Abraham Rundbäck

Från Wikipedia
Abraham Rundbäck
Född30 januari 1827[1][2]
Barnarps församling[1][2], Sverige
Död12 juni 1893[1][3][4] (66 år)
Växjö stadsförsamling[1][4], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidLunds universitet[5][6]
SysselsättningPolitiker[1][6], folkskoleinspektör[7][6], skolman[1][8], lektor[9][6]
Befattning
Andrakammarledamot, Växjö, Eksjö och Vimmerby valkrets (1870–1878)[5][6]
Andrakammarledamot, Växjö, Eksjö, Vimmerby och Borgholms valkrets (1879–1887)[5][6]
Förstakammarledamot, Västra Götalands läns västra valkrets (1888–1890)[7][6]
ArbetsgivareVäxjö läroverk (1856–1892)[8]
Politiskt parti
Centern (partigrupp 1873-1882) ()[10]
Nya centern (partigrupp 1883-1887) ()[10]
Första kammarens protektionistiska parti ()[10]
MakaJohanna Fredrika Sofia Wennberg
(g. 1859–)[6][1]
FöräldrarJonas Rundbäck[6][1]
Sara Elisabet Abrahamsdotter[6][1]
SläktingarJöns Rundbäck (syskon)
Utmärkelser
Illis Quorum (1892)[1]
Redigera Wikidata

Abraham Rundbäck, född 30 januari 1827 i Barnarps socken, Jönköpings län, död 12 juni 1893 i Växjö, var en svensk politiker och skolman.[11] Han var bror till Jöns Rundbäck.

Rundbäck var son till bonden och smeden Jonas Rundbäck och Sara Elisabeth Abrahamsdotter. Efter filosofie magistergrad vid Lunds universitet 1853 var han lektor i matematik vid Växjö läroverk och 1861–1892 den förste folkskoleinspektören i Växjö stift. Han blev invald i andra Kammaren i riksdagen 1870, och var ledamot av första kammaren 1888–1890. I riksdagen sysslade han huvudsakligen med skolpolitik, försvarsfrågor och konstitutionsfrågor. Till en början räknades han till Intelligensen (Centern) men stod även Lantmannapartiet nära. År 1883 blev Rundbäck medlem av Nya Centern och motarbetade Posses ministärs förslag om en värvad armé. Posses ministär hade ett hemligt samarbete med Lantmannapartiet som Rundbäck kan ha haft kännedom om, då hans bror var medlem i det partiet.

Rundbäck hade ett stort inflytande på folkskolans utformning under den senare delen av 1800-talet. Han propagerade för att skolan skulle vara åldersdifferentierad, och kritiserade skolväsendet som inte förmådde lära eleverna vad skolplanen stadgade. På hans initiativ ökade antalet skolor i landet, och småskollärare började utbildas. Många nyare förslag motarbetade han dock, såsom skönlitteratur för landsortens bibliotek och slöjdundervisning.

År 1892 erhöll han Illis Quorum. En del av hans självbiografi, Anteckningar från mitt liv, publicerades 1944.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j] Abraham Rundbäck, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Barnarps kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00026/C/3 (1767-1829), bildid: C0019788_00074, sida 134, födelse- och dopbok, s. 134, läs onlineläs online, läst: 8 juni 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ Växjö kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VaLA/00457/A I/48 (1891-1895), bildid: C0026386_00232, sida 1334, husförhörslängd, s. 1334, läs onlineläs online, läst: 8 juni 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Växjö kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/VaLA/00457/F/3 (1881-1894), bildid: A0007830_00218, död- och begravningsbok, s. no value, läs onlineläs online, läst: 8 juni 2023, ”56.Juni,12,Juni,17,1,,f.Lektorn och Folkskoleinspektören R ? N O Fik Doktorn m,m, Abraham Rundbäck... Linne 1,,66,4,12...1) Gangræna pedum 2)Anæmia perniciosa”.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXV:2. Riksdagens andra kammare 1867-1904, 1905, s. 119, Abraham Rundbäck, läs onlineläs online, läst: 5 juni 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e f g h i j] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 2, 1985, s. 236, Rundbäck i Växjö, Abraham, läst: 8 juni 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXV:1. Riksdagens första kammare 1867–1904, s. 129, Abraham Rundbäck, läs online, läst: 8 juni 2023.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Nils Bohman (red.), Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok. 6 P-Sheldon, vol. 6, Albert Bonniers Förlag, 1949, s. 403, 1. Rundbäck, Abraham, skolman, politiker,, läs onlineläs online, läst: 8 juni 2023.[källa från Wikidata]
  9. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, Rundbäck, Abraham, f. 1827 i Barnarp Jönköpings län, Lektor, läs onlineläs online, läst: 8 juni 2023.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b c] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 2, 1985, s. 236, Rundbäck i Växjö, Abraham, läst: 8 juni 2023.[källa från Wikidata]
  11. ^ Rundbäck, 1. Abraham i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)