Aargau

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
tyska: Kanton Aargau

franska: Canton d’Argovie
italienska: Canton Argovia
rätoromanska: Chantun Argovia

Kanton
Beinwil am See
Flag of Canton of Aargau.svg
Flagga
Argovie-coat of arms.svg
Heraldiskt vapen
Förkortning: AG
Land  Schweiz
Huvudstad Aarau
Högsta punkt
 - läge Geissfluehgrat
 - höjdläge 908 m ö.h.
Lägsta punkt
 - läge Rhenfloden vid Kaiseraugst
 - höjdläge 260 m ö.h.
Areal 1 404 km² (10:e största)
Folkmängd 580 000 (2010) (4:e största)
Befolkningstäthet 392 invånare/km²
Medlem i edsförbundet sedan 1803
GeoNames 2661876
Officiellt språk Tyska
Swiss Canton Map AG.png
Karte Kanton Aargau.png
Webbplats: http://www.ag.ch

Aargau är en av Schweiz 26 kantoner. Namnet Aargau kommer från flodnamnet Aare i kombination med det tyska ordet gau och betyder ungefär "området kring Aare".

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Aargau ligger i norra Schweiz i Mittlandet och delvis i Jurabergen. Aargau gränsar till Tyskland i norr, Zürich i öst, Zug och Luzern i söder samt Basel-Landschaft och Solothurn i väst.

Genom Aargau rinner floderna Aare, Limmat, Reuss och Rhen. Bortsett från Aare och Rhen flyter de flesta vattendrag åt nord eller nordost. De största sjöarna är Hallwilersee och vattenmagasinet vid Klingnau. Aargau är en av de plattare kantonerna i Schweiz, men har trots detta ett böljande landskap med skogbeklädda kullar och odlade dalar.

Indelning[redigera | redigera wikitext]

Aargau är uppdelat i 11 distrikt:

Aargau är uppdelat i 231 kommuner. Se Lista över kommuner i kantonen Aargau

Historia[redigera | redigera wikitext]

Delningen av Aargau 1415. Nuvarande kantonsgräns i svart.

Fram till 1415[redigera | redigera wikitext]

Under den romerske kejsaren Tiberius anlades ett legionsläger i Windisch (Vindonissa). Andra romerska enheter förlades till Kaiseraugst (Augusta Raurica) och Zurzach för att skydda Rhenövergångar.

Aargau omnämns först år 795 och omfattade då området mellan Aare och Reuss, eventuellt även områden i Berner Oberland och väster om Aare. Genom fördraget i Verdun 843 tillföll landet öster om Aare det Östfrankiska riket. I kyrkligt hänseende kom det till Konstanz stift. På 900-talet behärskades området av Burgund men övergick senare i det tyskromerska riket. Under 10- och 1100-talet var grevarna av Lenzburg viktiga makthavare. Senare blev regionen ett centrum för Habsburgarna.

Schweizarna erövrar Aargau[redigera | redigera wikitext]

I samband med en konflikt mellan Habsburg och den tysk-romerske kejsaren Sigismund erövrade schweizarna 1415 Aargau. De sydvästra delarna med Zofingen, Aarburg, Aarau, Lenzburg och Brugg tillföll Bern. Habsburg behöll de nordvästra delarna, det nuvarande Fricktal, medan Zürich och Luzern fick mindre områden. De centrala delarna: grevskapet Baden och Freiamt förvaltades gemensamt av edsförbundet. Detta var det första området som edsförbundet förvaltade, vilket stärkte banden mellan kantonerna genom att deras representantmöten (Tagsatzung) hölls oftare. Mötena hölls ofta i Baden.[1]

I det gamla edsförbundet[redigera | redigera wikitext]

De delar som stod under Berns och Zürichs inflytande reformerades, medan andra förblev katolska. De inomschweiziska spänningarna efter reformationen ledde till flera krig i området. Situationen lugnade sig först efter freden i Aargau 1712.

Under 1600-talet började judiska handlare att bosätta sig i Endingen och Legnau i norra grevskapet Baden. 1776 blev dessa orter de enda där judar fick bo i Schweiz. Efter att bosättningsfrihet (1866) och religionsfrihet (1874) införts flyttade många därifrån.

Från 1798[redigera | redigera wikitext]

1798 erövrades Aargau av Frankrike. Under en kort tid var Aarau den helvetiska republikens första huvudstad och med mediationsakten från 1803 uppstod den nuvarande kantonen Aargau genom en sammanslagning huvudsakligen av grevskapet Baden, Freiamt, Fricktal och de delar som Bern hade erövrat från habsburgarna nära 400 år tidigare. Kantonens bestående fastslogs senare av Wienkongressen.

Runt år 1830 började man anlägga vattendrivna spinnerier mellan Baden och Brugg.

I sonderbundkriget stödde Aargau edsförbundets tagsatzung och röstade även för införandet av förbundsstaten.

Turism[redigera | redigera wikitext]

  • I Kaiseraugst står en romersk amfiteater kvar.
  • Det finns många slott och borgar i Aargau, ofta med medeltida ursprung. Bland de mer kända återfinns slotten Habsburg, Lenzburg och Wildegg.
  • Aarau har en stor, välbevarad och vackert belägen gammal stadskärna.
  • Baden, Zurzach och Rheinfelden är kurorter med större spa-anläggningar.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Historische Hintergründe - 1415”. Kanton Aargau. https://www.ag.ch/de/bks/kultur/kulturvermittlung/erinnerungskultur/eroberung_aargaus/geschichte_1415/geschichte_4.jsp. Läst 16 augusti 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]