AKhRR

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Medlemmar i AKhRR 1926: Jevgenij Katzman, Isaak Brodskij, Jurij Repin, Alexander Grigoriev, Pavel Radimov.
Revolutionära militära rådet, målning av Isaak Brodskij 1925.

AKhRR, senare AKhR, Det revolutionära Rysslands konstnärsförbund (ryska: AXPP - Ассоциация художников революционной России,) var en sammanslutning av revolutionära konstnärer i Sovjetunionen som bildades 1922. Medlemmarna var konstnärliga arvtagare till de realistiska artonhundratalsmålarna Vandrarna (Peredvizjnikerna). I sitt måleri kombinerade de Vandrarnas realism med aktuella revolutionära ämnen. År 1934 blev AKhRR grundstommen i den nya och enda tillåtna konstnärsorganisationen Sovjetkonstnärernas förbund SSKh.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Vid Vandrarnas sista samlingsutställning 1922 publicerade de en text där de förklarade att de med dokumentär sanningsenlighet vill spegla det samtida livet i Ryssland, att de är trogna det realistiska måleriet som når fram till massorna och att de med sin konst vill hjälpa massorna att bli medvetna om och att minnas den historiska process som pågår i landet. Texten och utställningen inspirerade några yngre målare till att bilda en ny konstnärsgrupp i Vandrarnas anda – Det revolutionära Rysslands konstnärsförbund AKhRR. I sin programförklaring skrev AKhRR bland annat: "Vi kommer att skildra samtiden: det dagliga livet i Röda armén, det dagliga livet hos arbetare, hos bönder, revolutionärer och arbetarhjältar. Vi kommer att ge en sann bild av samtida händelser”. AKhRR hade sin första grupputställning samma år, 1922, och fick ekonomiskt stöd från Röda arméns ledning.[1]

AKhRR:s medlemmar var motståndare till de modernistiska konstriktningar som också fanns åren runt 1920. De modernistiska konstnärerna själva såg sig dock som revolutionärer och var engagerade i den nya sovjetstaten. Men AKhRR förkastade de olika modernistiska riktningarna som formalism och "skadliga påhitt". AKhRR menade att man måste måla realistiskt på ett sätt som massorna förstår. Och innehållet skulle spegla folkets dagliga liv, revolutionen och arbetet med Sovjets uppbyggnad. Rörelsens slogans var "Heroisk realism" och "Konstnärlig dokumentation".

År 1923 hade AKhRR så många som 300 medlemmar och flera filialer över landet. Ett år senare startade man ett förlag som gav ut trycksaker. Under de följande åren anslöt sig andra konstnärsgrupper till AKhRR, bland annat på grund av att medlemmar i AKhRR regelbundet fick statliga beställningar. Organisationen ändrade namn 1928 till AKhR, De revolutionära konstnärernas förbund (ryska: AXP - Ассоциация художников революции). Vid 1920-talets slut hade förbundet växt ytterligare och samtidigt pågick hetsiga diskussioner om konstens innehåll och form vilket ledde till att förbundet började falla samman; mindre grupper bröt sig ur och bildade nya organisationer. AKhR och alla andra konstnärsorganisationer upplöstes slutligen 1932 när den nya och enda tillåtna konstnärsorganisationen Sovjetkonstnärernas förbund SSKh bildades. Medlemmar från AKhR bildade stommen i det nya förbundet och dess konstnärliga principer lade grunden för SSKh:s konstdoktrin, den socialistiska realismen.

Till AKhRR/AKhR:s medlemmar hörde, under längre eller kortare tid, konstnärer som Isaak Brodskij, Boris Kustodijev, Filipp Maljavin och Sergei Gerasimov, samt äldre konstnärer som tillhört Vandrarna: Abram Archipov, Aleksandr Makovskij, Nikolaj Kasatkin och Konstantin Juon.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Matthew Cullerne Bown; Socialist Realist Painting, Yale University Press, 1998, ISBN 0-300-06844-1, sid 71-72.