Abel Bonnard
Abel Bonnard | |
Född | Abel Jean Désiré Bonnard 19 december 1883[1][2][3] Poitiers |
---|---|
Död | 31 maj 1968[1][2][3] (84 år) Madrid |
Begravd | Sacramental de San Lorenzo y San José |
Medborgare i | Frankrike |
Utbildad vid | Lycée Thiers, Lycée Louis-le-Grand, Faculté des lettres de Paris, École du Louvre, |
Sysselsättning | Författare, dagboksskrivare, politiker, poet |
Befattning | |
Stol nummer 12 i Franska akademien (1932–1944) Ordförande, Cercles populaires français (1937–1943) Member of the National Council (1941–1944) Frankrikes utbildningsminister (1942–1944) Municipal councillor of Paris, Quartier de la Muette (1942–1944) | |
Politiskt parti | |
Parti populaire français | |
Maka | Thérèse Murat (g. –1940) |
Föräldrar | Ernest Bonnard Pauline Bonnard |
Utmärkelser | |
Concours général (1900) Poesipriset från Franska akademien (1906)[4] Prix Archon-Despérouses (1909)[4] Croix de guerre 1914–1918 (1919) Officer av Hederslegionen (1919) Franska Akademiens stora pris (1924)[4] | |
Redigera Wikidata |
Abel Bonnard, född 19 december 1883 i Poitiers, död 31 maj 1968 i Madrid, Spanien, var en fransk författare och politiker.
Bonnard studerade vid Sorbonne, debuterade som lyriker med diktsamlingen Les familiers (1906) och utgav sedan diktsamlingarna Les royautés (1908) och La France et ses morts (1919), skrev psykologiska romaner såsom La vie et l'amour (1913) och L'amitié (1928, svensk översättning 1934), utgav ett antal reseskildringar som En Chine (1924), Au Maroc (1927), Océan et Brésil (1929), biografier som La vie amourese d'Henri Beyle (1936) och Saint-François d'Assise samt samtidsbetraktelser som Le drame du présent (1936), Savoir aimer (1937) och Le bouquet du monde (1938). Bonnard blev 1932 medlem av Franska akademien. Han tillhörde under andra världskriget de främsta kollaboratörerna och ingick 1942-1944 i Pierre Lavals regering som undervisningsminister, där han ivrigt gick tyskarnas ärenden. Efter Frankrikes befrielse uteslöts han ur Franska akademien och dömdes till döden in contumaciam, varpå han flydde till Spanien efter att ha beviljats politisk asyl av landets diktator Francisco Franco.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w62m0fj6, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000008274, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] läs online, it.wikipedia.org .[källa från Wikidata]
|