Adelbert von Chamisso-priset
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Adelbert von Chamisso-priset ( tyska Adelbert-von-Chamisso-Preis ) var en tysk litterär utmärkelse som inrättades 1985, som gavs till verk vars författares modersmål inte är tyska, vilket också var fallet för Adelbert von Chamisso . Det gavs ut av Robert Bosch Stiftung . [1] [2]
Förutom huvudpriset med en prispengar på 15 000 € [2] ), delade man också ut PR-priser ("Förderpreise") på 7 000 € ) och ibland ett hederspris ("Ehrengabe").
Priset skapades av Harald Weinrich . [1] [2]
2016 meddelade Robert Bosch Stiftung att priset skulle sluta delas ut efter utmärkelsen 2017 eftersom det hade uppfyllt sitt ursprungliga mål. [3]
Mottagare[redigera | redigera wikitext]
Listan visar huvudpriset, [4] PR-priset ("PP"), och hederspriset. [5]
- 1985 - Aras Ören ; PP: Rafik Schami
- 1986 - Ota Filip
- 1987 - Franco Biondi och Gino Chiellino
- 1988 - Elazar Benyoëtz ; PP: Zafer Şenocak
- 1989 - Yüksel Pazarkaya ; PP: Zehra Çırak
- 1990 - Cyrus Atabay ; PP: Alev Tekinay
- 1991 - Libuše Moníková ; PP: SAID
- 1992 - Adel Karasholi och Galsan Tschinag
- 1993 - Rafik Schami ; PP: Ismet Elci
- 1994 - Dante Andrea Franzetti ; PP: Dragica Rajcić
- 1995 - György Dalos ; PP: László Csiba
- 1996 - Yoko Tawada ; PP: Marijan Nakić
- 1997 - Güney Dal och José FA Oliver ; hederspris: Jiří Gruša
- 1998 - Natascha Wodin ; PP: Abdellatif Belfellah
- 1999 - Emine Sevgi Özdamar ; PP: Selim Özdogan
- 2000 - Ilija Marinow Trojanow ; PP: Terézia Mora och Aglaja Veteranyi
- 2001 - Zehra Çırak ; PP: Radek Knapp och Vladimir Vertlib ; hederspris: Imre Kertész
- 2002 - SAID; PP: Francesco Micieli och Catalin Dorian Florescu ; hederspris: Harald Weinrich
- 2003 - Ilma Rakusa ; PP: Hussain al-Mozany och Marica Bodrozic
- 2004 - Asfa-Wossen Asserate och Zsuzsa Bánk ; PP: Yadé Kara
- 2005 - Feridun Zaimoğlu ; PP: Dimitré Dinev
- 2006 - Zsuzsanna Gahse ; PP: Sudabeh Mohafez och Eleonora Hummel
- 2007 - Magdalena Sadlon ; PP: Que Du Luu och Luo Lingyuan
- 2008 - Saša Stanišić ; PP: Michael Stavarič och Léda Forgó
- 2009 - Artur Becker ; PP: María Cecilia Barbetta och Tzveta Sofronieva
- 2010 - Terézia Mora ; PP: Abbas Khider och Nino Haratischwili
- 2011 - Jean Krier ; PP: Olga Martynova och Nicol Ljubić
- 2012 - Michael Stavarič ; PP: Akos Doma och Ilir Ferra
- 2013 - Marjana Gaponenko ; PP: Matthias Nawrat och Anila Wilms
- 2014 - Ann Cotten ; PP: Dana Ranga och Nellja Veramoj
- 2015 - Sherko Fatah, PP: Olga Grjasnowa och Martin Kordic
- 2016 - Esther Kinsky och Uljana Wolf
- 2017 - Abbas Khider ; Barbi Marković och Senthuran Varatharajah (FP)
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Germany in Transit: Nation and Migration, 1955-2005. https://books.google.com/books?id=PyI5GlkmMrIC&pg=PA390
- ^ [a b c] ”About the Chamisso Prize”. Robert Bosch Stiftung. http://www.bosch-stiftung.de/content/language2/html/14169.asp. Läst 29 september 2016.
- ^ Ade, Chamisso-Preis?. http://www.faz.net/aktuell/feuilleton/debatten/kritik-an-bosch-stiftung-ade-chamisso-preis-14443175.html. Läst 29 september 2016.
- ^ ”The Prizewinners by year”. Robert Bosch Stiftung. Arkiverad från originalet den 19 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150119114621/http://www.bosch-stiftung.de/content/language2/html/14196.asp. Läst 29 september 2016.
- ^ ”Honorary Award of the Adelbert von Chamisso Prize”. Robert Bosch Stiftung. http://www.bosch-stiftung.de/content/language2/html/15928.asp. Läst 29 september 2016.