Hoppa till innehållet

A Cruel Angel's Thesis

Från Wikipedia
A Cruel Angel's Thesis
Från albumet Neon Genesis Evangelion
A-sidaFly Me to the Moon
Utgiven25 Oktober 1995
Inspelad1995
Genre
Längd4:05
SkivbolagStarchild
LåtskrivareNeko Oikawa
ProducentToshiyuki Ōmori
KompositörHidetoshi Satō
Singlar
Yoko Takahashi
Moonlight Epicurian
(1994)		 A Cruel Angel's Thesis
(1995)		 Meguriai
(1996)
Album
Neon Genesis Evangelion

A Cruel Angel's Thesis (japanska: 残酷な天使のテーゼ, Zankoku na Tenshi no Tēze) är en J-pop låt som framförs av den japanska sångerskan Yoko Takahashi med text skriven av Neko Oikawa och musik komponerad av Hidetoshi Satō. Låten är mest känd för att vara inledningssången för den hyllade anime-serien Neon Genesis Evangelion. Låten gavs ut den 25 oktober 1995 som en dubbelsingel tillsammans med ”Fly Me to the Moon”, seriens eftertextlåt. ”A Cruel Angel’s Thesis” inkluderades även på seriens soundtrack samt på Takahashis egna album.

Låten hyllades av både musikkritiker och publik och kom senare att bli en av de mest kända japanska anisong-låtarna (sånger skapade särskilt för anime-serier). Flera år efter seriens första sändning har The Cruel Angel’s Thesis förblivit en populär karaoke-låt i Japan och har vunnit flera popularitetsröstningar och priser.

På internet fick låten, tillsammans med sin officiella musikvideo, ytterligare uppmärksamhet genom olika coverversioner och parodier och blev därmed en av de mest berömda animelåtarna genom tiderna.

Bakgrund och inspelning

[redigera | redigera wikitext]

Under produktionen av Neon Genesis Evangelion föreslog seriens regissör Hideaki Anno att man skulle använda ett redan existerande stycke klassisk musik som inledningssång. Han valde först Polovtsiska danserna ur operan Furst Igor av den ryske tonsättaren Aleksandr Borodin.[1] TV Tokyo avslog förslaget och ansåg att ett sådant stycke var olämpligt för serien; då enligt producenterna skulle en klassisk komposition ur Fursten Igor ha uppfattats som ”otydlig”. Produktionsstudion Gainax kontaktade därefter Hidetoshi Satō och Toshiyuki Ōmori för att skriva ett originalstycke i stället för seriens huvudkompositör Shiro Sagisu. Även om han inte officiellt krediterades så samordnade Toshimichi Ōtsuki, en medlem i King Records och seriens officiella producent, hela produktionen. Under låtens demostadie efterfrågade Ōtsuki en melodi med en ”skarpt markerad” stil.

Sångerskan Yoko Takahashi, som redan var känd för att sjunga låtar till japanska tv-serier, kontaktades för inspelningen. Vid tiden för inspelningen av ”A Cruel Angel’s Thesis” hade Takahashi inte sett animen och hade inte heller fått någon information om den.[2][3] Ōmori färdigställde arrangemanget, om än i en grov version, och Takahashi skapade en tillfällig inspelning genom att sjunga melodin enbart med stavelsen ”la”. När den slutliga texten var klar ombads Takahashi, som då var nästan trettio år gammal, att använda en mer barnslig ton i sin sång. När hon fick en demoversion av låten att öva med upplevde hon den som svår att hänga med i, både på grund av Oikawas val av språklig stilnivå och det höga tempot.[4][5] En manlig bakgrundskör var ursprungligen planerad, men togs senare bort av Anno för att betona temat ”moderskap” i inspelningen.

Komponering och text

[redigera | redigera wikitext]
Den tyska filosofiska termen These, som används i sångtexten, har bland annat använts av Georg Wilhelm Friedrich Hegel.

Neko Oikawa fick i uppdrag att skriva texten; Ōtsuki instruerade henne att skapa något ”filosofiskt” och att använda ett komplicerat språk.[6] Hon fokuserade på nyckelbegreppen ”mor”, ”fjortonåriga pojkar och flickor” samt ”en vuxen kvinna”.[7] I enlighet med instruktionerna hon fick färdigställde Oikawa texten på två timmar, efter att ha fått mycket begränsad information om animen och utan att ha träffat Hidetoshi Satō.[8] Oikawa och hennes manager såg de två första tillgängliga avsnitten av serien samt ett dokument som presenterade projektet.[9] Oikawa hade en tydlig bild av en mor som inte ville att hennes son skulle bli vuxen och skrev en tvetydig text rik på stilistiska grepp. Sången inleds med en kvinnas röst som råder en ung man att uppträda som en skoningslös ängel och uppmuntrar honom med ropet shin wa ni nare (神話になれ; bokstavligen ”bli en myt”). För kvinnan är pojken fortfarande oskyldig och naiv; han ser på henne, ler och säger ingenting, och hon bjuder honom varsamt att vila. Kvinnan försäkrar honom om att deras möte var ödesbestämt och säger: ”På din rygg har du vingar som ska bära dig in i framtiden.”[10]

Till titeln använde Oikawa det tyska ordet These (テーゼ; bokstavligen ”tes”). Yahoo! Japan har noterat att begreppet These bland annat har använts av filosofen Georg Wilhelm Friedrich Hegel, en företrädare för den tyska idealismen.[11] Oikawa hämtade också inspiration från mangan A Cruel God Reigns (残酷な神が支配する, Zankoku na kami ga shihai suru), som skrevs och publicerades av Moto Hagio vid den tiden, och infogade termen tenshi (天使), som vanligen syftar på änglar inom Kristendomen.[12] En ytterligare hänvisning till kristendomen lades till i texten i stycket ”Watashi wa sō jiyū o shiru tame no baiburu” (私はそう自由を知るためのバイブル), vilket betyder ”Detta är bibeln genom vilken du ska lära dig vad frihet är”. Till en början övervägde hon att avsluta sången med mottot ”kyōki ni nare” (凶器になれ), vilket också kan tolkas som ”bli galen” om det skrivs med kanjitecknen 狂気 (kyōki), men förslaget lades åt sidan[13] av TV Tokyo, som begärde att det skulle ändras till ”shin wa ni nare” (”bli en myt”).[14] Låtens slutstycke som hade en imperativ form behölls dock och förstärkte idén om en vuxen som tilltalar en ung pojke.[15] Enligt Devin Meenan från Comic Book Resources kan texten syfta på Yui Ikari, huvudpersonen Shinjis mor som skyddar honom under seriens händelser, eller på Misato Katsuragi, hans överordnade, som uppmuntrar honom att ”komma ur sitt skal”.[16] Kotono Mitsuishi, Misatos japanska röstskådespelare, hade en liknande syn på saken. I en intervju sade Mitsuishi att raden ”Even if I never become a goddess, I will go on” (女神なんてなれないまま私は生きる Megami nante narenai mama watashi wa ikiru) ”träffade henne rakt i hjärtat”, eftersom hon uppfattade den som Misatos egen röst.[17]

I låten ingick även ett interludium med en kör som sjunger orden faria (ファリアー) och setameso (セタメソー); texten kommer inte från något befintligt språk utan skapades av arrangören Toshiyuki Ōmori. Kören framfördes av Ōmori, Takahashi och hennes bror Gō Takahashi. När han tillfrågades om ordens betydelse, förklarade Ōmori att ”orden kom plötsligt ner från himlen” under skrivprocessen.[18]

Lansering

[redigera | redigera wikitext]

Den 25 oktober 1995 gavs ”The Cruel Angel’s Thesis” ut som singel i två versioner; i den första medföljde det en låt av Takahashi med titeln Tsuki no meikyū (月の迷宮; bokstavligen ”Månens labyrint”)[19] och den andra versionen inkluderade Fly Me to the Moon (eftertextsången) framförd av Claire Littley.[20] Den andra versionen släpptes på nytt den 26 mars 2003 i samband med utgivningen av Neon Genesis Evangelion Renewal Edition.[21] ”The Cruel Angel’s Thesis” inkluderades även med anime-soundtracket med namnet Neon Genesis Evangelion I, och utgavs den 22 november 1995. På det efterföljande albumet, Neon Genesis Evangelion II, som släpptes den 16 februari 1996, ingick även den kortare ”TV-versionen” som användes för seriens sändning på TV Tokyo.[22]

Mottagande

[redigera | redigera wikitext]

[Evangelion] nådde ut till hela världen snabbare än jag kunnat föreställa mig. … Under Evangelion World Tour började människor av alla etniciteter sjunga på japanska tillsammans med mig. Folk från hela världen sjunger tillsammans i ett stort körverk. Det är väldigt rörande. Som jag alltid har sagt är anisongs det bästa passet att använda för att korsa nationers gränser med. Och dag för dag inser jag att Evangelion är just ett av de verk som har den kraften.”

Yōko Takahashi[23]

”The Cruel Angel’s Thesis” har haft en långvarig framgång och har ofta förekommit i popularitetsröstningar även flera decennier efter Evangelions första sändning.[24][25] Den anses vara en av de bästa och mest ikoniska låtarna inom otaku-kulturen,[26] och fick förnyad popularitet i samband med utgivningen av tetralogin Rebuild of Evangelion.[27] Under åren 1996 och 1997, efter den första sändningen av Neon Genesis Evangelion, utsågs ”The Cruel Angel’s Thesis” till årets bästa inledningslåt i Anime Grand Prix, en årlig omröstning som genomförs av tidskriften Animage. Under det andra året fick låten mer än dubbelt så många röster som andraplatslåten, Give a Reason av Megumi Hayashibara.[24][28]

I en omröstning 2002 om de mest oförglömliga låtarna genom Japansk animations historia, framförd av TV Asahi, placerades låten på 55:e plats,[29] och den hamnade senare på 18:e plats i samma ranking över de bästa animelåtarna producerade under och efter 1990-talet.[30][31] År 2016 rankades låten som etta i en omröstning om de mest populära anisong-låtarna från 1990-talet bland användare på Anime News Network, och som en av de bästa anisong-låtarna någonsin i en undersökning av nästan 7 000 personer genomförd av CD & DL Data Magazine.[32][33]

Kritikernas omdöme

[redigera | redigera wikitext]

Kritiker mottog "The Cruel Angel's Thesis" positivt. Casey Baseel från Sora News och Ederlyn Peralta från Comic Book Resources beskrev den som en av de mest ikoniska anime-låtarna genom tiderna.[26] Eduardo Luquin på Comic Book Resources berömde dess ton och skrev: "‘Cruel Angel's Thesis’ är ett upplyftande tåg som startar den psykedeliska resan mot destinationer som filosofi, religion och tonårsångest. Som ett startskott vid loppets början uppmanar den tittaren att kasta sig in i serien och försöka ta till sig allt som Evangelion har att erbjuda."

Lauren Orsini från Forbes fann låten "omedelbart medryckande".[34] Matt Fagaly från Crunchyroll och Tom Pinchuk från Geek & Sundry berömde kontrasten mellan den mörka, pessimistiska tonen i serien och låtens mer lättsammare ton.

Musikvideo

[redigera | redigera wikitext]

Utveckling och lansering

[redigera | redigera wikitext]

För The Cruel Angel’s Thesis producerade Gainax en nittio sekunder lång video som animerades av Takeshi Honda och Shinya Hasegawa.[35] Produktionen tog tid och var fortfarande ofärdig i juli 1995, när de två första avsnitten visades på företagets andra festival.[36] Musikvideon färdigställdes i september samma år, strax innan animen hade premiär på TV Tokyo.[37][38] Videon består av ungefär 2 160 bildrutor uppdelade i åttiofyra scener, i genomsnitt en sekvens per sekund.[39][40] Gainax-personalen försökte skapa en retroeffekt genom att hylla liknande låtar från tidigare verk.[41] Hideaki Annos namn syns med stora bokstäver i de sista sekunderna av videon som tillsynes skärs bort av Eva-01:s armar, vilket betonar regissörens starka avtryck på varje aspekt av serien.[42]

Symbolik och kulturella hänvisningar

[redigera | redigera wikitext]
I den officiella musikvideon syns, i ordning, bilden av en kerub och två stycken av Livets träd: det första är hämtat från verket Utriusque Cosmi av Robert Fludd[43], det andra är från Oedipus Aegyptiacus av Athanasius Kircher.[44] Den sista bilden visar istället en text som liknar Liber Razielis Archangeli.

TV-versionen av A Cruel Angel’s Thesis hänvisar till flera olika religioner, främst till kristendom och judendom. I de första bilderna syns en klarblå ljuspunkt som expanderar till en vattendroppe omgiven av en cirkel i samma färg. Bilden representerar enligt manuset universums början,[45] och enligt kritikern Mario Pasqualini kan symbolen hänvisa till relationen mellan Gud och skapelsen, vilket vissa filosofer har jämfört med förhållandet mellan en punkt och en cirkel.[46]

Efter ljuspunkten syns en gestalt med tolv vingar mot en röd bakgrund, liknande vissa framställningar av kerubiska änglar.[47] Därefter följer en himmelsk eld, som hänvisar till begreppet själ eller ”livsande” och som spelar en viktig roll i serien. Bilden skildrar också det första ljuset som ett nyfött barn ser.[48] Ytterligare religiös symbolik består av en dubbel framställning av det kabbalistiska livsträdet, vilket fungerar som en koppling till seriens Human Instrumentality Project, ett projekt för mänsklighetens evolution som drivs fram av karaktären Gendo Ikari. Den akademiska forskaren Fabio Bartoli noterade att Livsträdet färdas längs Misato Katsuragis kropp i musikvideon, vilket diskret antyder att Misato själv var försökskaninen i Adams kontaktexperiment som orsakade Second Impact i serien.[49] Enligt författarna Sellées och Hernàndez-Péres representerar de tio sefiroterna ”typer av mänskligt beteende”; därmed symboliserar trädet både religion och psykologi, och ”sammanför därmed de två huvudsakliga tematiska tolkningarna av serien”.[50] De jämförde ängeln med tolv ögon med den traditionella framställningen av Hesekiels tetramorf. Sellées och Hernàndez-Péres noterade också att figuren har ”fågel-liknande drag” och påminner om ängeln Sachiel.

Längre in i videon skymtas Rei Ayanami som rör vid ett fönster,,[51]med en närbild på hennes öga när hon blinkar. Författaren Dennis Redmond jämförde Reis öga med en liknande bild som regissören Krzysztof Kieślowski använde i filmen Frihet - Den blå filmen (1993).[52] Videon växlar vidare till bilder av Eva-01:s blodiga hand och Eva-01 som släpper loss tolv vingar av ljus, tillsammans med vita texter på svart bakgrund och vice versa, kartor, blyertsskisser, en teckning av Kaworu Nagisa,[53] porträtt av Misato Katsuragi, Ryōji Kaji och Ritsuko Akagi, den första ängeln Adam och en lysande röd sfär. För Eva-01:s ljusvingar hämtade skaparna inspiration från den kristna figuren Lucifer, en fallen ängel som sägs ha tolv vingar. De tolv vingarna utgör också en referens till Ryo Asuka från Go Nagais manga Devilman.[54] Videon avslutas med en text som enligt seriens storyboards är skriven i ”änglatecken” (天使の文字 tenshi no moji); enligt Anno representerar detta Dödahavsrullarna.[55] Enligt Evangelion Glossary (エヴァンゲリオン用語事典 Evangerion Yougo Jiten) från Yahata Shoten liknar skriften de änglaliknande tecken som förekommer i kabbalistiska texter. Víctor Sellés de Lucas och Manuel Hernández-Pérez noterade också att det första tecknet starkt liknar kanji-tecknet för ”himmel” (天 ten), vilket också är den första kanjin i ordet för ängel (天使 tenshi). Enligt dem anspelar detta troligen på de olika änglaspråk som utvecklats inom den västerländska ockulta traditionen, eftersom det har starka liknelser med språket som Heinrich Cornelius Agrippa använde i De Occulta Philosophia. Neon Genesis Evangelion-mangans engelska redaktör Carl Gustav Horn jämförde också kalligrafin i tecknen med Sefer Raziel HaMalakh, en bok om praktisk kabbala.[56]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, A Cruel Angel's Thesis, 30 januari 2026.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Nebbia, Virginie (2023-09-30) (på franska). La Saga Evangelion: L’oeuvre d’une vie. Third Editions. ISBN 978-2-37784-430-2. https://books.google.se/books?id=TT7aEAAAQBAJ&redir_esc=y. Läst 24 februari 2026
  2. ↑ Zac Bertschy (13 July 2015). ”Interview: Cruel Angel's Thesis singer Yoko Takahashi”. Anime News Network. https://www.animenewsnetwork.com/feature/2015-07-13/interview-cruel-angel-thesis-singer-yoko-takahashi/.90386.
  3. ↑ ”高橋洋子”. 高橋洋子. 11 May 2009. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304093718/http://interview.utamap.com/review_2009/20090511_takahashiyouko/takahashiyouko_1.html. Läst 24 februari 2026.
  4. ↑ ”「残酷な天使のテーゼ」は天からのギフト——「新世紀エヴァンゲリオン」NETFLIXでのTVシリーズ全話＆旧劇場版・配信記念！ 高橋洋子（歌手）インタビュー！”. 「残酷な天使のテーゼ」は天からのギフト——「新世紀エヴァンゲリオン」NETFLIXでのTVシリーズ全話＆旧劇場版・配信記念！ 高橋洋子（歌手）インタビュー！. 17 June 2019. https://akiba-souken.com/article/40399/.
  5. ↑ Evangelion Finally Booklet. 2020
  6. ↑ ”「残酷な天使のテーゼ」の作詞・及川眠子、『エヴァ』での儲けは6億円!? 作詞の裏事情を赤裸々に語る!!” (på japanska). 「残酷な天使のテーゼ」の作詞・及川眠子、『エヴァ』での儲けは6億円!? 作詞の裏事情を赤裸々に語る!!. 26 August 2016. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191025115958/https://otapol.com/2016/08/post-7899.html. Läst 24 februari 2026.
  7. ↑ Oikawa, Neko (på Japanska). ネコの手も貸したい 及川眠子流作詞術. sid. 149. ISBN 978-4-8456-3267-1
  8. ↑ ”‘A Cruel Angel’s Thesis’ took just two hours to write says Evangelion lyricist Neko Oikawa” (på amerikansk engelska). SoraNews24 -Japan News-. 7 januari 2015. https://soranews24.com/2015/01/08/a-cruel-angels-thesis-took-just-two-hours-to-write-says-evangelion-lyricist-neko-oikawa/. Läst 25 februari 2026.
  9. ↑ ”驚愕！ 作詞家が明かす名曲『残酷な天使のテーゼ』のシンプルすぎる誕生秘話” (på japanska). 驚愕！ 作詞家が明かす名曲『残酷な天使のテーゼ』のシンプルすぎる誕生秘話. 12 January 2015. Arkiverad från originalet den 14 september 2015. https://web.archive.org/web/20150914031313/http://getnews.jp/archives/764301. Läst 24 februari 2026.
  10. ↑ (på japanska) Evangelion Chronicle
  11. ↑ ”「テーゼ」「パトス」って？ アニソンに登場する、意味を知らない謎単語” (på japanska). 「テーゼ」「パトス」って？ アニソンに登場する、意味を知らない謎単語. Yahoo! Japan. 9 May 2021. Arkiverad från originalet den 9 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210509012535/https://news.yahoo.co.jp/articles/667ccfdb3cf546563f7f8e9d779e816baa9cbc29. Läst 24 februari 2026.
  12. ↑ Horn, Carl Gustav (2013). Behold the Angels of God descending. Neon Genesis Evangelion 3-in-1 Edition. "Vol. 3". Viz Media. ISBN 978-1-4215-5362-7
  13. ↑ ”「残酷な天使のテーゼ」歌詞、「神話になれ」は当初「凶器になれ」だった...作詞家・及川眠子さん” (på japanska). 「残酷な天使のテーゼ」歌詞、「神話になれ」は当初「凶器になれ」だった...作詞家・及川眠子さん. 28 December 2016. Arkiverad från originalet den 12 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180612162151/https://www.sankei.com/west/news/161228/wst1612280011-n2.html. Läst 24 februari 2026.
  14. ↑ Oikawa, Neko (2018) (på Japanska). ネコの手も貸したい 及川眠子流作詞術. Ritter Music. sid. 150. ISBN 978-4-8456-3267-1
  15. ↑ Oikawa, Neko (2018) (på Japanska). ネコの手も貸したい 及川眠子流作詞術. Ritter Music. sid. 156. ISBN 978-4-8456-3267-1
  16. ↑ ”5 Saddest Musical Themes In Neon Genesis Evangelion (& 5 Happiest)”. 5 Saddest Musical Themes In Neon Genesis Evangelion (& 5 Happiest). June 2021. https://www.cbr.com/evangelion-saddest-happiest-musical-themes/.
  17. ↑ (på japanska) Death & Rebirth Program Book. Gainax. 1997
  18. ↑ ”「残酷な天使のテーゼ」四半世紀越し「新事実」 コーラス内容に衝撃「エヴァには謎がありすぎる」” (på japanska). 「残酷な天使のテーゼ」四半世紀越し「新事実」 コーラス内容に衝撃「エヴァには謎がありすぎる」. J-Cast. 20 May 2022. https://www.j-cast.com/2022/05/20437715.html.
  19. ↑ ”残酷な天使のテーゼ” (på japanska). 残酷な天使のテーゼ. Oricon. https://www.oricon.co.jp/prof/207507/products/142144/1/.
  20. ↑ ”高橋洋子, CLAIRE” (på japanska). 高橋洋子, CLAIRE. https://www.oricon.co.jp/prof/352554/products/142146/1/.
  21. ↑ ”残酷な天使のテーゼ/FLY ME TO THE MOON” (på japanska). 残酷な天使のテーゼ/FLY ME TO THE MOON. https://www.oricon.co.jp/prof/352554/products/503585/1/.
  22. ↑ (på japanska) Evangelion Chronicle. Sony Magazines
  23. ↑ Webbref |https://akiba-souken.com/article/40399/
  24. 1 2 ”第18回アニメグランプリ ［1996年5月号］” (på japanska). 第18回アニメグランプリ ［1996年5月号］. http://animage.jp/old/gp/gp_1996.html.
  25. ↑ ”【エヴァンゲリオン】あなたが一番好きな歴代主題歌は？” (på japanska). 【エヴァンゲリオン】あなたが一番好きな歴代主題歌は？. 11 March 2021. Arkiverad från originalet den 11 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210311120620/https://news.yahoo.co.jp/articles/c8814a26a095788d230c0927bc589edd09d976a6. Läst 24 februari 2026.
  26. 1 2 Ederlyn Peralta (9 augusti 2020). ”From Akira to Cowboy Bebop, Anime’s Most Iconic Soundtracks” (på engelska). CBR. https://www.cbr.com/from-akira-to-cowboy-bebop-animes-most-iconic-soundtracks/. Läst 25 februari 2026.
  27. ↑ ”Songs From Evangelion, Other Anime Win JASRAC Awards” (på engelska). Anime News Network. 25 februari 2026. https://www.animenewsnetwork.com/news/2011-05-25/songs-from-evangelion-other-anime-win-jasrac-awards. Läst 25 februari 2026.
  28. ↑ ”第19回アニメグランプリ ［1997年6月号］” (på japanska). 第19回アニメグランプリ ［1997年6月号］. http://animage.jp/old/gp/gp_1997.html.
  29. ↑ ”『忘れられないアニメソングベスト100』 2002.7.28 テレビ朝日”. 『忘れられないアニメソングベスト100』 2002.7.28 テレビ朝日. http://www.motobayashi.net/karaoke/song100.html.
  30. ↑ ”年代別もう一度聞きたいアニメソング ベスト６０”. 年代別もう一度聞きたいアニメソング ベスト６０. http://www.tv-asahi.co.jp/best/updating_dex/ranking/013.html.
  31. ↑ ”年代別もう一度聞きたいアニメソング”. 年代別もう一度聞きたいアニメソング. http://www.tv-asahi.co.jp/best/updating_dex/ranking/backnum_index.html.
  32. ↑ ”7 Magical Girls that Fandom Forgot”. 7 Magical Girls that Fandom Forgot. 15 October 2016. https://www.animenewsnetwork.com/the-list/2016-10-15/.107546.
  33. ↑ ”Cruel Angel's Thesis Maintains Its Top Spot as Fav Anisong”. Cruel Angel's Thesis Maintains Its Top Spot as Fav Anisong. 31 August 2016. https://www.animenewsnetwork.com/interest/2016-08-31/cruel-angel-thesis-maintains-its-top-spot-as-fav-anisong/.105934.
  34. ↑ Lauren Orsini (25 June 2019). ”5 Reasons You Should Still Watch 'Evangelion' In 2019”. Forbes. https://www.forbes.com/sites/laurenorsini/2019/06/25/5-reasons-you-should-still-watch-evangelion-in-2019/#41e88a87398c.
  35. ↑ Groundwork of EVANGELION. 2000
  36. ↑ Takeda, Yasuhiro (2005). The Notenki Memoirs - Studio Gainax and the Man Who Created Evangelion. ADV Manga. sid. 161-162. ISBN 1-4139-0234-0
  37. ↑ House, Michael (11 November 2011). ”Interviewing translator Michael House”. Interviewing translator Michael House. https://www.gwern.net/docs/eva/2011-house.
  38. ↑ Neon Genesis Evangelion Blue Ray Ultimate Edition Encyclopedia. 2021
  39. ↑ Neon Genesis Evangelion Film Book
  40. ↑ Platinum Booklet. 2004
  41. ↑ Neon Genesis Evangelion Film Book
  42. ↑ Kei Watanabe (8 May 2006). Evangelion Special: Phenomenon to Legacy
  43. ↑ . 1997. sid. 97. ISBN 4-8074-9718-9
  44. ↑ . 1997. sid. 39. ISBN 4-8074-9718-9
  45. ↑ ”から一声” (på japanska). EVA友の会. "14"
  46. ↑ Mario Pasqualini (8 mars 2021). ”Evangelion: 3.0+1.0 Thrice Upon a Time – C’era tre volte l’amore” (på italienska). Dimensione Fumetto. https://www.dimensionefumetto.it/evangelion-3-01-0-thrice-upon-a-time-cera-tre-volte-lamore/. Läst 24 februari 2026.
  47. ↑ ”CASTから一声” (på japanska). EVA友の会. "14"
  48. ↑ (på japanska) Neon Genesis Evangelion Film Book. "7"
  49. ↑ ”Volume 4, Number 1” (på Engelska). Antrocom. https://antrocom.net/archives/2008/volume-4-number-1/. Läst 25 februari 2026.
  50. ↑ Sellés de Lucas, Hernández-Pérez,, Victor, Manuel (2024). Exegesis and authorial agency through Judeo-Christian iconography in Japanese anime: Neon Genesis Evangelion. Imafronte. sid. 224–237
  51. ↑ Yoshiyuki Sadamoto. Der Mond
  52. ↑ Redmond, Dennis. The World is Watching: Video as Multinational Aesthetics, 1968–1995
  53. ↑ 新世紀エヴァンゲリオン残酷な天使のように
  54. ↑ Sanenari, Oizumi. Anno Hideaki Sukidzo Evangerion
  55. ↑ The Essential Evangelion Chronicle: Side A
  56. ↑ Horn, Carl G. ”Speaking Once as They Return: Gainax's Neon Genesis Evangelion - Part 2”. Speaking Once as They Return: Gainax's Neon Genesis Evangelion - Part 2. Arkiverad från originalet den 2011-12-28. https://web.archive.org/web/20111228184523/http://www.stanford.edu/~fenn/eva/eva2.html. Läst 24 februari 2026.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=A_Cruel_Angel%27s_Thesis&oldid=59099483”