning (The subjection of women) (Edquist, 1869)
F. P. Cobbe: Th. Parker och vår tids religiösa fråga (Edquist, 1871)
Ralph Waldo Emerson: Engelska karaktärsdrag (Edquist, 1875)
Ernest Renan: Rom och kristendomen (Looström, 1880)
Theodor Faber: Lifskampens frukter och visheten i verldsplanen (Edquist, 1880)
Ernst Haeckel: Naturlig skapelsehistoria (Natürliche Schöpfungsgeschichte) (Bonnier, 1882)
Alfred Percy Sinnett: De invigdes lära (Esoteric Buddhism) (översatt tillsammans med Victor Pfeiff, Looström, 1887)
Helena Blavatsky: Nyckel till teosofien: en klar framställning af den sedelära m. m. för hvars studium det teosofiska samfundet blifvit stiftadt (översatt tillsammans med Victor Pfeiff, Teosofiska bokförlaget, 1890)
Théodore Reinach: Israeliternas historia från deras förskingring till våra dagar (Seligmann, 1891)
Rochas d'Aiglun: Hypnosens djupare stadier (Sandberg, 1893)
Carl Du Prel: Den mänskliga tillvarons gåta: inledning till studiet af själslifvets hemligheter (Das Räthsel des Menschen) (Bonnier, 1894)
Robert Blatchford: Det glada England (Merrie England) (Socialdemokratiska arbetarpartiet, 1896)
Annie Besant: Fyra världsreligioner: hinduismen, Zoroasters lära, buddhismen, kristendomen: föreläsningar hållna vid Teosofiska samfundets tjuguförsta årsmöte i Adyar, Madras (Nordin & Josephson, 1898)
Adolf von Harnack: Kristendomens väsende: sexton populära föreläsningar hållna vid universitetet i Berlin (Seligmann, 1900)
Frederick William Farrar: Kristus i världshistorien: fortsatta studier öfver Jesu lif (Bohlin, 1900)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Åkerberg, Axel Fritiof, 1904–1926.

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ [a b c d] Sveriges dödbok, 18330330 Åkerberg, Axel Fritiof, läst: 16 maj 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Svenskagravar.se, Åkerberg, Axel Fritiof, läs online, läst: 16 maj 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Libris, 23 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Axel Frithiof Åkerberg, 1833–1901, läst: 16 maj 2018.^{[källa från Wikidata]}

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Axel Fritiof Åkerbergs minne. Stockholm. 1901. Libris 3202536
Bergegren, Hinke (1893). ”A. F. Åkerberg”. Lucifer : ljusbringaren arbetarekalender 1893,: sid. 71-72. https://runeberg.org/lucifer/1893/0091.html. Libris 12098353
Branting, Hjalmar (1929). Tal och skrifter. 10, Stridskamrater och vänner. Stockholm: Tiden. sid. 69-73. Libris 7684
Nerman, Ture (1967). Akademikerna i arbetarrörelsen. Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 24-30. Libris 8076906
Sjöberg, Sten (1935). ”A. F. Åkerberg: en kristen socialist under åttiotalet”. Studiekamraten 1935(17):11-12,: sid. 204-208. 0039-3452. ISSN 0039-3452. Libris 12098880

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Axel Frithiof Åkerberg i Libris

[b5776b0fd68342751096d8b5796049c6d9f9bb14-1] [a b c d] Sveriges dödbok, 18330330 Åkerberg, Axel Fritiof, läst: 16 maj 2018.^{[källa från Wikidata]}

[52e91ecbea0f1c3a19c5e7a5e0d016badef3f600-2] Svenskagravar.se, Åkerberg, Axel Fritiof, läs online, läst: 16 maj 2018.^{[källa från Wikidata]}

[329544aa4d79c860b0fa2ad046fd7069624c5833-3] Libris, 23 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}

[62ff5522eaa22cdd789128ad504132a91d6d6d54-4] Axel Frithiof Åkerberg, 1833–1901, läst: 16 maj 2018.^{[källa från Wikidata]}

[1]

[2]

[3]

[4]