Addaxantilop

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Addaxantilop
Status i världen: Akut hotad[1]
Addax mit kalb.jpg
hona med kalv
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningPartåiga hovdjur
Artiodactyla
UnderordningIdisslare
Ruminantia
FamiljSlidhornsdjur
Bovidae
UnderfamiljGräsätande antiloper
Hippotraginae
SläkteAddax
Rafinesque, 1815
ArtAddaxantilop
A. nasomaculatus
Vetenskapligt namn
§ Addax nasomaculatus
AuktorBlainville, 1816
Utbredning
Addax nasomaculatus distribution (IUCN 2015).png
Hitta fler artiklar om djur med

Addaxantilop eller mendesantilop[2] (Addax nasomaculatus) är ett slidhornsdjur som tillhör underfamiljen gräsätande antiloper. Djuret är ensam i släktet Addax.[3]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Arten hade tidigare ett stort utbredningsområde som omfattade hela Sahara men förekommer idag bara i mindre regioner i Niger. Vandrande exemplar observerades dessutom i Mauretanien, Mali och Tchad.[1] Addaxantilopen har bra förmåga att anpassa sig till Saharas olika landskap med undantag av höga bergstrakter. Den levde ursprungligen i områden med sanddyner, på större slätter samt i dalgångar av floder som tidvis torkar ut (wadi). Under vandringar når den Sahelzonen med rikligare växtlighet.[1]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Individer i Prags zoo.

Hannar är med en kroppslängd (huvud och bål) av 160 till 170 cm, en svanslängd av cirka 35 cm och en vikt av 100 till 125 kg lite större än honor. Exemplar av honkön blir cirka 155 cm långa (huvud och bål), har en 26 till 28 cm lång svans och väger ungefär 82 kg. Arten har 9,5 till 10 cm långa bakfötter och 17,5 till 20 cm stora öron. Djurets mankhöjd är 106 till 114 cm.[4]

Med sin gulbruna till gulvita päls har djuret ett bra kamouflage i öknen. Pälsen bildas av korta hår och den är mörkare under vintern.[5] Påfallande är en vit mönstring i ansiktet som har formen av ett X. Några hår på hjässan är svarta. På strupen förekommer längre hår som bildar ett skägg. Hos bägge kön finns horn som kan bli 60 till 109 centimeter långa hos hannar och 55 till 80 centimeter långa hos honor.[5] Med sina breda klövar som dessutom kan spridas är de bra anpassade för att röra sig i öknens sand.[5]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Sitt behov av vatten får addaxantilopen genom födan. För att hitta gräs eller örter vandrar denna antilop längre sträckor. Dessutom äter arten blad från mindre buskar.[5] Addaxantiloper lever i hjordar av omkring 20 individer som består av en dominant hane, flera honor samt deras ungar. Med undantag av alfahanen bestäms individens position i hierarkin efter djurets ålder. Hanarnas dominans minskade i samband med hela beståndets minskning.[5] Unga hanar bildar vanligtvis egna flockar.

Hos exemplar som hölls i fångenskap kan honor vara brunstiga under alla årstider. Hos vilda addaxantiloper sker ungarnas födelse främst under senare vintern eller under våren. Dräktigheten varar i ungefär 8,5 månader och sedan föds allmänt en unge. Ungen diar sin mor cirka 3,5 månader. Könsmognaden infaller för honor efter cirka 1,5 år och för hanar efter 3 år. Några exemplar blev 19 år gamla.[5]

För att föda sin unge uppsöker honan en grop i skyddet av växtligheten. Ungen väger i början 5,0 till 8,6 kg. Den har beige pälsfärg med rödaktig skugga som ändras efter cirka ett år. Ungefär 3 till 4 dagar efter födelsen ansluter båda till flocken.[4]

Vuxna exemplar är för stora för rovlevande djur som finns kvar i utbredningsområdet. Antagligen jagades de tidigare av lejon och leopard.[5] Ungdjur kan falla offer för guldschakal, hyenor och afrikansk vildhund.[4]

Addaxantilopen och människor[redigera | redigera wikitext]

Addaxantilopen jagas sedan länge av områdets befolkning för att få djurets kött och hud. Denna jakt var inte hotande för beståndet. Sedan uppkom jakt för nöjes skull och populationen minskade betydligt. I olika stater där arten ursprungligen levde pågick inbördeskrig som inte tog hänsyn till naturen. Ett uppkommande hot är inrättningen av petroleumindustrin.[4] Idag finns bara 100 exemplar i Niger, 200 individer i Tchad och cirka 50 djur vid gränsen mellan Mauretanien och Mali. Av IUCN listas arten som akut hotad (CR).[1] 1993 infördes en mindre hjord i Tunisien som ska etablera sig och ett liknande projekt pågår i Marocko.[4] Dessutom finns ungefär 2000 individer i olika djurparker över hela jorden.

Addaxantilopen förekommer ofta på egyptiska teckningar på grund av att dessa djur hölls i inhägnader för att några skulle offras under ceremonier. Det är inte känt varifrån namnet "Addax" kommer men det antas att beteckningen har afrikanskt ursprung.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia
  1. ^ [a b c d] IUCN SSC Antelope Specialist Group 2016 Addax nasomaculatus . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.3. Läst 2018-10-21.
  2. ^ Kommissionens förordning (EU) 2017/160 om skyddet av vilda djur (PDF), Europeiska unionen, sid.7, läst 2018-09-28.
  3. ^ Wilson & Reeder (red.) Mammal Species of the World, 2005, Addax
  4. ^ [a b c d e] Kingdon, Jonathan (2013). Addax nasomaculatus (på engelska). Mammals of Africa. "4". A & C Black. sid. 566-571. ISBN 9781408122549 
  5. ^ [a b c d e f g] Brent Huffman (22 mars 2004). ”Addax” (på engelska). Ultimateungulate. http://www.ultimateungulate.com/artiodactyla/addax_nasomaculatus.html. Läst 21 oktober 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]