Acela Express
| Acela Express | |||
 Ett Acela Express-tåg passerar Rahway i New Jersey | |||
| Typ av tågsystem | Fjärrtåg | ||
|---|---|---|---|
| Trafikstart | 11 december 2000 | ||
| Operatör(er) | Amtrak | ||
| Antal linjer | 1 | ||
| Antal trafikerade stationer | 15 | ||
| Turtäthet | 20 per dag[1][2] | ||
| Antal passagerare | 9 517 (per dag 2015) 3 473 644 (totalt 2015)[3] | ||
| Länder som trafikeras | USA | ||
| |||
Acela Express är ett snabbtåg i USA. Tåget, som drivs av det statliga (federala) monopolföretaget Amtrak, går den 734 km långa sträckan Boston (South Station)–New York (Penn Station)–Philadelphia––Washington, D.C. (Union Station), vilket som snabbast tagit 6,5 timmar med medelhastighet 116 km/h.[4] Tågen liknar närmast franska TGV tekniskt, med två särskilda drivenheter, en per ände, men till skillnad från TGV har den lutande vagnskorgar.[5] Acela Express-tågen är tillverkade av kanadensiska Bombardier Transportation och franska Alstom.[4]
Acela Express kör på en äldre spårsträckning, Nordostkorridoren, som uppgraderats för höga hastigheter, upp till 240 km/h, även om hastigheten norr om New York är mycket lägre. Snabbast går det på den 362 km långa sträckan mellan New York och Washington, vilket tar 2 timmar och 48 minuter; tåget har då en medelhastighet på 129 km/h.[4] På denna sträcka har man 75% av passagerarna som reser utan bil.[6]
Historia[redigera | redigera wikitext]
Efter framgångar med höghastighetståg i Japan under 1960-talet beslutade den amerikanska staten att undersöka möjligheterna med höghastighetsjärnväg i USA. Den 18 december 1991 godkändes fem förslag på möjliga höghastighetsjärnvägar. Under 1993 avsatte den amerikanska staten 1 miljard dollar för utbyggnaden av 3 200 km höghastighetsjärnväg.
Under perioden oktober 1992 till januari 1993 testkördes ett svenskt X2-tåg. Därefter användes tåget på sträckan Washington DC – New York från februari till maj samt augusti till september 1993. Även Siemens visade upp sitt ICE 1 tåg i den nordöstra korridoren den 3 juli 1993.
Tekniska uppgifter[redigera | redigera wikitext]
| Tekniska uppgifter[7] | |
|---|---|
| Antal sittplatser | 304 |
| Tåglängd | 202 308 mm |
| Tomvikt | 531,2 t |
| Antal enheter | 8 |
| Maximal kontinuerlig effekt | 9,2 MW |
| Antal drivmotorer | 8 |
| Kontaktledningsspänning | 25 kV |
| Drivmotor | asynkron |
| Korgbredd vagn | 318 cm |
| Största tillåtna hastighet | 240 km/h |
Linjen i spel[redigera | redigera wikitext]
Acela Express förekommer i simuleringsspelet Microsoft Train Simulator. Linjen finns även som tillägg till Train Simulator 2014
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”NORTHEAST CORRIDOR: BOSTON / SPRINGFIELD and WASHINGTON, DC (Form W4)”. Amtrak. 13 januari 2014. Arkiverad från originalet den 28 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140128204758/http://www.amtrak.com/ccurl/706/36/Northeast-Regional-2-Schedule-011314.pdf. Läst 28 januari 2014.
- ^ ”NORTHEAST CORRIDOR NEW YORK and WASHINGTON, DC (Form W2)”. Amtrak. 13 januari 2014. Arkiverad från originalet den 28 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140128204812/http://www.amtrak.com/ccurl/321/487/Northeast-Regional-1-Schedule-011314.pdf. Läst 28 januari 2014.
- ^ ”Amtrak FY15 Ridership & Revenue” (PDF). Amtrak. 5 november 2015. http://media.amtrak.com/wp-content/uploads/2015/10/Updated_FY15Ridership_Revenue_Fact_Sheet_7-7-16.pdf. Läst 2 januari 2017.
- ^ [a b c] ”Acela Express”. railway-technology.com. http://www.railway-technology.com/projects/amtrak/. Läst 1 februari 2013.
- ^ McCaughrin, Eric (5 mars 2007). ”How the FRA is Regulating Passenger Rail Out of Existence”. East Bay Bicycle Coalition. Arkiverad från originalet den 22 december 2013. https://web.archive.org/web/20131222054520/https://www.ebbc.org/rail/fra.html. Läst januari 15, 2016.
- ^ Turner, Dan. ”Acela defies California's bullet-train naysayers”. Los Angeles Times. http://articles.latimes.com/2012/aug/16/news/la-ol-bullet-train-acela-20120815. Läst 1 februari 2013.
- ^ ”TGVWeb - Acela Express”. http://www.trainweb.org/tgvpages/acela.html. Läst 1 februari 2013.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Acela.
| |||||