Abu Ghosh
| Abu Ghosh אבו גוש | |
| أبو غوش | |
| landskommun | |
| Land | |
|---|---|
| Distrikt | Jerusalem-distriktet |
| Höjdläge | 610–720 m ö.h. |
| Koordinater | 31°48′17″N 35°06′45″Ö / 31.8047°N 35.1125°Ö |
| Yta | 1,887 km² (-) |
| Folkmängd | 7 881 ()[1] |
| Tidszon | IST (UTC+2) |
| - sommartid | IDT (UTC+3) |
| Postnummer | 90845 |
| Geonames | 295772 |
| OSM-karta | 1381564 |
|
Läge i Israel
| |
| Webbplats: Abu Ghosh | |
Abu Ghosh (hebreiska: אבו גוש; arabiska: أبو غوش) är en landskommun i Jerusalems distrikt. Den ligger i Judeens berg omkring tio kilometer väster om Jerusalem, vid vägen mellan Tel Aviv och Jerusalem.[2]
Abu Ghosh ligger på omkring 610–720 meters höjd över havet. Befolkningen är huvudsakligen arabisk och muslimsk.[2]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Det nuvarande namnet Abu Ghosh kommer från den klan som har dominerat orten sedan osmansk tid. Det äldre arabiska namnet var Qaryat al-'Inab (arabiska: قرية العنب), ”druvornas by”.[2]
Området har förknippats med flera platser som nämns i Gamla testamentet. Abu Ghosh har bland annat identifierats med Kirjat-Jearim, där förbundsarken enligt den bibliska traditionen förvarades innan den fördes till Jerusalem. Under korstågen identifierades platsen i stället med Emmaus.[3]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Området kring Abu Ghosh har varit bebott sedan förhistorisk tid. Arkeologiska undersökningar har påvisat flera neolitiska bosättningsfaser, med bosättning på platsen sedan det sjunde årtusendet f.Kr.[3]
Under romersk och bysantinsk tid låg området längs en viktig väg mellan kustslätten och Jerusalem. Under den bysantinska perioden uppfördes en kyrka på en höjd i området.[3]
Under korstågen fick Abu Ghosh religiös betydelse. År 1141 övertog johanniterorden området och lät uppföra en kyrka och ett kloster. Kyrkan, som senare kom att kallas Uppståndelsekyrkan i Abu Ghosh, uppfördes över en källa och identifierades av korsfararna med Emmaus. Den räknas som en av de bäst bevarade korsfararkyrkorna i Israel.[3]
Kyrkan skadades 1187 efter korsfararnas nederlag och den kristna närvaron på platsen minskade därefter. Under 1800-talet återupprättades den kristna närvaron. År 1899 förvärvade den franska staten kyrkan, som därefter kom att förvaltas av franska benediktiner.[2]
År 1924 uppfördes Vår Fru av Förbundsarken-kyrkan på en annan höjd i Abu Ghosh. Kyrkan byggdes på resterna av en äldre bysantinsk kyrka och förknippas med traditionen att förbundsarken förvarades hos Abinadab innan den fördes till Jerusalem.[2]
1900-talet
[redigera | redigera wikitext]Under Brittiska Palestinamandatet var Abu Ghosh en arabisk by. Vid folkräkningen 1922 hade byn 475 invånare, 1931 hade befolkningen ökat till 601 och 1945 uppgick den till 860, varav 820 muslimer och 40 kristna.[4]
Under 1948 års arabisk-israeliska krig hade Abu Ghosh nära kontakter med den judiska befolkningen i området. Flera av byns ledande personer samarbetade med Haganah, och Abu Ghosh kom att förbli under israelisk kontroll när kriget förändrade gränserna i området. Byns befolkning lämnade därför inte orten i samband med kriget, till skillnad från många andra arabiska byar i trakten.[5]
Efter 1948 fortsatte Abu Ghosh att vara en huvudsakligen arabisk och muslimsk ort. År 1992 erhöll orten status som landskommun.[6]
Religiösa byggnader
[redigera | redigera wikitext]
Abu Ghosh har flera historiskt betydelsefulla religiösa byggnader.
I ortens centrum ligger Benediktinerklostret i Abu Ghosh, med en kyrka som innehåller korsfarartida byggnadsdelar och medeltida fresker. Klostret tillhör den benediktinska olivetanerorden och ingår i den franska närvaron i det heliga landet.[3]
På en höjd ovanför orten ligger Vår Fru av Förbundsarken-kyrkan, uppförd 1924 på resterna av en bysantinsk kyrka. I anslutning till kyrkan finns ett kloster för benediktinernunnor.[2]
Abu Ghosh har även flera moskéer. År 2013 färdigställdes Akhmad Kadyrov-moskén med ekonomiskt stöd från Tjetjenien.[7]
Kultur och turism
[redigera | redigera wikitext]Abu Ghosh är känt för Abu Ghosh musikfestival, en festival för vokal och klassisk musik som arrangeras i ortens kyrkor och kloster. Festivalen har lockat musiker och körer från både Israel och andra länder.[8]
Ortens läge nära Jerusalem, de historiska byggnaderna och restaurangerna har gjort Abu Ghosh till ett populärt utflyktsmål. Orten är särskilt känd för sina restauranger och sitt hummus.[2]
Under 2000-talet har judiska familjer också bosatt sig i Abu Ghosh. År 2024 uppgav borgmästaren att omkring 150 judiska familjer bodde i orten och att omkring 400 judiska familjer hade köpt lägenheter i nya bostadsprojekt under uppförande.[7]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Israels statistiska centralbyrå, läs online.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 5 6 7 ”Abu Ghosh (Israel)”. Israels nationalbibliotek. https://www.nli.org.il/en/a-topic/987007478082205171. Läst 13 september 2026.
- 1 2 3 4 5 ”80 Centuries of History” (på engelska). Abbaye Sainte Marie de la Résurrection d'Abu Gosh. https://abbaye-abugosh.info/en/history/. Läst 13 september 2026.
- ↑ ”Abu Ghosh”. Encyclopaedia Judaica. Jewish Virtual Library. https://jewishvirtuallibrary.org/jsource/judaica/ejud_0002_0001_0_00316.html. Läst 13 september 2026.
- ↑ ”The Abu Ghosh Clan: Guardians of the Road to Jerusalem”. Israels nationalbibliotek. https://blog.nli.org.il/en/abu_ghosh/. Läst 13 september 2026.
- ↑ ”אבו גוש” (på hebreiska). המכלול. https://www.hamichlol.org.il/%D7%90%D7%91%D7%95_%D7%92%D7%95%D7%A9. Läst 13 september 2026. ”Artikeln anger 1992 som året då Abu Ghosh erhöll kommunstatus.”
- 1 2 ”Israeli Muslim-majority village upholds tradition of Jewish-Arab coexistence amid war in Gaza”. The Arab Weekly. 15 februari 2024. https://thearabweekly.com/israeli-muslim-majority-village-upholds-tradition-jewish-arab-coexistence-amid-war-gaza. Läst 13 september 2026.
- ↑ ”Abu Ghosh”. Encyclopaedia Judaica. Jewish Virtual Library. https://jewishvirtuallibrary.org/jsource/judaica/ejud_0002_0001_0_00316.html. Läst 13 september 2026.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Abu Ghosh.
