Nikobarhök

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Accipiter butleri)
Nikobarhök
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHökfåglar
Accipitriformes
FamiljHökar
Accipitridae
SläkteAccipiter
ArtNikobarhök
A. butleri
Vetenskapligt namn
§ Accipiter butleri
Auktor(Gurney, 1898)

Nikobarhök[2] (Accipiter butleri) är en fågel i familjen hökar inom ordningen hökfåglar.[3] Den förekommer endast i ögruppen Nikobarerna i Bengaliska viken.

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Nikobarhöken är en liten (28–34 cm), skygg hök med korta och spetsiga vingar, medellång stjärt och rätt kraftig näbb. Adulta hanen har ljusgrå ovansida, mörka handpennor och ett mörkt subterminalt band på stjärten. Undersidan är rätt blek med rostfärgat bröst och bandade flanker. Honan och ungfågeln är fylligt rostbrun med tre till fem mörka band på ovansidan av stjärten. Lätet beskrivs i engelsk litteratur som ett tvåstavigt, gällt "kee-wick".[1][4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Nikobarhök är endemisk för ögruppen Nikobarerna som tillhör Indien. Den delas upp i två underarter med följande utbredning:[3]

  • Accipiter butleri butleri – Car Nicobar i norra Nikobarerna
  • Accipiter butleri obsoletus – centrala Nikobarerna (Katchall och Camorta)
Fågeln är endemisk för Nikobarerna öster om Bengaliska viken.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

DNA-studier visar att Accipiter så som det är konstituerat idag är parafyletiskt gentemot kärrhökarna i Circus.[5][6][7][8] Det medför att antingen flyttas de distinkta kärrhökarna till Accipiter eller så delas Accipiter upp i flera mindre släkten. För nikobarhökens del skulle det innebära att den därför behöver flyttas till ett annat släkte, möjligen Tachyspiza.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Nikobarhöken verkar vara begränsad till skogsmiljöer. Kunskapen om både dess häckningsbiologin och födan är mycket begränsad, men den har noterats ta ödlor och insekter.[1]

Status[redigera | redigera wikitext]

Nikobarhöken har en liten världspopulation bestående av uppskattningsvis mellan 2 500 och 5 000 vuxna individer. Den tros dessutom minska i antal till följd av skogsavverkning. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser den därför vara hotad placerar den i hotkategorin sårbar.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Edward Arthur Butler (1842-1916), överstelöjtnant i British Army i Gibraltar, Indien och Sydafrika, men även samlare, ornitolog och taxidermist.[9]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Accipiter butleri Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Clark, W.S., Kirwan, G.M. & Christie, D.A. (2019). Nicobar Sparrowhawk (Accipiter butleri). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53048 14 oktober 2019).
  5. ^ Kocum, A. (2006), “Phylogenie der Accipitriformes (Greifvögel) anhand verschiedener nuklearer und mitochondrialer DNA-Sequenzen”, Dissertation, Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald.
  6. ^ Griffiths, C.S., G.F. Barrowclough, J.G. Groth and L.A. Mertz (2007), Phylogeny, diversity, and classification of the Accipitridae based on DNA sequences of the RAG-1 exon, J. Avian Biol. 38, 587-602.
  7. ^ Lerner, H.R.L., M.C. Llaver, and D.P. Mindell (2008), Molecular Phylogenetics of the Buteonine Birds of Prey (Accipitridae), Auk 304, 304-315.
  8. ^ Breman, F.C., K. Jordaens, G. Sonet, Z.T. Nagy, J. Van Houdt, and M. Louette (2013), DNA barcoding and evolutionary relationships in Accipiter Brisson, 1760 (Aves, Falconiformes: Accipitridae) with a focus on African and Eurasian representatives, J. Ornithol. 154, 265-287.
  9. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]