Abu Talib ibn ‘Abd al-Muttalib

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Abu Talib (Arabiska: ابو طالب بن عبدالمطلب) (619– 539) var farbror till islams profet Muhammed. Han uppfostrade Muhammed som barn. Han skyddade Muhammed på bästa sätt från hans fiender som ville döda honom då han började sprida islams lära. Abu Talib var far till Ali ibn Abi Talib som är sunnitisk islams fjärde kalif och shiitisk islams förste imam.

Abu Talibs personlighet har attackerats och förvrängts i historieböcker. Den enda anledningen till detta anses vara att han var far till Ali ibn Abi Talib, som hade samlat på sig många fiender bland hycklarna och umayyadernas regering.[1] Många kända sunnitiska lärda har vittnat om Abu Talibs tro, bland annat Sheikh Ibrahim Hanbali, Allamah Barzanji och Ibn Jawzi.[2] I Usul al-Kafi har det återberättats från den sjätte shiaimamen Jafar as-Sadiq att Abu Talib är mycket lik grottfolket, som hade tro inombords men visade otro utombords. På grund av detta kommer de att bli belönade dubbelfaldigt.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”What are the proofs behind the faith of Abu Talib? - Questions Archive” (på en-gb). IslamQuest is a reference for Islamic questions on the internet. http://www.islamquest.net/en/archive/question/fa8578. Läst 5 november 2019. 
  2. ^ Författare: Tabatabai, Mohammad Hosein, Översättare: Mousavi Hamedani, Mohammad Baqer, Tafsir al-Mizan, vol. 2, s. 308; Makarem Shirazi, Naser, Tafsir-e Nemouneh, vol. 24, s. 35 - Islamquest.net
  3. ^ Sobhani, Jafar, Furugh-e Abadiyyat, vol. 1, s. 377, citerat från Usul al-Kafi, s. 244 - Islamquest.net