Ack Värmeland, du sköna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ack Värmeland, du sköna
Originalspråk Svenska
Kompositör Traditionell folkmelodi
Textförfattare Anders Fryxell
Fredrik August Dahlgren

Ack Värmeland, du sköna, även Värmlandssången eller Värmlandsvisan, är en svensk sång från 1822, baserad på en traditionell folkmelodi, och med text av Anders Fryxell och Fredrik August Dahlgren. Texten skrevs först för sångspelet Wermlandsflickan (1822) av Fryxell, men lades senare till folklustspelet Värmlänningarna (1846) av Dahlgren. Visan ingår i den svenska visskatten.

Visans ursprung är omdiskuterat. Klart är att Fryxell skrev sin text till en melodi som sjöngs i norra Östergötlands bergslagstrakter och började med orden "Ack, Östra Götland och Finnespånga län,/ Ack, du är en krona för andra!/ Inom dina gränser bo redlige män/"[1] Denna "östgötavisa", som kallas Risingevisan och skrevs av Anders Ölin, går melodiskt eventuellt tillbaka på den nederländska sången "O, Nederland! Let op u saeck" från 1500-talet (som kan ha nått Sverige med invandrade valloner eller holländare), men de två melodierna överensstämmer inte helt. Troligt är att den svenska melodin sjungits i Östergötland med omnejd åtminstone sedan 1700-talet.

Likheter med Moldau[redigera | redigera wikitext]

Det har ofta hävdats att Bedrich Smetana använde melodin till Värmlandsvisan i satsen Moldau i den symfoniska dikten Má vlast (Mitt fosterland), men detta avvisas av somliga (det antas då att han hört melodin under de fem år, 1856–1861, som han bodde och verkade i Göteborg[2]). Staten Israels nationalsång Hatikvah, av en okänd kompositör, kan också vara en variation av Smetanas Moldau. Alla tre melodierna kan i sin tur möjligen vara inspirerade av den italienska folksången La Mantovana.[3]

Dear Old Stockholm[redigera | redigera wikitext]

Jazzmusikern Stan Getz turnerade i Sverige 1951 och gav ut en engelskspråkig version av Ack Värmland, du sköna under namnet Dear Old Stockholm. "Dear Old Stockholm" har därefter spelats in av flera artister och etablerat sig som en klassiker inom jazzen.[4]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Jakten på den förrymda sången, dokumentär av Kjell-Åke Olsson, visad SVT:s K special den 11 april 2008.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Risinge Hembygdsförening”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525093519/http://www.hembygd.se/index.asp?Lev=18628. 
  2. ^ ”Nationalistiska kompositörer - Smetana”. Arkiverad från originalet den 25 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080225202049/http://www.sub.su.se/national/tglob63.htm. 
  3. ^ Harrison, Dick (29 maj 2011). ”Smetana och Göteborg”. Svenska Dagbladet. http://blog.svd.se/historia/2011/05/29/smetana-och-goteborg/. Läst 2 juli 2011. 
  4. ^ Nicholson, Stuart (2006). Scandinavian Jazz and the Global Jazz Explosion. I Nordic Sounds: The magazine of Nomus, the Nordic Music Committee. S. 18–19. Även tillgänglig som: http://www.lambertococcioli.com/files/nordicsounds42006.pdf [2010-03-28]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]