Anders Gustaf Dahlman

Från Wikipedia
(Omdirigerad från A. G. Dalman)
Hoppa till: navigering, sök
Anders Gustaf Dahlman
AG Dahlman.jpg
Född 17 februari 1848
Norberg
Död 30 juli 1920
Stockholm
Begraven Norra begravningsplatsen[1]
Nationalitet Svensk
Sysselsättning Bödel och Korpral
Redigera Wikidata
Anna Månsdotter strax före sin avrättning. Skarprättare Dahlman är mannen längst till vänster. Han gömmer bödelsyxan bakom ryggen.

Anders Gustaf (AG) Dahlman (även Albert samt Dalman), född 17 februari 1848 i Östanmossa, invid Norberg, Västmanlands län, död 30 juli 1920 i Stockholm, var Sveriges riksskarprättare och sista bödel.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Dahlman var son till Per Erik Norman och Greta Gustava Söderberg. Efter att ha varit stamanställd korpral vid Västmanlands regemente blev han i konkurrens med 16 andra sökande utsedd till Stockholms läns skarprättare 5 augusti 1885.[2] Under åren 1885-1891 antogs Dahlman som skarprättare i ytterligare sex län. År 1901 utsågs han till riksskarprättare för hela Sverige.

Dahlman flyttade till Stockholm redan 1884 och bodde först på Stora Bastugatan 5, flyttade 1886 till Tulegatan 9, därefter till Sankt Eriksgatan 22 (sedan omnumrerat till 44). Han gifte sig 1869 med Emma Sofia Westlander och fick med henne 12 barn varav fyra uppnådde vuxen ålder. Äktenskapet varade i 40 år till hustruns död 1909. Dahlman bodde på Sankt Eriksgatan tills han 1918 flyttade till sin son på Lilla Essingen. Efter att ha blivit påkörd av en spårvagn återfick Dahlman aldrig hälsan och dog sent i juli 1920.[3] Han begravdes på Norra begravningsplatsen.[4]

Delinkventer[redigera | redigera wikitext]

Under sina 25 år som skarprättare avrättade Dahlman sex delinkventer. Fem avrättades med handbila och den sista med giljotin.

  • Dahlmans första avrättning var den av Anna Månsdotter, även känd som Yngsjömörderskan, den 7 augusti 1890.
  • Därefter dröjde det tre år innan nästa avrättning kunde utföras av Dahlman. Då avrättades Per Johan Pettersson, den så kallade Alftamördaren. Avrättningen skedde på Gävle länsfängelse den 17 mars 1893.
  • Den tredje avrättningen Dahlman utförde var den 5 juli 1900, då Theodor Sallrot, även kallad Johannishusmördaren, avrättades på fängelsegården i Karlskrona.
  • Den fjärde avrättningen skedde den 23 augusti 1900 klockan 06.45 på Malmö länsfängelse, då den så kallade Löderupsmördaren Lars Nilsson avrättades.
  • Den femte avrättningen och den sista med handbila fick Dahlman utföra på Västerås länsfängelse den 10 december 1900, på Mälarmördaren eller som han också kallades Svarte Filip, John Filip Nordlund.
  • Den sista avrättningen Dahlman utförde, skedde onsdagen den 23 november 1910 på Långholmens centralfängelse. Detta var den sista avrättningen i Sverige och den enda med giljotin. Den som avrättades var Johan Alfred Andersson-Ander.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Karl-Axel Björnberg, Dahlman, Anders, Gustaf, Kungliga och Norra begravningsplatserna : vandringar bland berömda personers gravar, Andra upplagan utgåvan, Bäckströms förlag, 1998, s. 179, ISBN 978-91-88016-69-0
  2. ^ Sundevall, Dick (8 juli 2012). ”Sveriges sista bödel”. Magasinet Paragraf. https://www.magasinetparagraf.se/nyheter/43076-sveriges-sista-bodel/. Läst 4 juli 2013. 
  3. ^ Liljhamar, Rolf (23 februari 2002). ”Dalman, Anders Gustav, Sveriges siste skarprättare”. Aforum.genealogi.se. http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=83331&post=155578#POST155578. Läst 4 juli 2013. 
  4. ^ Björnberg, Karl-Axel; Roos, Stefan (1998). Kungliga och Norra begravningsplatserna: vandringar bland berömda personers gravar. Stockholm: PM Bäckström. sid. 179. Libris 8381282. ISBN 91-88016-69-2 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]